Till startsidan
Start / Samverkan, avtal och vårdval / Folkhälsa / Livsvillkor och levnadsvanor / Psykisk hälsa / Suicidprevention / Regionalt nätverk för suicidprevention i Värmland

Regionalt nätverk för suicidprevention i Värmland

Hela Värmland behöver arbeta tillsammans för att antalet suicid i Värmland ska minska. Det regionala nätverket för suicidprevention bidrar med samordning och stöd i gemensamma satsningar på information, utbildning och andra arbeten som rör suicidprevention.

En grupp människor med olika yrken

Alla behövs i arbetet med suicidprevention.

Utifrån Folkhälsomyndighetens förslag om struktur för det suicidpreventiva arbetet har Region Värmland utsetts som samordnande funktion i Värmland. En regional samordnare har tillsatts och ett regionalt nätverk bildats.

I det regionala nätverket ingår Värmlands alla kommuner, Region Värmland och flera andra organisationer.

Exempel på andra organisationer är Suicide Zero, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (SPES), EBL-skolan och Hjärnkoll, Anonyma Alkoholister, RSMH Kalstasola, Länsstyrelsen, Försäkringskassan, Svenska kyrkan, Räddningstjänsten, Polisen och SOS Alarm.

Det regionala nätverket för suicidprevention i Värmland träffas en gång per termin.

Några av de aktiviteter och satsningar som nätverket bidrar till kan du läsa om här.

Flera grupper knutna till regionala nätverket

Bilden visar ett hjul där styrgruppen finns i mitten. Mellan ekrarna finns nätverkets olika medlemsorganisationer. Tre stora punkter intill hjulet visar de övriga tre grupperna.

I Regionala nätverket för suicidprevention i Värmland deltar Region Värmland, länets alla 16 kommuner och flera andra organisationer. Styrgruppen samordnar arbetet i regionala nätverket. De övriga tre grupperna som är knutna till nätverket är Kommunala kontaktpersoner, Blåljussamverkan och Klinisk suicidpreventionsgrupp.

Utifrån arbetet i det regionala nätverket har samverkansgrupper bildats med fokus på olika roller i det suicidpreventiva arbetet.

Nedan kan du läsa om de fyra grupperna.

Styrgruppen prioriterar vilka projekt och satsningar som ska genomföras inom Regional samverkan för suicidprevention i Värmland. Gruppen är ett stöd för den regionala samordnaren och diskuterar vad olika satsningar ska innehålla.

Styrgruppen träffas flera gånger per termin, mellan de större samlingarna med hela nätverket.

Medlemmar i styrgruppen:

Karen O´quin, regional samordnare för suicidprevention i Värmland
Anna Sundkvist Kräutner, Suicide Zero
Anna-Carin Johansson, Regional koordinering psykisk hälsa
Anna-Karin Törnqvist, Region Värmland
Ann-Charlotte Lundin, Årjängs kommun
Anneli Karlsson, Arvika kommun
Annika Ode, Regionalt utvecklingsprojekt Stigma
Eva Persson, Svenska kyrkan
Helen Hemberg Eriksson, Hjärnkoll och EBL-skolan
Pernilla Mattsson, Försäkringskassan
Sophia Alm, Regionalt utvecklingsprojekt Stigma
Steffen Olsen

I gruppen för blåljussamverkan ingår representanter för Region Värmlands ambulanssjukvård och andra delar av hälso- och sjukvården samt polis, räddningstjänst och SOS alarm. Det kan vara olika personer som deltar vid olika tillfällen. Gruppen träffas flera gånger per termin och diskuterar frågor som specifikt rör deras verksamhetsområden. På dagordningen står ofta punkter som rör förbättrad samverkan och hur de olika verksamheterna kan jobba tillsammans för att ingen ska ”hamna mellan stolarna”.

Gruppen för blåljussamverkan har bland annat tagit fram ett informationsblad om krisreaktioner Pdf, 190 kB..

Forumet för kommunala kontaktpersoner är till för att utveckla samverkan mellan olika kommuner men också samverkan mellan kommunerna och regionala nätverket. Träffarna genomförs tvår gånger per år och ger tillfälle för bland annat erfarenhetsutbyte och information.

