Till startsidan
Rapportmall bild

Regionplan och budget 2024 med flerårsplan 2024‑2026

Reviderad december 2023

Regionplanen är regionfullmäktiges årliga styrande dokument och ett verktyg för att styra mot Region Värmlands vision "Livskvalitet i världsklass". Regionplanen innehåller regionfullmäktiges övergripande, långsiktiga effektmål och planeringsperiodens inriktning för måluppfyllelse, en ekonomisk flerårsplan samt årets budget och budgetfördelning mellan nämnderna. Regionplanen är grunden för planeringen av verksamheten.

Vi utvecklar hela Värmland

I vårt Värmland har vi tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård för alla värmlänningar, en stärkt regional utveckling, kultur som når ut i hela Värmland och en mer flexibel kollektivtrafik.

Det är ett tufft ekonomiskt läge med hög inflation och en hårt ansträngd hälso- och sjukvård. Det samtidigt som vi har en pågående klimatkris där mer måste göras i omställningen till det klimatsmarta samhället.

Trots utgångsläget ser vi att det finns förutsättningar att göra nödvändiga satsningar för kommande år. Jämfört med 2023 så ökar nettokostnadsramen med 461 miljoner kronor för 2024. Det möjliggör uppräkningar enligt avtal, generella uppräkningar på 1,5 procent, en satsning på vårdcentralerna med 30 miljoner kronor och en kraftsamling för barn och unga med 1 miljon. Det är dock viktigt att vi följer den ekonomiska kostnadsutvecklingen som just nu ser oroväckande ut.

För att kortsiktigt kunna möta situationen väljer vi att även 2024 göra avsteg från målet om två procents överskott i budgeten. Budgeten för 2024 innehåller därför ett minusresultat. Avsteget möjliggörs av de avsättningar som tidigare gjorts till resultatutjämningsreserven. Vi anser att åtgärden är nödvändig för att även i tuffa ekonomiska tider kunna upprätthålla en bra välfärd till värmlänningarna.

Ambitionen är att vi till år 2025 ska ha en ekonomi i balans. Fokuset i det arbetet är att tillsammans med verksamheterna hitta synergieffekter av den regionbildning som vi gjort och ta rejäla kliv i den digitala omställningen. Vi behöver också trycka tillbaka kostnaderna för hyrpersonal.

Tillgänglig vård i hela Värmland

Vi kommer fokusera särskilt på tillgänglig vård i hela Värmland. Omställningen till god och nära vård ska gå från ord till handling. Primärvården har utmaningar där vi ser att förutsättningarna skiljer sig åt beroende på var man bor i länet. Därför är det av vikt att vi fortsätter arbetet med att lyfta varje vårdcentral utifrån deras förutsättningar. Vår avsikt är att primärvårdens andel i budgeten ska öka. Därför behöver en genomlysning göras för att identifiera hur varje vårdcentral utifrån sina förutsättningar kan utvecklas och stärkas för att bli attraktiva arbetsplatser.

För att ytterligare stärka tillgängligheten vill vi utveckla den digitala vården och det arbete som görs inom Vårdcentral Värmland. Den digitala vården är ett viktigt komplement till att utveckla och stärka primärvården. En annan viktig del av vårdkedjan är att komma fram till 1177 för råd och hjälp eller att slussas vidare till rätt vårdnivå. Här behöver vi särskilt arbeta med att få ned de långa köer som idag finns.

Kraftsamling för barn och unga

Barn och ungas psykiska hälsa har haft en negativ trend under flera år. Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin är långa och antalet barn som utreds, diagnosticeras och medicineras har ökat under det senaste decenniet. En samhällstrend av det slaget behöver samhällets samlade resurser och stor kraft behöver läggas på förebyggande åtgärder. Möjlighet till god utbildning, kultur och idrottsliv är viktiga delar i kraftsamlingen för barn och unga. Arbetet behöver utgå från samsyn och samverkan med andra aktörer i Värmland.

Hela Värmland ska utvecklas

Värmland är ett fantastiskt län med stor potential där vi genom ett starkt näringsliv lägger grunden till en stark välfärd. I vårt Värmland ska man kunna bo och leva i hela länet med tillgång till bra arbetstillfällen och goda kommunikationer. Möjligheten till att vara kulturutövare och ta del av ett brett kulturbud är viktiga delar i vårt arbete för att vara en attraktiv region. Vi värdesätter kulturens betydelse för demokratin och prioriterar barn och ungas tillgång till kultur.

För att Värmland ska växa behöver vi klara kompetensförsörjningen, både till välfärdens uppgifter och till det privata näringslivet. Folkhögskolorna ska fortsätta vara en attraktiv resurs för framtida kompetensförsörjning och personlig utveckling. Regionen behöver också öka samverkan med Karlstads universitet och vuxenutbildningen i kommunerna för att utbildningsutbudet ska matcha arbetsmarknadens behov.

För framtida generationer måste takten i klimatomställningen öka. En viktig del av det är att utveckla kollektivtrafiken så att fler kan resa hållbart. Vi behöver se över hur regionens verksamheter kan minska klimatavtrycket för att stärka hållbarhetsarbetet. Arbetet med jämställdhet och minskad ojämlikhet är av särskild vikt för vårt län.

Personalen är den viktigaste resursen

Personalen har en nyckelroll i förändringsarbetet för att säkra en bra vård i hela Värmland och därför är och kommer personalpolitiken vara ett stort fokus. Vi vill forma en hållbar personalpolitik i samverkan med medarbetare, fackliga organisationer och ledare. Det handlar exempelvis om konkurrenskraftiga löner, stärkt ledarskap, medarbetarinflytande och kompetensutveckling.

Genom att arbeta demokratiskt, brett och gemensamt mot ett Värmland med livskvalitet i världsklass kommer vi att kunna lösa våra utmaningar.

Åsa Johansson, Socialdemokraterna

Erik Evestam, Centerpartiet

Elisabeth Björk, Vänsterpartiet

Tre personer på ett kontor.

Sammanfattning

Regionplanen är regionfullmäktiges årliga styrande dokument och ett verktyg för att styra mot Region Värmlands vision "Livskvalitet i världsklass". Regionplanen innehåller regionfullmäktiges övergripande effektmål för mandatperioden, innevarande års budgetram samt en ekonomisk flerårsplan och är grunden för planeringen av verksamheten.

Regionfullmäktiges effektmål är:

  • Trygga och nöjda invånare
  • Attraktivt och hållbart Värmland
  • God, jämlik och jämställd hälsa
  • Hållbar organisation

Under effektmålet Hållbar organisation ska alla nämnder ha med ett antal regiongemensamma resultatmål, till exempel mål om en ekonomi i balans. Under år 2024 är just målet om ekonomi i balans det högst prioriterade målet.

Planeringsförutsättningarna för perioden påverkas i hög grad av det samhällsekonomiska läget i Sverige. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) står regionerna inför några ekonomiskt bistra år. Inflation, kraftigt ökade pensionskostnader samt högre räntor och priser är några av orsakerna. År 2024 beräknas inflationen ha nått sin topp, men effekterna kommer att finnas kvar och lågkonjunkturen beräknas inte vara över förrän år 2025.

