Rapporten beskriver Värmlands vision om en nära och kvalitativ vård, hälsa och omsorg. Målbilden, som beslutades 2022, vägleder omställningen till denna vision. Rapporten är en uppföljning av arbetet under 2023 och belyser framsteg, utmaningar och den fortsatta vägen framåt. Fem framgångsfaktorer lyfts fram: ledarskap, hållbara arbetsplatser, gemensam systemledning, gemensam stödstruktur och uppföljning. Rapporten belyser även specifika områden som är viktiga att fokusera på: proaktivt, hälsofrämjande och förebyggande arbete samt att samorda resurser.

Den här rapporten är en uppföljning av arbetet som skett i riktning mot Värmlands målbild och färdplan under 2023. Den har tagits fram av den regionala stödstrukturen tillsammans med samordningsgruppen för god och nära vård, hälsa och omsorg.

Det länsgemensamma arbetet för en god och nära vård, hälsa och omsorg sker i riktning mot Värmlandsstrategins mål om God och jämlik hälsa inom insatsområdet Förbättra livsvillkoren. För att skapa synergier samordnas arbetet med det som pågår inom regional koordinering psykisk hälsa och arbeten kopplade till regionnens folkhälsostrategiska plan.

Sammanfattning av uppföljningen, skapad av Co-pilot

Samordningsgruppen God och nära vård, hälsa och omsorg

Samordningsgruppen är tillsatt av Beredningsgruppen för Nya perspektiv. Gruppen består av representanter från länets kommuner och regionen och har som uppdrag att tillsammans med den regionala stödstrukturen inspirera och stötta verksamheter i att accelerera arbetet mot Värmlands målbild genom att:

• Sprida kunskap och engagemang om Värmlands målbild, färdplan och omställningen till en god hälsa, vård och omsorg.
• Sprida kännedom om och utveckla verktyg och utbildningar för att omsätta färdplanen till verklighet.
• Arbeta för spridning av och utbyte kring goda exempel i länet.
• Följa upp och bevaka omställningen och relaterade aktiviteter.

Det länsgemensamma arbetet finansieras av kommuner och regionen gemensamt. Mer information om samordningsgruppen och arbetet hittar du på:

regionvarmland.se/naravard

Framgångsfaktorer

I färdplanen lyfts fem framgångsfaktorer som skapar förutsättningar för omställningen till god och nära vård, hälsa och omsorg:

• Ledarskap som skapar förutsättningar och handlingsutrymme.
• Hållbara arbetsplatser.
• Gemensam systemledning.
• Gemensam stödstruktur.
• Uppföljning.

Ledarskap som skapar förutsättningar och handlingsutrymme

Inriktning

Ledarskapet är helt avgörande för att omställningen ska bli verklighet. Det krävs ett strategiskt och uthålligt ledarskap som håller samman arbetet och samtidigt vågar ge förutsättningar, mandat och handlingsutrymme till de som ska utföra arbetet. Det måste finnas flexibilitet, vilja att utforska och möjlighet att testa i arbetet. Ledningen behöver vara intresserad av resultatet och se till att det tas om hand. För att ha möjlighet att utöva ett gott ledarskap och driva nödvändig utveckling krävs förståelse och kompetens i att leda förändring. Även organisatoriska förutsättningar behövs.

Arbete under 2023

Nätverket för regionens hälso- och sjukvårdsledning och socialcheferna i länet har tillsammans med stödstrukturen arbetat med länsgemensamma processer. Gruppen har testat ett processinriktat arbetssätt kring fyra fokusområden: levnadsvanor, fallprevention, psykisk hälsa barn och unga samt minskade förflyttningar. Syftet har varit att förstå nätverkets roll och uppdrag, göra perspektivinhämtning och arbeta vidare med att på olika sätt stärka arbetet inom respektive område. Arbetet utvärderas och utvecklas under 2024.

Under året har kommun- och regiongemensamma styrgrupper och nätverk vidareutvecklats på delregional nivå för att gemensamt leda och styra omställningen.