Deltagare i samverkansforum:

Arvika – Anneli Karlsson
Eda – Jenny Nilsson
Filipstad – Marie Berggren
Forshaga – Henrica Liljenzin
Grums – Pernilla Pettersson
Hagfors – Stefan Larsson
Hammarö – Linda Ekedahl
Karlstad – Ingrid Skog, Hanna Bäckman
Kil – Petra Jonsson, Asta Lena Carlsson-Sand
Kristinehamn – Frida Rönning, Ann-Christin Andersson
Munkfors – Anna Torbrand, Dunja Begovic
Storfors – Annelie Izindre
Sunne – Mats Svärdsen
Säffle – Kerstin Bellander
Torsby – Karin Mellberg
Årjäng – Ann-Charlotte Lundin

Den kliniska suicidpreventionsgruppen har skapats för att säkerställa god kvalitet på hälso- och sjukvårdens suicidpreventiva insatser. Det är en multiprofessionell grupp som organisatoriskt hör till hälso- och sjukvården inom Region Värmland. Gruppen har täta kontakter med Regionala nätverket för suicidprevention i Värmland.

Verksamheter och funktioner som deltar i den kliniska suicidpreventionsgruppen:

1177 sjukvårdsrådgivningen
Allmänmedicin
Ambulanssjukvården
Barn- och ungdomspsykiatri
Barn- unga och familjehälsa
Chefläkare
Hållbar utveckling
Kirurgisk klinik
Medicinklinik
Psykiatrisk slutenvård och akutmottagning
Psykiatrisk öppenvård
Regional samordnare för suicidprevention i Värmland

Länsgemensam strategisk plan Suicidprevention i Värmland

Bilden visar en grupp människor med olika yrken och tillhörigheter.

Många personer med olika yrken och tillhörigheter bidrar i det viktiga arbetet med att minska antalet självmord i Värmland. Länsgemensam plan för suicidprevention i Värmland ska vara ett stöd för alla dem.

Regionala nätverket för suicidprevention i Värmland har tagit fram en länsgemensam strategisk plan för 2022–2030.

Här finns mer information om Länsgemensam strategisk plan Suicidprevention i Värmland.

Nedan kan du också läsa om de nationella strategier som ligger till grund för det suicidpreventiva arbetet och om hur arbetet började Värmland.

Det regionala suicidpreventionsarbetet utgår ifrån nationell samordning av självmordsprevention.

Det finns ett nationellt handlingsprogram för suicidprevention och regeringen har ett mål om att ingen människa ska hamna i en sådan situation att självmord ses som den enda utvägen.

Nio strategier lyfts i det nationella arbetet kring suicidprevention:

  • Förbättra livschanser för mindre gynnade grupper.
  • Minska alkoholkonsumtionen generellt och i högriskgrupper.
  • Minska tillgänglighet till höggradigt dödliga medel för suicid.
  • Börja hantera suicid som psykologiska olycksfall.
  • Tidigt uppmärksamma personer i behov av medicinska, psykologiska och psykosociala insatser.
  • Sprida kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid.
  • Öka kunskapen om självmordsnära personer hos personal och andra nyckelpersoner i vården.
  • Införa händelseanalys av lex Maria-anmälda suicid.
  • Stödja idéburen sektor.

Dessa strategier utgår också det regionala arbetet från.

År 2008 tog Sveriges regering beslut om nollvision för självmord. Några år senare, 2015, fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. Samma år tog dåvarande landstingsstyrelsen i Värmland ett beslut som ledde till att:

  • Region Värmland (dåvarande Landstinget i Värmland) tog initiativ till en analys av området självmordsförebyggande arbete tillsammans med kommunerna i länet.
  • En regional samordningsfunktion med regional samordnare och samordningsgrupp (nu ombildat till nätverk) inrättades och finansierades genom statsbidrag.
  • En handlingsplan för åren 2017–2019 togs fram tillsammans med berörda huvudmän.

Nationell samordning av suicidprevention (folkhalsomyndigheten.se).

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?

Kontakta Region Värmland

För dig som är patient

Hitta på webbplatsen

Region Värmlands webbplats

Till toppen