Inflationen driver på kostnadsutvecklingen vilket innebär att det ekonomiska utrymmet för att bedriva verksamhet minskar eftersom intäkterna inte utvecklas i samma takt. För att kortsiktigt kunna möta det kärva ekonomiska läget behöver avsteg från målet om två procents överskott göras och det budgeterade underskottet 2024 balanseras mot regionens resultatutjämningsreserv.

Regionens verksamheter står inför en tuff ekonomisk utmaning då prognosen för verksamhetens nettokostnader visar ett kraftigt underskott mot den budgeterade nettokostnadsramen. Nämnderna har i planeringsdirektivet till 2024 fått i uppdrag att ta fram möjligheter att frigöra medel genom omprioriteringar i verksamheten, där aktiviteter, utvecklingsarbete, satsningar och investeringar som tydligt styr mot Region Värmlands vision och mål ska prioriteras.

De förväntade skatteintäkterna utgår från en oförändrad regional skatt på 11,68 öre per skattekrona.

Två barn i en skog.

Region Värmlands uppdrag, vision, värdegrund och styrmodell

Uppdrag

Region Värmland ansvarar för hälso- och sjukvård inklusive tandvård, regional utveckling, kollektivtrafik, kultur och bildning i vårt län.

Vision

Styrningen av Region Värmland utgår från visionen Livskvalitet i världsklass. Visionen innebär att regionen ska bidra till trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland.

Region Värmlands vision

Värdegrund

Vår värdegrund ”För alla i Värmland” förenar oss som arbetar inom Region Värmland. Den är gemensam för alla verksamheter och anger riktningen mot vår vision. Den vägleder oss i vardagen och ger riktlinjer för vårt beteende och våra beslut. Vi är till för att alla i Värmland ska må bra och för att vår region ska vara attraktiv och konkurrenskraftig.

Region Värmlands värdegrund

Styrmodell

I Region Värmland arbetar vi efter en planeringsorienterad styrmodell som bygger på ramstyrning och målstyrning. Den valda styrmodellen ska stödja oss i att upprätthålla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, det vill säga att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt.

Ramstyrning innebär att budgetramar successivt fördelas nedåt i organisationen, vilket skapar förutsättningar för gemensamt ansvar för att budgeterat resultat uppnås. Det ekonomiska resultatet följs upp på varje organisatorisk nivå genom avvikelser mot tilldelad budgetram.

Målstyrning innebär att övergripande mål successivt bryts ner i organisationen, vilket skapar förutsättningar för att säkerställa att verksamheterna gör rätt saker för att vi tillsammans ska nå vår vision. Måluppfyllelsen följs upp på respektive organisatoriska nivå utifrån fastställda bedömningskriterier.

Vad styr Region Värmlands verksamhet?

Formerna för Region Värmlands verksamhet regleras ytterst av lagar som regeringsformen, kommunallagen och förvaltningslagen. Härutöver finns verksamhetsspecifika lagar och förordningar, exempelvis hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen och lag om kollektivtrafik, som reglerar arbetet för de olika verksamheterna.

Utöver lagstiftningen finns dels olika former av överenskommelser regionen anslutit sig till, dels Region Värmlands, ibland obligatoriska, strategiska styrdokument. Tillkommer gör arbetsordningar, reglementen och delegationsförteckningar som styr vem som gör vad i organisationen. Styrande dokument behövs för att implementera regelverk, politiska beslut och överenskomna arbetsmetoder.

Nedan följer exempel ur det ramverk som styr Region Värmlands verksamhet. För en mer komplett lista hänvisas till regionens webbplats.

Styrande dokument

FN:s konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197)

Alla barn ska ha samma rättigheter och lika värde och barnets bästa ska alltid beaktas i beslut som rör barn. I Region Värmland har vi en handlingsplan för barnets rättigheter. Arbete med att ta fram en ny handlingsplan för hur lagen ska följas pågår.

Hur Region Värmland arbetar med barnets rättigheter (Vårdgivarwebben)

Agenda 2030

FN:s resolution ”Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling” innehåller 17 globala mål som syftar till att skapa hållbar utveckling inom de tre dimensionerna: Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Region Värmland har tagit fram en gemensam definition av vad hållbarhet innebär för oss och hur den ska genomsyra organisationens arbete. I beskrivningen av regionfullmäktiges effektmål längre fram i regionplanen framgår hur arbetet mot våra övergripande effektmål bidrar till målen i Agenda 2030.

All planering i Region Värmland ska utgå från Agenda 2030

Värmlandsstrategin 2040

På uppdrag av regeringen tar alla regioner fram en regional utvecklingsstrategi. Värmlandsstrategin 2040 ger en bild över länets styrkor och utmaningar och lyfter prioriterade områden att kraftsamla kring för en hållbar väg framåt. Strategins vision är ”Ett hållbart Värmland som förändrar världen”. Agenda 2030 är integrerad i Värmlandsstrategins insatsområden och mål.

varmlandsstrategin.se

Den europeiska deklarationen om jämställdhet (CEMR)

Region Värmland har undertecknat den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män. CEMR-deklarationen vilar på samma grundläggande princip att jämställdhet är en grundläggande rättighet som Agenda 2030. Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle.

Region Värmland har förbundit sig att handla enligt CEMR-deklarationen (Vårdgivarwebben)

Reglemente för god ekonomisk hushållning

Alla regioner ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. I regionplanen fastställs vilka finansiella och verksamhetsmässiga mål som anses viktiga för att bidra till god ekonomisk hushållning och hur dessa ska följas upp.

Reglemente för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (pdf) Pdf, 170 kB.

Personalpolitisk plan

Den personalpolitiska planen är en del av Region Värmlands personalpolitiska program och ska bidra till samsyn och styrning av personalområdet. Planen innehåller övergripande mål och långsiktiga strategier inom prioriterade personalområden.

Personalpolitiskt plan 2023-2027

Miljöplan

Region Värmlands interna miljöarbete utgår till stor del från regionens miljöplan, som har fokus på att minska vår organisations miljöpåverkan. Miljöplanen innehåller både mål som ska nås på kort sikt och långsiktiga målsättningar som anger riktningen för vart vi bör befinna oss i framtiden.

Regionens miljöarbete och miljöplan

Folkhälsostrategisk plan

Region Värmlands folkhälsostrategiska plan tydliggör Region Värmlands folkhälsouppdrag och vilka insatsområden som är viktiga. Det långsiktiga målet i planen är God, jämlik och jämställd hälsa. Den folkhälsostrategiska planen ska fungera som inspiration och vägledning för systematiskt och långsiktigt folkhälsoarbete.

Folkhälsostrategisk plan

Regionplan

Regionplanen är regionfullmäktiges årliga styrande dokument och ett verktyg för att styra mot Region Värmlands vision "Livskvalitet i världsklass". Regionplanen innehåller fullmäktiges övergripande effektmål för mandatperioden, innevarande års budgetram samt en ekonomisk flerårsplan.

Kvinna pratar med ett barn vid en inomhussandlåda.