• I västra Värmland (Arvika, Eda, Säffle, Årjäng) finns en styrgrupp där hälso- och sjukvårdsdirektör och kommundirektörerna ingår. Gruppen ses en gång i månaden och däremellan sker arbete i arbetsgrupper.
• I norra Värmland (Torsby, Sunne, Hagfors, Munkfors) finns en regionintern grupp, ”Nära vård kräver nära samverkan”, där chefer för vårdcentraler, rehabsamordnare, sjukhusets verksamhetschefer och sjukhuschefer träffas två gånger per termin för dialog kring vad som är viktigt just nu och vad man behöver jobba vidare med. Kommun och region (sjukhus, vårdcentral, öppenvårdspsykiatri) träffas tillsammans i NÄSAM (sjukhus, vårdcentral och kommun) två gånger per termin samt i ytterligare samverkansmöten för respektive kommun/vårdcentral/sjukhus en gång per termin.
• I södra Värmland (Karlstad, Forshaga, Kil, Grums och Hammarö) träffas kommun och region i möten där respektive socialchef deltar (i Karlstad kommunens vård- och omsorgsdirektör) samt verksamhetschef för hälso- och sjukvård och utvecklingschef i Karlstads kommun. Från regionen deltar personer från område samverkan, samordnare för nära vård, områdeschef för anopiva och prehospital vård samt områdeschef medicinska specialiteter.
• I östra Värmland (Kristinehamn, Storfors, Filipstad) träffas samtliga kommuner tillsammans med regionens företrädare en gång per termin i NÄSAM. Däremellan finns flera samverkansmöten på lokal nivå i respektive kommun med representanter från kommunen, regionens öppenvård, slutenvård, och prehospitalvård. Det finns även samverkansträffar beträffande missbruk och överenskommelse med psykiatrin, vårdcentraler och kommuner i östra Värmland.

Hållbara arbetsplatser

Inriktning

Medarbetare behöver trivas, ha en god och stimulerande arbetsmiljö, få handlingsutrymme och få möjlighet att delta i förbättringsarbete och när nya arbetssätt utvecklas. Det krävs ökad kunskap i förbättringsarbete och användardrivet utvecklingsarbete.

Arbete under 2023

Att stärka och utveckla medarbetar- och ledarskapet är ett ständigt pågående och prioriterat fokusområde. Att säkerställa chefers förutsättningar för att utföra ett hållbart ledarskap är av stor betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården. Det handlar om att skapa förutsättningar för chefer att driva utveckling och förbättringsarbete. Inom regionen finns nätverk för enhetschefer, med syfte att stärka och bibehålla ledarskapet. Det har varit uppskattat och fortgått med träffar varannan vecka under året. Aktivt medarbetarskap är en integrerad del av regionens värdegrund som stöds av en upphandlad utbildningsplattform, där fortlöpande arbete sker.

365 skäl

En aktivitet för strategisk kompetensförsörjning inom regionen har under året varit riktade insatser och kampanjer, exempelvis 365 skäl, där sjuksköterskor var den prioriterade yrkesgruppen 2023. Arbete har även skett för att hantera övergången till undersköterska som en skyddad titel.

Vidareutbildningar

Flera av länets kommuner har skapat förutsättningar för både icke legitimerad och legitimerad personal att vidareutbilda sig. Några kommuner har beviljat sjuksköterskor ekonomiska bidrag för studier samt för studier med bibehållen grundlön.

Inom regionen finns utbildningstjänster som möjliggör specialistutbildning med bibehållen lön. De är till för medarbetare som väljer att utbilda sig inom något av de specialistområden där behovet är störst i regionen.

Gemensam systemledning

Inriktning

Systemledningen ska följa upp, reflektera och analysera systemet som helhet, både kvalitativt och ekonomiskt, samt vad det skapar för värde för invånarna. Den övergripande systemledningen ska kopplas ihop med övriga gemensamma strukturer i länet.

Arbete under 2023

Genom att delta i ett utvecklingsprogram för systemledning, en nationell pilotverksamhet i samverkan med Hälsolab, har direktörsberedningen utvecklat förmågan att leda systemet som en helhet och även ökat förståelsen för systemledningens roll i arbetet med att utveckla nära vård. Programmet har resulterat i att systemledarskapet i länet vidareutvecklas under våren 2024 bland annat genom dialog om rollerna i Värmlands systemledarskap. Direktörsberedningen har beslutat att inleda dialogen med hälso- och sjukvårdsledning, socialchefer samt skolchefer.

