Influensa

Se provtagningsanvisningar och sök influensavirus.

• RUT-10823 Influensa - slutenvård, poliklinisk vård och dagvård Pdf, 144 kB.
  
• RUT-23634 Influensa - särskilt boende/korttidsboende/ordinärt boende Pdf, 142 kB.
  

Akutmottagning 

Patient med misstänkt influensa ska isoleras på enkelrum med stängd dörr och ska inte vistas i allmänna utrymmen (väntrum/torg/korridor). Patient med kliniskt stark misstanke om influensa kan i väntan på provsvar flyttas från akutmottagningen till enkelrum på vårdavdelning. Behandling bör sättas in i väntan på provsvar vid misstanke om influensa, se plusbox ”Behandling och profylax”. 

Personer som tillhör riskgrupp löper större risk än andra att bli allvarligt sjuka i influensa och drabbas av följdsjukdomar. Personer i riskgrupp rekommenderas årlig vaccination mot influensa samt antiviral behandling och profylax efter exponering.

Riskgrupper för svår influensa enligt Folkhälsomyndigheten:

• Personer 65 år och äldre (fyller 65 år innevarande år).
• Gravida efter graviditetsvecka 12. För gravida som har en ytterligare riskfaktor kan vaccination ske även före graviditetsvecka 13
• Vuxna och barn över 6 månader med följande sjukdomar, diagnoser eller tillstånd:
  - kronisk hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke
  - kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår eller instabil astma
  - andra diagnoser eller tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionsnedsättning)
  - kronisk lever- eller njursvikt
  - diabetes mellitus typ 1 och 2
  - tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling inklusive personer med Downs syndrom.

Utöver personer som tillhör riskgrupp rekommenderas följande grupper årlig vaccination mot säsongsinfluensa:

• Hushållskontakter, både barn och vuxna, till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
• Personal, oavsett ålder, inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa, till exempel på särskilda boenden för äldre och inom hemtjänsten.
• Andra grupper som särskilt kan beaktas för influensavaccination utöver definierade riskgrupper är personer med skörhet som behöver hjälp med aktiviteter i dagliga livet av hemtjänst, eller liknande stöd, samt personer med påtagligt nedsatt hälsa av andra skäl än diagnoserna i riskgruppslistan. Sådana andra skäl kan vara psykiatrisk sjukdom eller demens men även skadligt alkohol- eller drogbruk.

Individuell bedömning angående influensavaccination kan behövas.

De medicinskt definierade riskgrupperna omfattar barn och vuxna med kroniska sjukdomar och tillstånd med ökad risk för allvarlig influensa. Dessa grupper är mer eller mindre heterogena, och i vissa fall kan behandlande läkare behöva göra en individuell bedömning av om vaccination ska erbjudas eller inte. Behandlande läkare kan också bedöma att vissa patienter utanför de nämnda riskgrupperna ska rekommenderas influensavaccination av individuella skäl

Behandling och postexpositionsprofylax mot influensa är aktuellt för:

• patient i medicinsk riskgrupp,
• patient i slutenvård oavsett riskgruppstillhörighet,
• person inom omsorgen - framför allt på särskilda boenden/korttidsplats,
• person i nära kontakt (exempelvis hushållskontakter) med personer som tillhör medicinsk riskgrupp.

Tidigt insatt behandling mot influensa förkortar sjukdomsduration, mildrar symtom och minskar smittsamheten. Behandling mot influensa ska sättas in så snart som möjligt – helst inom 48 timmar efter insjuknande och ska ges oavsett vaccinationsstatus. Under pågående influensasäsong bör behandling sättas in i väntan på provsvar vid typiska influensasymtom – gäller såväl i öppen- och slutenvård som inom kommunal vård och omsorg.

Samma läkemedel som används för behandling kan användas om postexpositionsprofylax. Profylax efter exponering påbörjas så tidigt som möjligt och ska ges oberoende av vaccinationsstatus.

För detaljer, se rutin Influensa A och B - Behandling och profylax hos vuxna RUT-10027 (pdf) Pdf, 290 kB.