Region Värmlands organisation

Politisk organisation

Region Värmland är en politiskt styrd organisation. Det politiska arbetet inom Region Värmland är organiserat inom ett antal politiska organ, där regionfullmäktige är det högsta beslutande organet. Under mandatperioden 2022-2026 har Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet med tillsammans 42 av de 81 mandaten i regionfullmäktige bildat ett majoritetsstyre. Region Värmland har nio nämnder. Två av nämnderna, hjälpmedelsnämnden och kost- och servicenämnden, styrs gemensamt med vissa av länets kommuner.

Den politiska strukturen i ett flödesschema.Förstora bilden

Klicka på bilden för att se den i större format.

Förvaltning

Regionens verksamheter är organiserade i en sammanhållen förvaltning, med ett regionledningskontor och fyra förvaltningsområden. Förvaltningen leds av regiondirektören, som bland annat har till uppdrag att svara för verkställigheten av politiska beslut och utveckla verksamheterna i linje med de mål som beslutats i planer och andra beslutsdokument.

Organisationskarta över Region Värmlands förvaltningar.Förstora bilden

Klicka på bilden för att se den i större format.

Planering och uppföljning

Planering

Regionens årliga planeringsprocess inleds med att regionstyrelsen beslutar om ett planeringsdirektiv. Planeringsdirektivet anger vad nämnderna har att förhålla sig till och innehåller en preliminär ekonomisk ramfördelning och regionstyrelsens förslag på övergripande effektmål. I nämndernas svar på planeringsdirektivet tar nämnderna beslut om sina resultatmål, som ska bidra till att effektmålen nås.

Regionplanen är regionfullmäktiges årliga styrande dokument. Regionplanen innehåller regionfullmäktiges övergripande effektmål, innevarande års resultatbudget samt en ekonomisk flerårsplan och utgör grunden för den fortsatta planeringen av verksamheten. Regionplanen behandlades av regionfullmäktige vid sammanträde i juni 2023. Beslutet revideras av regionfullmäktige vid sammanträde i december 2023.

Verksamhetsplanering sker på alla organisatoriska nivåer i Region Värmland och verksamhetsplaner och detaljbudgetar förankras uppåt i organisationen. Förvaltningsområdenas verksamhetsplan förankras i respektive nämnd, som samtidigt tar beslut om intern budgetfördelning på en övergripande nivå. När detta sker är upp till varje nämnd, men det ska vara klart innan utgången av 2023.

Uppföljning

Nämnderna följer upp verksamheterna genom månadsrapporter, delårsrapporter och årsredovisningar. Regionstyrelsen lämnar en samlad delårsrapport till regionfullmäktige efter augusti månad. Region Värmlands delårsrapport innehåller prognoser för det ekonomiska helårsutfallet och för måluppfyllelsen av regionfullmäktiges effektmål. Delårsrapporten behandlas av fullmäktige vid sammanträde i oktober 2024. Regionstyrelsen lämnar efter årets slut en samlad årsredovisning till regionfullmäktige. Region Värmlands årsredovisning innehåller det ekonomiska utfallet och en bedömning av måluppfyllelsen. Årsredovisningen behandlas av fullmäktige vid sammanträde i april 2025. Regionfullmäktiges uppföljningsplan för 2024 finns i bilaga till regionplanen.

Bedömningen av det ekonomiska utfallet baseras på avvikelse från tilldelad budgetram. Det samlade finansiella resultatet bedöms utifrån kort- och långsiktiga finansiella mål.

Bedömning av måluppfyllelse baseras på fastställda bedömningskriterier:

  • Utfall av indikatorer.
  • Redovisning av aktiviteter och insatser.
  • Bidrag till måluppfyllelse från nedbrutna mål på underliggande organisatoriska nivåer.
  • Externa faktorer och eventuella justeringar i uppdrag.
  • Kompletterande material, exempelvis nationella uppföljningar och uppföljningar av regionens andra styrande dokument.

För att bedöma om Region Värmland uppfyller kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, det vill säga att verksamheten långsiktigt bedrivs kostnads- och ändamålseffektivt, ställs årets resursutnyttjande mot verksamhetens övergripande måluppfyllelse. Bedömningen redovisas i årsredovisningen.

I uppföljningarna syns resultat och effekter och det blir tydligt vilka områden som behöver utvecklas och prioriteras i kommande planeringsprocesser.

Intern kontroll

Internkontrollen ska säkerställa att Region Värmlands verksamhet bedrivs ändamålsenligt och i enlighet med gällande mål, riktlinjer och lagstiftning. Regionstyrelsen har ansvar för att se till att det finns en tillräcklig intern kontroll och fastställer årligen en internkontrollplan som innehåller regionövergripande kontrollmoment. Regionstyrelsen informerar årligen regionfullmäktige om organisationens samlade arbete med intern kontroll. Regionstyrelsen och nämnderna ansvarar för den interna kontrollen inom sitt förvaltningsområde.

Reglemente för intern kontroll (pdf) Pdf, 106 kB.

Stadsmiljö i mörker.

Planeringsförutsättningar

Planeringsförutsättningarna för perioden påverkas i hög grad av det samhällsekonomiska läget i Sverige.

Både det generella osäkerhetsläget i omvärlden och efterdyningarna av pandemin fortsätter att påverka oss på olika sätt, även om effekterna varken är lika akuta eller påtagliga som under de senaste åren. Inom regionen fortsätter arbetet med att ta hand om uppdämt vårdbehov samtidigt som vi på olika sätt förstärker vår beredskapsförmåga.

Årets planeringsförutsättningar påverkas i desto högre grad av det samhällsekonomiska läget i Sverige. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) står regionerna inför några bistra år ekonomiskt. Inflation, kraftigt ökade pensionskostnader samt högre räntor och priser är några av orsakerna. År 2024 beräknas inflationen ha nått sin topp, men effekterna kommer att finnas kvar och lågkonjunkturen beräknas inte vara över förrän år 2025. Region Värmland är inget undantag och budgeterar med ett negativt resultat 2024, med en förväntad vändning 2025. Det kärva ekonomiska läget ger begränsat utrymme för uppräkning av nämndernas budgetramar, med effekten att såväl kostnadsökningar som aktiviteter, utvecklingsarbete, satsningar och investeringar behöver hanteras inom beslutade nettokostnadsramar. Nämnderna har av Regionstyrelsen getts i uppdrag att ta fram möjligheter att frigöra medel genom omprioriteringar i verksamheten.

Hela välfärdssektorn står sedan tidigare inför utmaningen med en pågående förändring i befolkningssammansättningen. Färre personer kommer ut på arbetsmarknaden, med risk för både kompetensbrist och dämpat skatteunderlag som följd, samtidigt som behovet av välfärdstjänster ökar med andelen äldre. Region Värmland är inte heller i det här sammanhanget något undantag. Region Värmland satsar på att vara en attraktiv arbetsgivare både för befintliga och nya medarbetare och utvecklar och effektiviserar arbetssätt genom bland annat digitalisering och nya sätt att möta värmlänningarnas behov av regionens tjänster.

En annan faktor som kommer att påverka både Region Värmlands ekonomi och verksamhet under många år framöver är beslutet att bygga om Centralsjukhuset i Karlstad för mötet med dagens och morgondagens patient, för effektiva arbetssätt och en hållbar hälso- och sjukvård.

Fyra personer på ett laboratorium.