Utifrån piloterna kring systemledning har Hälsolabb skrivit fram en rapport:

Att utöva systemledarskap för nära vård (pdf, experiolab.se)

Gemensam stödstruktur

Inriktning

Stödstrukturen ska bidra med ett helhetsperspektiv på omställningen vad gäller framgångar och utmaningar, sprida goda resultat och skapa stabilitet över tid. Stödstrukturen ska även bidra till utveckling, reflektion och lärande samt erbjuda kontinuerliga utbildningar, metodkunskap och analyser som stöd för verksamheter i omställningen.

Arbete under 2023

Stödstrukturen har stöttat systemledningen, samordningsgruppen för god och nära vård, hälsa och omsorg, länsgemensamma processer och verksamheter. Gruppen har spridit goda exempel på omställningsarbete och nya arbetssätt i länet genom bland annat nyheter, webbsida och inspirationskonferens samt genom samverkan med verksamheter och i nätverk. För att skapa förutsättningar för verksamheter att omsätta färdplanen till verklighet har verktyg och utbildningar, exempelvis dialogguide och workshopmaterial, utvecklats och spridits. Under året har stödstrukturen utökats med kompetens inom analys och uppföljning.

Många verksamheter har efterfrågat stöd för dialog och reflektion i omställningsarbetet. Dialogguiden innehåller digitala och i fysiska dialogkort och är ett redskap för att skapa dialog och reflektion på arbetsplatser och i verksamheter. Den innehåller även några praktikfall som kan skapa reflektioner i omställningsarbetet.

Du hittar allt stödmaterial på regionvarmland.se/naravard

Uppföljning

Inriktning

För att följa omställningen behöver en ny typ av gemensam uppföljning, analys och reflektion utvecklas. Vi behöver gemensamt kunna följa upp och analysera, både kvalitativt och ekonomiskt, hur nya arbetssätt och insatser påverkar olika delar av systemet, systemet som helhet, samt vad det skapar för värde för invånarna. SKR tar fram ett ramverk för uppföljning och det arbetet behöver följas tillsammans med de indikatorer som SKR tagit fram för omställningen.

Arbete under 2023

Samordningsgruppen har tillsatt en arbetsgrupp för att driva arbetet med uppföljning och datadriven utveckling. Syftet är att länka samman och förstå både delar och helheten av en förflyttning mot en god och nära vård, hälsa och omsorg. Arbetet med uppföljningen inleddes hösten 2023 då en samordnare utsågs och en arbetsgrupp bildades. Under hösten har gruppen fokuserat på kompetensutveckling inom SKR:s ramverk för lärande uppföljning.

Uppföljning av Nära vård (skr.se)

Arbetet har delats in i tre övergripande spår för att kunna genomföras på flera nivåer samtidigt. Det är då möjligt att utforska nya former av lärande och uppföljning på flera organisatoriska nivåer och kontexter.

1. Uppföljning av transformation: under 2023 har angreppssätten hur och varför diskuterats och under 2024 inleds arbetet. Förväntan finns att underlag med både kvalitativa och kvantitativa inslag ska stödja systemledningar i att förstå vilka förutsättningar som behöver skapas i våra verksamheter, för att stödja omställningen.
2. Förändrad uppföljningspraktik: i december 2023 startade en pilot av ramverket för att utforska hur en uppföljningsprocess kan skapas och ta sig uttryck över huvudmannagränser.
3. Datadriven utveckling: 2023 togs Områdesprofiler fram efter ett beslut i styrgruppen för nära vård. Det är ett webbaserat verktyg med statistik om befolkningen i Värmland. Statistikverktyg om befolkningen - områdesprofiler i Värmland - Region Värmland (regionvarmland.se)  under 2023
   

I västra Värmland gjordes en stor kartläggning för uppföljning och en tänkt styrmodell som tar hänsyn till kvalitativa och ekonomiska flöden över huvudmannagränser togs fram. Politiska beslut i respektive kommun och regionen finns för arbetssättet. Av resursskäl är det arbetet avvaktande tills stödfunktioner kan skapas.

Gemensamma utvecklingsområden

Region Värmland och Värmlands kommuner ska tillsammans arbeta för att möta framtidens behov och utveckla en god och nära vård, hälsa och omsorg. För att lyckas med omställningen behöver vi stärka och utveckla arbetet inom följande områden:

• Proaktivt, hälsofrämjande och förebyggande arbete
• Överbrygga gränser och mellanrum och samordna våra resurser
• Personcentrerat förhållningssätt
• Digitala lösningar och välfärdsteknik

I länet pågår många arbeten och insatser inom de här områdena och det här dokumentet tar upp några exempel.