Veckostatistik Luftvägsvirus (influensa och RS) Region Värmland

Personer som tillhör riskgrupp löper större risk än andra att bli allvarligt sjuka i influensa och drabbas av följdsjukdomar. Personer i riskgrupp rekommenderas årlig vaccination mot influensa.

Riskgrupper för svår influensa enligt Folkhälsomyndigheten:

• Personer 65 år och äldre.
• Gravida efter graviditetsvecka 12.
• Vuxna och barn över 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:
  - kronisk hjärtsjukdom
  - kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma
  - andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder)
  - kronisk lever- eller njursvikt
  - diabetes mellitus typ 1 och 2
  - tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.
  

Utöver personer som tillhör riskgrupp rekommenderas följande grupper årlig influensavaccination:

• Hushållskontakter till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
• Personal inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa.

Vaccinationseffekten varierar mellan olika säsonger och påverkas bland annat av matchningen mellan vaccinet och de cirkulerande stammarna, den vaccinerades ålder och immunsvar samt tiden mellan vaccination och exponering för influensavirus.

Hos friska vuxna är skyddseffekten mot laboratoriebekräftad influensa runt 60–70 procent. Vaccination har sämre effekt hos personer som är 65 år och äldre men studier visar att vaccination ger visst skydd mot allvarlig sjukdom och död. För personer i medicinskt definierade riskgrupper kan skyddseffekten variera beroende på underliggande sjukdom.

• Vaccination av gravida mot covid-19 och säsongsinfluensa - RUT-22501 (pdf)
  
• Influensavaccination av gravida (folkhalsomyndigheten.se)
  

Efter vaccinationen kan man ibland bli lite röd och svullen där man fick sprutan, och det kan kännas lite ömt. Ibland kan man få feber. Besvären brukar gå över inom ett par dagar.

Om man som patient fått misstänkt biverkan av sin influensavaccination kan man rapportera det till den enhet som gett vaccinationen eller direkt till Läkemedelsverket.

Som vaccinatör kan man anmäla reaktion till Läkemedelsverket.

Att rapportera misstänkta biverkningar (lakemedelsverket.se)

Se även Anafylaxi och allergisk reaktion i öppenvård - RUT-21027 (pdf) Pdf, 208 kB.

Vaxigrip Tetra

Världshälsoorganisationen, WHO, bestämmer i februari varje år hur influensavaccinet för kommande säsong ska sättas samman. Vaccinet innehåller de viktigaste av de influensastammar som cirkulerar i världen och som förväntas nå Europa under vinterhalvåret.

För säsongen 2022/2023 är det upphandlat ett fyrvalent vaccin, VaxigripTetra, vilket innehåller följande fyra stammar:

• A/Victoria (H1N1)
• A/Darwin (H3N2)
• B/Austria
• B/Phuket

Produktresumé och FASS-text för VaxigripTetra (fass.se)

Fluad Tetra

Fluad tetra är en typ av förstärkt fyrvalent vaccin. Det innehåller samma influensastammar som Vaxigrip tetra, men är ett så kallat adjuvanterat vaccin. Vaccinet är godkänt från 65 års ålder och ges till personer på särskilda boenden för äldre.

Nya vacciner mot säsongsinfluensa – Kunskapsöversikt om adjuvanterat vaccin, äggodlat högdosvaccin, rekombinant högdosvaccin och cellbaserat vaccin mot säsongsinfluensa (folkhalsomyndigheten.se) 

Produktresumé och FASS-text för Fluad Tetra (fass.se)

För att minska risken för smitta inom vården rekommenderar Folkhälsomyndigheten att all personal inom vård och omsorg som arbetar vårdnära ska vaccineras mot influensa.

Region Värmland erbjuder all personal kostnadsfri influensavaccination. Vaccin prioriteras i första hand till de grupper som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten och dit hör personal som arbetar patientnära.

Inom kommunal vård och omsorg avgör respektive arbetsgivare om influensavaccination av personal är kostnadsfri.