Regionfullmäktiges effektmål

För att genom trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland styra Region Värmland mot visionen Livskvalitet i världsklass tar regionfullmäktige varje mandatperiod beslut om långsiktiga och övergripande effektmål. Regionfullmäktiges effektmål är:

  • Trygga och nöjda invånare
  • Attraktivt och hållbart Värmland
  • God, jämlik och jämställd hälsa
  • Hållbar organisation

Alla nämnder ska, var och en på sitt sätt, medverka till att effektmålen nås. Nämnderna bryter därför ner effektmålen till resultatmål anpassade till den egna verksamheten. Resultatmålen ligger i sin tur till grund för den fortsatta verksamhets- och aktivitetsplaneringen inom förvaltningen. Varje nämnd beslutar själva om sina resultatmål och bedömningsgrunder för måluppfyllelse. Nämndernas resultatmål hämtas företrädesvis ur redan beslutade styrdokument. Under effektmålet Hållbar organisation ska alla nämnder ha med ett antal regiongemensamma resultatmål, till exempel mål om en ekonomi i balans. Under år 2024 är just målet om ekonomi i balans det högst prioriterade målet.

Effektmål: Trygga och nöjda invånare

Region Värmland arbetar för att invånarna ska leva ett gott liv, må bra, vara trygga och känna sig nöjda. Tillgången och närheten till natur är en viktig del av Värmland och vi ska fortsätta att utveckla attraktiva platser för rekreation, njutning, upplevelser där alla kan hitta något som passar en. Alla ska ha möjlighet att uppleva, delta i och utöva olika former av kulturuttryck. Ett brett och inkluderande kulturutbud av hög kvalitet ska erbjudas. Civilsamhället med föreningslivet, idrottsrörelsen och folkbildningen är viktiga delar i ett Värmland som utvecklas och som håller ihop. Genom en kraftsamling för barn och unga i samverkan med andra aktörer skapar vi bättre förutsättningar för en mer jämlik och jämställd framtid.

Kollektivtrafiken i länet ska erbjuda resor som underlättar människors liv och ska planeras så att den är så tillgänglig som möjligt. Kollektivtrafiken knyter samman stad och land och är en viktig del för att göra det möjligt för värmländska invånare att välja ett hållbart resande. Samverkan genom olika nätverk, nationella och internationella, samt relationen till Norge är andra viktiga instrument som möjliggör en positiv utveckling för värmlänningarna. Det ska finnas en god och tillgänglig vård med hög kvalitet för de som vistas i länet.

Indikatorer: Trygga och nöjda invånare (bedömningsgrund)

  • Andel i befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för hälso-och sjukvården i sin helhet (ökande)
  • Andel av allmänheten som instämmer i påståendet Det känns tryggt att resa med kollektivtrafiken i Värmland (ökande)

Bidrag till de globala målen i Agenda 2030: Trygga och nöjda invånare

Globala mål 3, 4, 5, 8, 9, 10, 11 och 16.

3. God hälsa och välbefinnande, 4. God utbildning för alla, 5. Jämställdhet, 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, 10. Minskad ojämlikhet, 11. Hållbara städer och samhällen. 16. Fredliga och inkluderande samhällen.

Effektmål: Attraktivt och hållbart Värmland

I Värmland ska man kunna bo och leva i hela länet med tillgång till bra arbetstillfällen och goda kommunikationer. Ett aktivt arbete för att förbättra infrastrukturen i Värmland med bättre vägar, järnvägar och bredband är därför en viktig uppgift vi har. Region Värmland ska också vara drivande i arbetet för att säkra det framtida behovet av elkapacitet.

Region Värmland ska bedriva ett samordnat, inkluderande regionalt utvecklingsarbete i samarbete med andra aktörer. Värmlands näringsliv behöver vara konkurrenskraftigt på en global marknad, och för att lyckas med det behövs ett aktivt arbete med företagens villkor och kompetensförsörjning. Näringslivet är också viktigt för att utveckla framtidens välfärdstjänster.

Vi kan som region bidra till att höja utbildningsnivån såväl genom regionens egna folkhögskolor samt i samverkan med kommunerna och näringsliv. I kraftsamlingen för barn och unga prioriteras satsningar, som görs tillsammans med kommunerna, för att få unga att fullfölja sina studier i grund- och gymnasieskolan så de står väl rustade för arbetsmarknaden och ett hållbart arbetsliv.

För en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar tillväxt i länet behöver hållbarhet genomsyra små och stora beslut. Vi ska ta rollen som samhällsaktör och vara aktiva i att leda arbetet i Värmland och medverka till att värmländska aktörer gör sin del för minskad klimatpåverkan. Kollektivtrafiken har en viktig roll i att minska klimatpåverkan i Värmland. Framtidens kollektivtrafik skapas nu och Värmland är och ska vara föregångare gällande dynamisk och innovativ kollektivtrafik.

Klyftorna i samhället ökar, i nationella jämförelser ser vi att Värmland ligger efter, och därför är ett kraftfullt arbete för ökad jämställdhet och minskad ojämlikhet av särskild vikt för vårt län. För att stärka den regionala utvecklingen behöver vi utveckla folkhälsoarbetet då vi ser att det finns tydliga synergieffekter mellan dessa områden. En välmående befolkning är avgörande för Värmlands utveckling.

En hållbar regional utveckling med fler och framgångsrika företag, nya jobbmöjligheter, förbättrade kommunikationer och ett rikt kulturliv skapar bättre möjligheter att finansiera och utveckla välfärden.

Indikatorer: Attraktivt och hållbart Värmland (bedömningsgrund)

  • Inköpsandel närproducerade livsmedel (ökande)
  • Andelen studerande på Region Värmlands folkhögskolor som når sina behörigheter/studiemål (ökande)
  • Inrikes flyttnetto (ökande)

Bidrag till de globala målen i Agenda 2030: Attraktivt och hållbart Värmland

Globala mål 3,4,5,7,8,9,10,11,13 och 17.

3. God hälsa och välbefinnande, 4. God utbildning för alla, 5. Jämställdhet, 7. Hållbar energi för alla, 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, 10. Minskad ojämlikhet, 11. Hållbara städer och samhällen, 13. Bekämpa klimatförändringarna, 17. Genomförande och globalt partnerskap.

Effektmål: God, jämlik och jämställd hälsa

Region Värmland ska erbjuda en tillgänglig, och jämlik hälso- och sjukvård samt tandvård som utgår från patientens behov som ges på lika villkor. Detta ska ske i samarbete med andra aktörer som arbetar inom – och utanför - länet.

Omställningen till god och nära vård behöver intensifieras, där har vårdcentralerna en avgörande roll. Vårdcentralernas förutsättningar skiljer sig åt i länet. Varje vårdcentral ska utvecklas och stärkas utifrån sina egna förutsättningar. Psykiatrisk kompetens ska finnas på alla vårdcentralerna.

Den digitala vården är ett viktigt komplement till att utveckla och stärka primärvården. De digitala vårdmötena ska därför bli fler och Vårdcentral Värmland ska stärkas. En viktig del av vårdkedjan är att komma fram 1177 för råd och hjälp eller att slussas vidare till rätt vårdnivå.