Proaktivt, hälsofrämjande och förebyggande arbete

Inriktning

För att förbättra hälsan i befolkningen och samtidigt använda välfärdens resurser effektivt, behöver hela välfärden fokusera mer på hälsofrämjande, förebyggande och proaktivt arbete. Förutsättningarna för att främja barns hälsa, förebygga ohälsa och sätta in insatser vid tecken på ohälsa förbättras genom ökad kunskap om, och förståelse för, symtom på ohälsa, skydds- och riskfaktorer hos barn och unga, dess familj och närmiljö.

Arbetet med levnadsvanor behöver stärkas i länet, bland annat genom att mer ofta fråga om levnadsvanor, samt att medarbetare ges förutsättningar att stödja invånare till hälsosamma levnadsvanor.

Fallpreventiva åtgärder till äldre som bor hemma sparar pengar för både regioner och kommuner och det arbetet behöver stärkas i länet. Vi behöver analysera hur vi genom tidiga insatser till invånare kan minska behovet av vård, stöd och omsorg.

Arbete under 2023

Områdena barn och ungas psykiska hälsa, fallprevention samt levnadsvanor har varit fokusområden för länsgemensamma processer i nätverket för socialchefer och hälso- och sjukvårdsledning. Det har lett till en ökad förståelse samt nya insikter och har satt fokus på gemensamma utmaningar att arbeta vidare med under 2024.

Läs mer om respektive process:

• Barn och ungas psykiska hälsa
• Fallprevention
• Levnadsvanor
• Minskade förflyttningar

Utbildningar

Länsgemensamma medel har möjliggjort att personer från Värmland kunnat delta i utbildningar som Kunskap och evidens i förebyggande socialt arbete med barn och unga och Nära vård utifrån socialtjänstens perspektiv.

Representant från elevhälsan

För att bidra till barn och ungas hälsa är skolan och elevhälsan viktiga aktörer. Under 2023 har representant från elevhälsan utsetts till samordningsgruppen för god och nära vård, hälsa och omsorg. Information och dialoger med skolchefsnätverket, nätverket för elevhälsans medicinska insats och nätverket för elevhälsa har genomförts. För att stärka arbetet med levnadsvanor har omställningen till nära vård kopplats ihop med regionens kunskapsstyrning, det nya nationella vårdprogrammet för Levnadsvanor.

Fler exempel i länet inom området Proaktivt, hälsofrämjande och förebyggande arbete

Överbrygga gränser och mellanrum och samordna våra resurser

Inriktning

De invånare som behöver mest stöd och hjälp har ofta behov som både regionen och kommunerna ansvarar för. De är också den grupp som tar en stor del av resurserna i anspråk. En av de viktigaste framgångsfaktorerna i omställningen är därför att stärka samverkan mellan regionen och kommunernas hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola, såväl på strategisk som på operativ nivå, bland annat för att förebygga ohälsa hos barn och unga.

Den primära vården utförs av regionen, kommuner och privata aktörer och förutsätter en långsiktig etablerad struktur för samverkan och en gemensam plan för primärvård. Tillgången till varandras kompetens behöver stärkas och förmågan att agera tillsammans i realtid utifrån sin del i en helhet är avgörande. Det ska vara lätt att få kontakt med samverkanspartners.

Befintliga gemensamma överenskommelser och riktlinjer för kommunerna och regionen behöver göras kända, lättillgängliga, uppdaterade och ska regelbundet följas upp.

Arbete under 2023

RGS-webb

Det medicinska stödet kring personer med hemsjukvård behöver stärkas. Ett steg i att stärka förutsättningarna för ett bra medicinskt stöd är att samtliga kommuner erbjuds anslutning till 1177 rådgivningsstödet webb (RGS-webb) bekostat av länsgemensamma medel. RGS-webb är ett symtombaserat medicinskt beslutsstöd som ger sjuksköterskor stöd vid medicinska bedömningar och medicinsk rådgivning. Det leder till en hög patientsäkerhet och en större samstämmighet i bedömningen då region och kommuner utgår från samma bedömningsunderlag.

För att stärka samverkan inom den primära vården har överenskommelsen mellan länets vårdcentraler och kommunernas hälso- och sjukvård reviderats och utökats.

Riktlinje för barn och unga

Lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för individer som efter utskrivning från slutenvård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och eller den regionsfinansierade öppna vården. Under året har en specifik riktlinje gällande barn och unga tillkommit.