Vi ska uppnå en vårdmiljö som är säker och hållbar över tid. Det behöver finnas en större flexibilitet för att kunna skala upp antalet vårdplatser och för att kunna korta köer i vården. Personalen är nyckeln och för att kunna uppnå rätt bemanning krävs en modern och långsiktig arbetsgivarpolitik.

Folkhälsoarbetet som ska ske i nära samverkan med kommunerna och idéburen sektor behöver prioriteras och ta tydligt avstamp i de hälsoklyftor vi har för att vi ska uppnå resultat med målet om en mer jämlik folkhälsa. Som region har vi ett stort ansvar att tillsammans med kommunerna och idéburen sektor skapa goda förutsättningar för barn och unga att leva ett friskt liv som ger de unga framtidstro.

Indikatorer: God, jämlik och jämställd hälsa (bedömningsgrund)

  • Andel medicinska bedömningar i primärvården inom tre dagar (ökande)
  • Andel i befolkningen som uppfattar att vård ges på lika villkor (ökande)
  • Antal uthämtade antibiotikarecept i Värmland (målvärde)

Bidrag till de globala målen i Agenda 2030: God, jämlik och jämställd hälsa

Globala mål 4,5,6,7,8,10, 12, 13 och 16.

4. God utbildning för alla, 5. Jämställdhet, 6. Rent vatten och sanitet för alla, 7. Hållbar energi för alla, 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 10. Minskad ojämlikhet, 12. Hållbar konsumtion och produktion, 13. Bekämpa klimatförändringarna, 16. Fredliga och inkluderande samhällen.

Effektmål: Hållbar organisation

Hållbarhet har tre perspektiv. Ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och miljömässig hållbarhet. Alla tre perspektiven är lika viktiga samt innebär utmaningar och krav på förändringar. Under 2024 är den ekonomiska hållbarheten prioriterad.

Region Värmland har mål om en ekonomi i balans vilket innebär att verksamheten bedrivs med god ekonomisk hushållning, kostnadskontroll och en långsiktig ekonomiska hållbarhet. Begreppet god ekonomisk hushållning regleras i kommunallagen och syftet är att förhindra att finansiering av dagens välfärd skjuts till kommande generationer. För att kortsiktigt kunna möta det kärva ekonomiska läget görs avsteg från målet om två procents överskott och resultatutjämningsreserven kommer nyttjas även under 2024. Detta är en nödvändig åtgärd och ambitionen är att till 2025 ha en ekonomi i balans.

Inom Region Värmlands organisation är den sociala hållbarheten nära sammankopplad med arbetsliv och personalfrågor. Region Värmland ska vara en attraktiv arbetsplats på en föränderlig arbetsmarknad med hård konkurrens om medarbetarna. Region Värmland ska erbjuda ett hållbart arbetsliv som kännetecknas av gott ledar- och medarbetarskap, god arbetsmiljö med ökat fokus på hälsofrämjande aspekter, enhetlig arbetsgivarpolitik och möjlighet till kompetensutveckling. Ett aktivt arbete för ökad jämställdhet är en del i arbetet för en mer hållbar organisation. Medarbetarnas inflytande och möjlighet att vara med och utveckla verksamheten i det omställningsarbete som pågår är också en viktig del av det hållbara arbetslivet och den hållbara organisationen. Samverkan med fackliga organisationer och ledare är också viktiga delar i det.

Region Värmland behöver leda arbetet i omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle. Vi är som aktör en stor inköpare av livsmedel, material, energi och transporter. Region Värmland är därmed en viktig aktör vars vägval påverkar inte bara miljön direkt – utan även indirekt via de signaler som våra val sänder. En viktig del av arbetet är att föregå med gott exempel och minska klimatavtrycket i vår egen organisation för att stärka hållbarhetsarbetet inom ramen för Agenda 2030, ett sätt att göra det är att utveckla arbetet med cirkulär ekonomi. Denna omställning innebär också många möjligheter att stärka den regionala utvecklingen då de hållbara valen till betydande del kan utvecklas och produceras i Värmland. Miljö och tillväxt behöver därför samverka.

Indikatorer: Hållbar organisation (bedömningsgrund)

  • Sjukfrånvaro (minskande)
  • Hållbart medarbetarengagemang – totalindex (ökande)
  • Nettokostnad mot budget (avvikelse)
  • Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (målvärde)
  • Soliditet (ökande)
  • Materialåtervinningsgrad (ökande)
  • Mängd köpt energi/kvm och år (minskande)

Bidrag till de globala målen i Agenda 2030: Hållbar organisation

Globala mål 4,5,6,7,8,10, 12, 13 och 16.

4. God utbildning för alla, 5. Jämställdhet, 6. Rent vatten och sanitet för alla, 7. Hållbar energi för alla, 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 10. Minskad ojämlikhet, 12. Hållbar konsumtion och produktion, 13. Bekämpa klimatförändringarna, 16. Fredliga och inkluderande samhällen.

Budget och ekonomisk flerårsplan

Region Värmlands verksamhet ska bedrivas med god ekonomisk hushållning, kostnadskontroll och långsiktig ekonomisk hållbarhet. Regionfullmäktige fastställer inför varje nytt kalenderår årets resultatbudget och en plan för ekonomin för de följande två åren.

För närvarande råder lågkonjunktur med hög inflation och osäkerhet om den fortsatta utvecklingen. Inflationen driver på kostnadsutvecklingen vilket innebär att det ekonomiska utrymmet för att bedriva verksamhet minskar eftersom intäkterna inte utvecklas i samma takt. För att kortsiktigt kunna möta det kärva ekonomiska läget behöver avsteg från målet om två procents överskott göras och det budgeterade underskottet 2024 balanseras mot regionens resultatutjämningsreserv. Regionens verksamheter står inför en tuff ekonomisk utmaning då helårsprognosen efter april för verksamhetens nettokostnader 2023 visar ett kraftigt underskott mot den budgeterade nettokostnadsramen.

Resultatbudget 2024 och ekonomisk flerårsplan 2024 - 2026

Resultatbudgeten visar hur Region Värmlands övergripande budgetposter fördelas. Verksamhetens nettokostnader utgör regionens utrymme för att bedriva verksamhet. Nettokostnadsramen är uppbyggd av verksamhetens direkta intäkter minus direkta kostnader och avskrivningar, och anger verksamhetens ekonomiska utrymme för att bedriva verksamhet. Hur mycket pengar som kan avsättas till verksamhetens nettokostnadsram grundas på regionens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag. I årets budgeterade resultat ingår även regionens finansiella poster. För att sträva mot en långsiktighet i planeringen beslutas en ekonomisk flerårsplan tillsammans med årets resultatbudget.

I juni fastställde regionfullmäktige budgetram för verksamhetens nettokostnader till 11 313 miljoner kronor 2024 mot bakgrund av SKR:s dåvarande skatteunderlagsprognos. Det innebar en ökning med 488 miljoner kronor jämfört 2023 års budget och en ökning med 36 miljoner kronor jämfört med den flerårsplan som beslutades i Regionplan 2023. Samtidigt ökar både verksamhetens kostnader och de finansiella kostnaderna mer än intäkterna, vilket sammantaget innebar att det inför 2024 bedömdes nödvändigt att budgetera årets resultat med ett underskott vilket balanseras mot regionens resultatutjämningsreserv (RUR). I den reviderade budgeten tas hänsyn till prognostiserade intäktsökningar, både nämndbeslut som innebär höjda avgifter inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken, och statliga bidrag enligt SKR:s senaste prognoser. Hänsyn tas också till att RUR tas i större anspråk än förväntat 2023 vilket begränsar möjligheten att budgetera ett negativt resultat 2024. Bedömningen är att 100 miljoner kronor återstår av RUR inför 2024 vilket möjliggör att budgetera årets resultat -100 miljoner kronor. Det innebär att budgetramen för verksamhetens nettokostnader fastställs till 11 286 miljoner kronor, vilket motsvarar en sänkning med 27 miljoner kronor jämfört med budgetbeslutet i juni. Ramsänkningen möjliggörs genom ianspråktagande av medel från regionstyrelsens medel till förfogande.

Inför 2025 och framåt förväntas inflationen sjunka till en normal nivå vilket skulle innebära att kostnadsutvecklingen dämpas. Det möjliggör en återgång till en resultatbudget med överskott från och med 2025. Trots det uppnås inte Region Värmlands fastställda mål för ekonomin i reglementet för god ekonomisk hushållning under den kommande treårsperioden. Orsaken är att regionens verksamheter står inför en tuff ekonomisk utmaning då prognosen för verksamhetens nettokostnader visar ett stort underskott mot den budgeterade nettokostnadsramen. Långsiktigt hållbara åtgärder för att uppnå ekonomi i balans tar tid att planera och genomföra, och det är ofta en fördröjning av effekten av kostnadssänkande åtgärder. Därför väntas inte full effekt uppnås förrän efter den treåriga planperioden.


Resultatbudget

Resultatbudget (miljoner kronor)

2024

2025

2026

Verksamhetens intäkter

2 100

2 040

2 078

Verksamhetens kostnader

-12 986

-13 382

-13 745

Avskrivningar

-400

-400

-420

Verksamhetens nettokostnader

-11 286

-11 742

-12 087

Skatteintäkter

7 920

8 281

8 596

Generella statsbidrag och utjämning

3 724

3 701

3 738

Verksamhetens resultat

358

240

247

Finansiella intäkter

4

4

4

Finansiella kostnader

-462

-226

-155

Årets resultat

-100

18

96


Verksamhetens nettokostnader

I verksamhetens nettokostnader ingår verksamheternas intäkter, kostnader och avskrivningar. Den fastställda nettokostnadsramen innebär en ökning med 461 miljoner kronor jämfört 2023 års budget och en ökning med 9 miljoner kronor jämfört med den flerårsplan som beslutades i Regionplan 2023. Ökningen beror på högre skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag enligt SKR:s senaste skatteunderlagsprognos. Samtidigt ökar både verksamhetens kostnader och de finansiella kostnaderna mer än intäkterna, vilket sammantaget innebär att det 2024 blir nödvändigt att budgetera ett negativt resultat.

I verksamhetens intäkter ingår verksamheternas externa intäkter, till exempel patientavgifter och biljettintäkter. Riktade statsbidrag och andra anslag ges för att utföra specifik verksamhet och förutsätter att motsvarande kostnader uppstår. Sena beslut om finansiering från aktörer utanför Region Värmland innebär att verksamheten måste planeras utan en fullständig bild av finansieringen, vilket gör det svårt att matcha den tillfälliga intäkten med kostnaden för utförandet. Verksamheternas intäkter ska budgeteras med en försiktig realism och utifrån kända förhållanden. År 2024 förväntas verksamheternas intäkter öka på grund av nämndbeslut om höjda avgifter inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken.

I verksamhetens kostnader ingår bland annat personalkostnader, köp av verksamhet, läkemedel, material och köp av tjänster. Region Värmland är länets största arbetsgivare med mer än 8 000 medarbetare och personalkostnaderna utgör ungefär hälften av regionens kostnader. Den näst största kostnadsposten är köp av verksamhet inom främst hälso- och sjukvård och kollektivtrafik, med stora avtal som är svåra att påverka på kort sikt.

För närvarande råder lågkonjunktur med hög inflation och osäkerhet inom många områden, bland annat hur räntenivåerna kommer att utvecklas och hur arbetsmarknaden påverkas. Inflationen medför en snabbare ökning av kostnadsutvecklingen, och eftersom intäkterna inte utvecklas i samma takt blir effekten att verksamheternas utrymme för att bedriva verksamhet minskar.

Verksamhetens kostnader för avskrivningar på anläggningstillgångar förväntas ligga kvar på liknande nivå som tidigare år.

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Den huvudsakliga finansieringen av Region Värmlands verksamhet kommer från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Resultatbudgeten och den ekonomiska flerårsplanen beräknas utifrån SKR:s skatteunderlagsprognos, som tar hänsyn till den förväntade befolkningsutvecklingen och skattekraften inom länet. De förväntade skatteintäkterna utgår från en oförändrad regional skatt på 11,68 öre per skattekrona.

Finansiella intäkter och finansiella kostnader

I finansiella intäkter ingår den budgeterade realiserade avkastningen från pensionsmedelsförvaltningen men inte orealiserade vinster eller förluster på grund av marknadsförändringar. Förutsättningarna för avkastningsprognosen är att årliga avsättningar görs i samma takt som skulden i balansen växer och att den tänkta avkastningen återinvesteras. Enligt gällande lagstiftning ska finansiella instrument värderas till verkligt värde om de innehas för att ge avkastning eller värdestegring. Värdering till verkligt värde kommer vid årets slut att påverka årets resultat för Region Värmland.

Finansiella kostnader innehåller kostnader för upplåning och för ränteuppräkning av pensionsskulden, inklusive löneskatt, enligt KPA Pensions senaste prognos.

Regionfullmäktige fastställer Region Värmlands låneram till 2 000 miljoner kronor för 2024.

Regionfullmäktige fastställer årligen hur mycket som ska tillföras pensionsfonden kommande år. Beloppet utgår från den senaste prognosen från KPA och ska enligt Region Värmlands finanspolicy motsvara minst 75 procent av den prognostiserade avsättningen till pensioner. För 2024 föreslås ett avsteg från finanspolicyn och att i stället 40 procent av den prognostiserade skuldökningen tillförs pensionsfonden. Regionfullmäktige fastställer att 338 miljoner kronor tillförs pensionsfonden 2024.

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning är en förutsättning för att även i framtiden kunna ge värmlänningarna en god hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik samt regional utveckling. Det finansiella perspektivet av god ekonomisk hushållning innebär att varje generation ska bära kostnaderna för den service som de konsumerar. För att upprätthålla denna förmåga ska nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inte överstiga 98 procent.

Regionens verksamheter står inför en tuff ekonomisk utmaning 2024 då 2023 års prognos för verksamhetens nettokostnader visar ett kraftigt underskott mot den fastställda nettokostnadsramen. Samtidigt innebär den höga kostnadsutvecklingen i samhället att verksamheternas utrymme för att bedriva verksamhet minskar eftersom intäkterna inte utvecklas i samma takt.