Översyn av befintliga överenskommelser och riktlinjer

En process för översyn av befintliga överenskommelser och riktlinjer mellan kommuner och regionen inom områdena hälso- och sjukvård, socialtjänst, barn och utbildning har inletts. Uppdraget innefattar även att arbeta fram förslag på en länsgemensam dokumentstruktur för kommun och regiongemensamma dokument inom nämnda område, samt ett förslag på process för att ta fram och följa upp överenskommelser och riktlinjer.

Ungdomscentraler i västra Värmland

Under året har beslut om Ungdomscentraler tagits i västra Värmland. I dem ska arbete ske sömlöst mellan skola, socialtjänst och regionens olika verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa samt neuropsykiatrisk problematik. Det skapas en sammanhållen kartläggning/plan/utredning i stället för flera separata och parallella.

Fler exempel i länet inom området Överbrygga gränser och mellanrum

Personcentrerat förhållningssätt

Inriktning

För att stärka det personcentrerade förhållningssättet behöver vi utgå från individens behov och resurser. Det ger ökade möjligheter till inflytande och möjlighet att ta ansvar för sin hälsa. Ökad kunskap är en förutsättning för att utveckla det personcentrerade förhållningssättet. Kunskapen behöver öka på strategisk och operativ nivå. Ett stöd i det personcentrerade förhållningssättet är arbetet med patientkontrakt, patientens överenskommelse med vården. Invånar- och anhörigperspektivet ska alltid finnas aktuellt. Olika former av kontinuerlig invånardialog och invånarmedverkan är ett sätt att skapa förutsättning för delaktighet och aktivt medskapande.

Arbete under 2023

Vad är viktigt för dig?

För att bidra till ökad kunskap anordnades en föreläsning kring personcentrerat förhållningssätt i samband med ”Vad är viktigt för dig?”- dagen. Under veckan marknadsfördes frågan Vad är viktigt för dig? genom Instagram samt att kommunikationsmaterial kopplat till Vad är viktigt för dig togs fram och spreds i länet.

Informationsmaterial "Vad är viktigt för dig?"

En film om barnkonsultsköterskornas arbetssätt spelades in som exempel på hur personcentrerade arbetssätt ger värde för invånare och personal.

Patientkontrakt

Under 2023 har arbetat med patientkontrakt fortsatt och ett pilotprojekt startades tillsammans med Seniormottagningen i Hagfors. I pilotprojektet har tester och utveckling gjorts av dokumentation av överenskommelsen, hur delarna i överenskommelsen säkerställs och följs upp. Tester har gjorts av hur det fungerar i praktiken, hur det upplevs av personalen och hur det uppfattas av invånare. Fler verksamheter ska börja arbeta med en dokumenterad överenskommelse och förväntas komma i gång med det under början av 2024. Information och inspirationsmaterial finns tillgängligt på vårdgivarwebben.

Patientkontrakt

Levande bibliotek

Att lyssna på en persons egen berättelse av hur det är att vara beroende av vård och stöd samt hur det är att vara närstående, kan det ge helt unika möjligheter att se på det invanda med nya ögon. I slutet av 2023 fattades beslut om att inrätta så kallade Levande bibliotek, för att ge personer möjlighet att bidra med sina erfarenheter och öka förutsättningarna för att utforma en god och jämlik vård och omsorg. Det levande biblioteket förvaltas av Region Värmland och kan nyttjas av både regionen och länets kommuner. Uppbyggnad av Levande bibliotek fortsätter under 2024.

Utmaningar och lärdomar

Vilka utmaningar har varit mest framträdande under året och vilka lärdomar tas med i arbetet framåt?

Ekonomiska läget och svårigheter med kompetensförsörjning

Två av de tydligaste utmaningarna är det ekonomiska läget och svårigheter med kompetensförsörjning, för både regionen och kommunerna. Alla nivåer behöver fokusera på hur kan vi använda gemensamma resurser för att få bästa möjliga effekt och minska risken för att kostnader och ansvar bara flyttas runt mellan olika aktörer i stället för att minska. Vi behöver också bli bättre på samverkan och samordning kring kompetensutveckling i länet, med fokus på gemensamma behov inom vård- och omsorgsområden.