För att kortsiktigt kunna möta det kärva ekonomiska läget behöver avsteg från målet om två procents överskott göras och det budgeterade underskottet 2024 balanseras mot regionens resultatutjämningsreserv. Inför 2025 och framåt förväntas inflationen sjunka till en normal nivå vilket skulle innebära att kostnadsutvecklingen dämpas. Det gör det möjligt att återgå till en resultatbudget med överskott från och med 2025. Trots det uppnås inte Region Värmlands fastställda mål för ekonomin i reglementet för god ekonomisk hushållning under den kommande treårsperioden. Orsaken är att regionens verksamheter står inför en tuff ekonomisk utmaning då prognosen för verksamhetens nettokostnader visar ett stort underskott mot den budgeterade nettokostnadsramen. Långsiktigt hållbara åtgärder för att uppnå ekonomi i balans tar tid att planera och genomföra, och det är ofta en fördröjning av effekten av kostnadssänkande åtgärder. Därför väntas inte full effekt uppnås förrän efter den treåriga planperioden.

Två personer stickar i en soffa med massa garn.

Nämndernas nettokostnadsramar 2024

I regionfullmäktiges beslut om resultatbudget ingår ramen för verksamhetens nettokostnader, som utgör årets utrymme för fördelning av anslag till nämndernas verksamhet i form av nämndernas nettokostnadsramar. Fördelningen av ramen för verksamhetens nettokostnader till nämnderna grundas på de senast beslutade ramarna. Förändringar av nämndernas ramar kan vara av allmän karaktär, exempelvis i form av generell uppräkning, eller riktade utifrån satsningar, uppdrag, effektiviseringskrav eller andra beslut. Regionfullmäktige beslutar om nämndernas nettokostnadsramar inför varje budgetår.

Inför planeringsarbetet 2024-2026 innebar det kärva ekonomiska läget att inget utrymme förväntades finnas för tillskott till nämndernas nettokostnadsramar 2024. Kostnadsökningar behöver därmed inrymmas inom den nettokostnadsram som beslutades i budget 2023. Nämnderna har därför i planeringsdirektivet till 2024 fått i uppdrag att ta fram möjligheter att frigöra medel genom omprioriteringar i verksamheten, där aktiviteter, utvecklingsarbete, satsningar och investeringar som tydligt styr mot Region Värmlands vision och mål ska prioriteras.

Inför beslutet om regionplan och budget 2024 har nya prognoser kommit som visar ökningar både på intäktssidan och på kostnadssidan. De ökade intäkterna från skatter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag medger fördelning av tillskott till nämndernas ramar för att täcka ökade pensionskostnader, samt delvis kostnadstäckning för högre kostnader för vissa avtalskostnader inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Två extra satsningar görs. Dels en på länets vårdcentraler, genom stärkt grundfinansiering, dubblad geografiersättning och medel för arbetet med psykisk ohälsa. Dels en för kraftsamling för barn och unga i Värmland. I nämndernas ramar ingår även beslutade budgetväxlingar mellan nämnder inför 2024.

Varje nämnd beslutar om hur nettokostnadsramen fördelas internt inom nämndens ansvarsområde.

I nämndernas nettokostnadsramar ingår budget för förtroendemannaorganisationen* om totalt 47 670 tusen kronor.

* I budget för förtroendemannaorganisationen ingår kostnader för arvoden för fullmäktige, styrelse och nämnder inklusive gruppmöten, beredning och utskott samt lönekostnader för regionråd, politiska sekreterare, övriga omkostnader samt medel för partiernas parti- och utbildningsstöd. I beräkningen av partiresursen utgör mandatperioden en helhet.

Nettokostnadsram

Nämnd

Nettokostnadsram 2024 (tusentals kronor)

Varav förtroendemanna­organisationen

Hälso- och sjukvårdsnämnd

8 425 583

2 900

Regionstyrelsen

1 781 474

37 330

Kollektivtrafiknämnd

796 513

1 950

Kultur- och bildningsnämnd

179 791

1 950

Regional utvecklingsnämnd

84 890

2 300

Hjälpmedelsnämnd

3 838

190

Kost- och servicenämnd

1 279

150

Patientnämnd

5 432

900

Revision

7 200

0

Summa

11 286 000

47 670


Revisionens budget fastslås till 7 200 tusen kronor i enlighet med yttrande från regionfullmäktiges presidium över revisorernas budgetäskande (i eget ärende).

Båtbuss i stadsmiljö.

Balanskravsutredning och balansbudget 2024

Balanskrav och resultatutjämningsreserv

I kommunallagens regler för det så kallade balanskravet regleras hur ett ekonomiskt över- respektive underskott beräknas och regleras. Det finns möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Om vissa kriterier uppfylls kan denna reserv sedan användas för att jämna ut intäkter över en konjunkturcykel.

Balanskravsutredningen 2024 visar ett förväntat negativt resultat enligt resultatbudgeten. Inför 2023 hade Region Värmland reserverat 843 miljoner kronor till resultatutjämningsreserven, och 278 miljoner kronor användes i budget 2023. Då kriterierna för uttag från resultatutjämningsreserven anses uppfyllda beslutas att medel från reserven nyttjas med 100 miljoner kronor för att balansera det budgeterade underskottet 2024.

Balanskravsutredning 2024

Balanskravsutredning

Balanskravsutredning (miljoner kronor)

2024

Årets resultat enligt resultaträkningen

-100

(-) Reducering av samtliga realisationsvinster


(+) Justering för realisationsvisnt enligt undantagsmöjlighet


(+) Justering för realisationsförlust enligt undantagsmöjlighet


(+/-) Orealiserade vinster och förluster i värdepapper


(-/+) Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper


Årets resultat efter balanskravsjusteringar

-100

(-) Reservering av medel till resultatsutjämningsreserv


(+) Användning av medel från resultatsutjämningsreserv

100

Årets balanskravsresultat

0

Balanskravsunderskott från tidigare år


Balanskravsresultat

0

Balansbudget 2024

Balansbudget

Balansbudget per 31 december (miljoner kronor)

2024

TILLGÅNGAR


Anläggningstillgångar:


Immateriella anläggningstillgångar

0

Mark och byggnader

3 588

Maskiner och inventarier

439

Aktier, andelar och bostadsrätter

138

Långfristiga fordringar

17

Summa anläggningstillgångar

4 182

Omsättningstillgångar:


Förråd

12

Kortfristiga fordringar

976

Kortfristiga placeringar

6 209

Kassa och bank

0

Summa omsättningstillgångar

7 197

SUMMA TILLGÅNGAR

11 379



SKULDER OCH EGET KAPITAL


Eget kapital:


därav årets resultat

-100

därav RUR

0

därav övrigt eget kapital

3 101

Summa eget kapital

3 001

Avsättningar:


Avsättningar för pensioner

5 730

Övriga avsättningar

4

Summa avsättningar

5 734

Skulder:


Långfristiga skulder

522

Kortfristiga skulder

1 922

Kortfristig upplåning

200

Summa skulder

2 644

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

11 379

Investeringsplanering 2024-2028

Inom Region Värmland delas investeringsplaneringen in i olika utrymmen: återinvesteringar, beslutade men ej färdigställda nyinvesteringar, nyinvesteringar, åtgärder för att bevara fastigheternas värde eller motsvarande samt projekt Nya Centralsjukhuset i Karlstad, som särredovisas med hänsyn till dess storlek.

Region Värmlands förmåga att i framtiden bära avskrivnings- och driftkostnader påverkar möjligheten att satsa på nya investeringar.

Förväntat likviditetsutfall

Förväntat likviditetsutfall för investeringar under 2024-2028 (miljoner kronor)

2024

2025

2026

2027

2028

Återinvesteringar

180

220

220

220

220

Beslutade med ej färdigställda nyinvesteringar

30

-

-

-

-

Nyinvesteringar

15

30

30

30

30

Åtgärder för att bevara fastigheternas värde eller motsvarande

25

50

50

50

50

Projekt Nya Centralsjukhuset i Karlstad

367

522

705

740

820

Summa

617

822

1005

1040

1120


Återinvesteringar

Syftet med återinvesteringar är att bibehålla status på befintliga investeringar. Den tekniska utvecklingen innebär att man vid återinvesteringar kan behöva ersätta med ny teknologi. Löpande återinvesteringar hanteras och beslutas av förvaltningen och ska finansieras inom befintlig ram.

Beslutade men ej färdigställda nyinvesteringar

Avser det beräknade utfallet för tidigare beslutade investeringar.

Nyinvesteringar

Nyinvesteringar definieras som investeringar som innebär att ny funktionalitet tillförs och som långsiktigt får påverkan på Region Värmlands verksamheters inriktning. Nyinvesteringar över en miljon kronor hanteras av Regionstyrelsen.

Åtgärder för att bevara fastigheters värde eller motsvarande

Åtgärder för att bevara fastigheters värde/funktion samt infrastruktursatsningar som inte är initierade av verksamhetsbehov kommer att behöva genomföras på flera håll i länet.

Projekt Nya Centralsjukhuset i Karlstad

På Centralsjukhuset i Karlstad har ett större föryngringsprojekt i fastighetsbeståndet startats, projekt Nya CSK. Projektet påverkar inte bara periodens investeringsnivå utan även flera år efter denna period.

Bilaga: Regionfullmäktiges uppföljningsplan för 2024

Region Värmland styrs av mål och ramar. Denna styrning är en planeringsorienterad modell, vilket innebär en central planering där regionfullmäktige fattar beslut om mål och budget på övergripande nivå.

Regionstyrelsen och övriga nämnder ska löpande följa verksamheten genom månadsrapporter från förvaltningen. Efter augusti ska regionstyrelsen lämna en delårsrapport och för helåret en årsredovisning till regionfullmäktige. I delårsrapporten och årsredovisningen ska återrapporteringen spegla regionfullmäktiges uppdrag och mål per nämnd.

En bedömning av måluppfyllelsen för effektmålen görs i årsredovisningen. I delårsredovisningen görs endast en prognos av måluppfyllelse för helåret. Bedömningen av måluppfyllelse baseras på effektmålens indikatorers utfall i förhållande till indikatornivåer, redovisning av aktiviteter och insatser samt bidrag från måluppfyllelse av nämndernas resultatmål. Region Värmlands delårsrapport för
perioden januari till och med augusti 2024 behandlas av fullmäktige vid sammanträde i oktober 2024 och årsredovisningen 2024 behandlas av fullmäktige vid sammanträde i april 2025.

Hänsyn vid bedömningen behöver också tas till påverkan från externa faktorer och eventuella justeringar av uppdrag. Därtill kan kompletterande material, exempelvis utifrån nationella uppföljningar, uppföljning av andra strategier eller planer bli del av den samlade rapporteringen.

Regionfullmäktiges mätplan omfattar för respektive effektmål ett antal centrala indikatorer. I delårsrapporten och årsredovisningen ska indikatorerna inom respektive effektmål redovisas. I de fall där det är relevant och möjligt ska underlaget redovisas könsuppdelat. För att kunna arbeta med jämställdhet i enlighet med regionfullmäktiges intentioner, är det grundläggande att ta del av fakta och synliggöra kvinnors och mäns, flickor och pojkars olika villkor inom Region Värmlands ansvarsområden. Genom tillgång till könsuppdelad statistik kan regionen göra jämställdhetsanalyser och identifiera insatsområden.

Indikatorernas indikatornivå beskriver den nivå eller riktning indikatorns värde ska nå för att visa ett positivt bidrag till målet. När indikatornivån beskrivs som ökande eller minskande, görs jämförelse med utfallet för senast jämförbara period och förändringen ska vara i den angivna riktningen för att ha ett positivt bidrag till målet. Indikatorernas frekvens anger om nya resultat eller utfall för indikatorn kan
redovisas i delårsredovisningen och årsredovisningen (delår), eller endast i årsredovisningen (helår).

Trygga och nöjda invånare

Effektmål trygga och nöjda invånare

Indikator

Indikatornivå

Frekvens

Könsuppdelad statistik*

Andel i befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet
Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern

Ökande

Helår

Ja

Andel av allmänheten som instämmer i påståendet Det känns tryggt att resa med kollektivtrafiken i Värmland
Källa: Kollektivtrafikbarometern

Ökande

Helår

Ja

Attraktivt och hållbart Värmland

Effektmål attraktivt och hållbart Värmland

Indikator

Indikatornivå

Frekvens

Könsuppdelad statistik*

Inköpsandel närproducerade livsmedel

Källa: Egen uppföljning

Ökande

Helår


Andelen studerande på Region Värmlands folkhögskolor som når sina behörigheter/studiemål

Källa: Schoolsoft, SCB

Ökande

Helår

Ja

Inrikes flyttnetto

Källa: SCB

Ökande

Helår

Ja

God, jämlik och jämställd hälsa

Effektmål god, jämlik och jämställd hälsa

Indikator

Indikatornivå

Frekvens

Könsuppdelad statistik*

Andel medicinska bedömningar i primärvård inom tre dagar

Källa: Väntetider i vården

Ökande

Delår

Ja

Andel i befolkningen som uppfattar att vård ges på lika villkor

Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern

Ökande

Helår

Ja

Antal uthämtade antibiotikarecept i Värmland

Källa: Folkhälsomyndigheten, Vården i siffror

Högst 250 recept per 1000 invånare

Helår

Ja

Hållbar organisation

Effektmål hållbar organisation

Indikator

Indikatornivå

Frekvens

Könsuppdelad statistik*

Sjukfrånvaro

Källa: Heroma

Minskande (långsiktigt mål 5 %)

Delår

Ja

Hållbart medarbetarengagemang (HME) - totalindex

Källa: Intern uppföljning

Ökande

Helår

Ja

Nettokostnad mot budget

Källa: Raindance

Beslutad nettokostnadsram

Delår


Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag

Källa: Raindance

98 %

Helår


Soliditet

Källa: Raindance

Ökande

Helår


Materialåtervinningsgrad

Källa: Egen uppföljning

Ökande

Helår


Mängd köpt energi/kvm och år

Källa: Egen uppföljning

Minskande

Helår


* Ska följas upp med könsuppdelad statistik.

Om planen

Om planen samt kontaktuppgifter för vidare information.

Information om planen.