Otydlighet kring organisering och styrning

En annan utmaning är att det finns många olika uppfattningar om organiseringen och styrningen av omställningen till en god och nära vård, hälsa och omsorg. Ansvaret och styrningen för omställningen kommer alltid att finnas i respektive huvudman och kräver samverkan och samarbete inkluderat i det ordinarie arbetet. Det länsgemensamma arbetet syftar till att stärka förutsättningarna för verksamheterna att arbeta i riktning mot målbilden och att främja samverkan och samordning av omställningsarbetet i länet genom en samordningsgrupp och en gemensam stödstruktur.

För att skapa tydligare styrsignaler behöver ledningar på olika nivåer tydligt ta ställning till och aktivt delta i arbetet mot målbilden och ge förutsättningar, mandat och handlingsutrymme till de som ska utföra arbetet. Chefer och ledare som skapar incitament för omställningen och för samverkan, följer upp hur det fungerar och skapar möjlighet till delat lärande behövs. I västra Värmland har det varit en framgångsfaktor att se hur hälso- och sjukvårdsdirektör och kommundirektörer, som har det yttersta ansvaret, styr arbetet i korta beslutsvägar.

Visualisering som verktyg

Att visualisera data genom berättande, exempelvis som i berättelsen om Selma, har varit viktigt för att skapa förståelse för de utmaningar som finns inom och mellan organisationerna och vilka konsekvenser det skapar för invånaren. Det behövs fler berättelser som är gemensamma för kommunen och regionen för att fortsätta levandegöra värdet för invånaren. För att skapa ökad förståelse för hur verksamheter påverkar varandra och värdet för invånaren, och för att skapa lärande, behöver vi också se djupare på vad olika insatser ger för effekter, exempelvis mobila team, nya arbetssätt, förebyggande verksamheter och kompetensutvecklingsinsatser.

Behov av lärande, dialog och att se utanför den egna boxen

Det finns ett växande behov av kontinuerliga uppföljningsdialoger på flera organisatoriska nivåer med fokus på värde för invånaren, kvalitet och effekt. Behov finns också av att sprida kontinuerligt lärande mellan och inom våra organisationer vad gäller uppföljning och värde för invånaren.

Det krävs ett förstärkt samverkansmandat i verksamheterna, en möjlighet att vid speciella tillfällen gå ett steg utanför det ordinarie uppdraget för underlätta för en individ, en situation eller en annan aktör för att helheten ska bli bra och skapa värde för invånaren. Att se det gemensamma målet förbereder för bättre koordinering och kommunikation, färre mellanrum och mindre lidande för invånaren.

Ökat samarbete med pågående arbeten

Fler andra utredningar och omställningar pågår nationellt som relaterar till omställningen till en nära vård. Aktuellt framåt är bland annat en ny socialtjänstlag och utredningen om elevhälsan. Arbetet med nära vård, hälsa och omsorg behöver knytas an till dessa omställningar så att en gemensam riktning kan stakas ut för att hämta synergier i stället för att konkurrera. För att kunna ställa om till en mer förebyggande och hälsofrämjande inriktning är fler delar viktiga för arbetet. Det handlar bland annat om områden som HR, ekonomi, skola, kultur och fritid samt civilsamhället.

Det finns ett behov av en länsgemensam IT-strategi och ett gemensamt utvecklingsarbete för att accelerera den digitala omställningen. Det är viktigt att ta vara på förutsättningarna för en sammanhållen vård och omsorgsdokumentation.

Samordningsgruppens arbete under 2024

Uppdraget för samordningsgruppen för god och nära vård, hälsa och omsorg fortsätter under 2024 med samma inriktning som 2023. För 2024 har samordningsgruppen identifierat följande mål för det länsgemensamma arbetet utifrån inriktningen i färdplanen:

• Bidra till en sammanhållen hälso- och sjukvård och socialtjänst för invånarna.
• Utveckla uppföljningsuppdraget.
• Öka förutsättningarna för medarbetare, chefer, invånare och nationella aktörer att ta del av omställningen.
• Bidra till ett stärkt främjande och förebyggande arbete i länet.
• En utvecklad stödstruktur med kommunal och regional representation som har ett tydligare erbjudande om stöd och engagerar fler längre ut i organisationerna.

Läs mer på webben om respektive målområde:

regionvarmland.se/naravard

Här finns den ursprungliga färdplanen i sin helhet:

Färdplan - en vägledning för hur Värmland tillsammans ska utveckla god och nära vård, hälsa och omsorg