Till startsidan
Till startsidan
Start / Samverkan, avtal och vårdval / Folkhälsa / Mänskliga rättigheter / Barnets rättigheter / Kortlekar om FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen)

Diskussionsfrågor till kortlek om barnets rättigheter

Här finns exempel på diskussionsfrågor som du kan använda tillsammans med kortlekarna om FN:s konvention om barnets rättigheter.

  • Vem är barn i vår verksamhet?
  • Vilka barn möter vi i vår verksamhet?
  • Vilka barn kan finnas här utan att vi direkt möter dem?
  • Vilka åldersgränser har vi för barn?

  • Hur möter vi barn i olika åldrar?
  • Hur möter vi barn beroende på deras biologiska kön?
  • Hur möter vi barn beroende på de könsuttryck barnet använder?
  • Vilken kompetens har vi för att möta och respektera barn?
  • På vilken kunskapsgrund om respekt och icke-diskriminering väljer vi arbetsmetoder?
  • Vilka data rörande barn och barns livsvillkor samlar vi på min arbetsplats?
  • Hur vet vi att barn inte diskrimineras i vår verksamhet på grund av till exempel bostadsort, sociala faktorer, kön, sexuell läggning, etnicitet, religion, funktionsnedsättning eller föräldrars/vårdnadshavares härkomst eller föräldrars/vårdnadshavares inställning eller eventuellt funktionsnedsättning?

  • Hur och när diskuterar vi barnets bästa?
  • Hur kommer vi fram till vad som är barnets bästa?
  • Hur diskuterar vi barnets bästa vid ekonomiska prioriteringar?
  • Vad säger lagstiftning som styr vår verksamhet om barnets bästa?
  • På vilken kunskapsgrund gör vi våra bedömningar av barnets bästa?
  • Hur tungt får barnets bästa väga i beslut?
  • Hur tas beslut om kompenserande åtgärder i de fall då barnets bästa inte kan komma i främsta rummet?

  • Hur prioriterar vi barn i vår verksamhet?
  • Hur syns konventionen i våra egna styrdokument?
  • Vilken strategi har vi i vår verksamhet för att genomföra konventionen här hos oss?
  • Hur följer vi upp konventionsarbetet i vår verksamhet?
  • Hur syns barn i vår budget?

  • Hur resonerar vi kring begreppet ”fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga” (the evolving capacities of the child)?
  • Hur respekterar vi föräldrars eller annan vårdnadshavares ansvar för att ge vägledning till sina barn?
  • Hur möjliggör vi för föräldrar/vårdnadshavare att stötta barnet så att det får sina rättigheter tillgodosedda?

  • Vilket ansvar för barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling har vi i vår verksamhet?
  • Hur arbetar vi med varje barns rätt till utveckling i fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social bemärkelse?
  • Vilka behöver vi samverka med för att det ska bli bra för alla barn?
  • Hur ser vår samverkan ut? Är den formad utifrån barnets bästa?
  • Hur hanterar vi vår skyldighet att anmäla misstanke om att barn far illa?

  • Har alla barn i vår verksamhet ett namn?
  • Har alla barn i vår verksamhet ett medborgarskap?
  • Vet alla barn i vår verksamhet vilka som är deras föräldrar/vårdnadshavare?
  • Hur tänker vi om föräldraskap i vår verksamhet? Utifrån till exempel biologiska aspekter, sociala kontexter och relationer i en familj?
  • Hur möter vi barn och föräldrar/vårdnadshavare när barnet är adopterat
  • Vilka särskilda hänsyn bör vi ta för barnets bästa?

  • Hur respekterar vi barnets rätt till identitet?
  • Hur respekterar vi barnets ursprungliga namn i de fall vi vill byta namn på ett barn som redan har ett namn?

  • På vilket sätt beaktar vi principen om barnets bästa när vi fattar beslut om att omhänderta ett barn?
  • På vilken kunskapsgrund fattar vi sådana beslut?
  • Hur ger vi barnet en möjlighet att säga sin mening i den aktuella frågan?
  • Hur kan vi resonera om barnets bästa när det gäller frågor om rätten till kontakt med föräldrar/vårdnadshavare om denna har sviktande omsorgsförmåga i sitt föräldraskap?

  • Hur ser vi på familjers möjligheter att återförenas inom vårt lands gränser?

  • Vilka avtal har vi ingått i Sverige för att förhindra olovliga bortföranden av barn?
  • Vilka initiativ tar vi för att förhindra att barn bortförs olovligen?
  • Vad gör vi för att hjälpa barn som blivit bortförda mot sin vilja?

  • När tror vi att barn kan bilda åsikter?
  • Vilka metoder för barns delaktighet använder vi i vår verksamhet?
  • Vilken möjlighet har barn att fritt uttrycka sina åsikter i vår verksamhet?
  • Vilken betydelse tillmäter vi barnets åsikter?
  • Hur får barn information av oss i frågor som rör barnets liv?
  • Kan det finnas tillfällen när barn inte ska eller bör höras?
  • Vad säger lagstiftning som styr vår verksamhet om barnets rätt till inflytande?
  • Vad står i våra andra styrdokument?
  • På vilken kunskapsgrund bedömer vi barnets möjlighet till deltagande och inflytande?

  • Hur respekterar vi barnets yttrandefrihet i vår verksamhet?
  • Har barnet rätt att ta emot och sprida information av olika slag och fritt uttrycka alla olika tankar?
  • Hur respekterar vi barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet?
  • Hur förhåller vi oss om barnet och föräldrar/vårdnadshavare har olika åsikter om barnets religionstillhörighet?

  • Hur ser vi på barnets rätt att gå med i en förening den själv valt?
  • Hur resonerar vi om barnets och förälder/vårdnadshavarens åsikter går isär?
  • Vad gör vi om barnet vill lämna en förening eller ett samfund som det är medlem i?
  • Vid vilken ålder tycker du att barn kan starta egna föreningar?

  • Vem har rätt att läsa ett barns dagboksanteckningar?
  • Vid vilka tillfällen kan vuxna ha rätt att läsa ett barns brev?
  • I vilken utsträckning tillåter vi barnet att läsa sina journaler/akter/annan dokumentation?
  • Hur kan barnet påverka det som dokumenteras om barnet?
  • Vet barnet vem som har tillgång till det som dokumenteras?
  • Vad säger svensk lag om barnets rätt att själv ta initiativ till att sekretessbelägga delar av eller hela dokumentationen?

  • Hur tillgodoser vi barnets rätt till information?
  • Inom vilka områden ger vi barnet information?
  • På vilket sätt tillgodoser vi rätten till information för barn som tillhör en språklig minoritet i landet eller en ursprungsbefolkning?
  • Vilken typ av information kan barn behöva skyddas mot?
  • Hur skyddar vi i så fall barn utan att kränka deras rätt till information?

  • Hur resonerar vi om att båda föräldrarna/vårdnadshavarna har gemensamt ansvar för barnets fostran och utveckling?
  • Hur stöttar vi föräldrarna/vårdnadshavarna i deras ansvar?
  • På vilket sätt tillgodoser vi alla barns rätt till barnomsorg i vår kommun?

  • Hur arbetar vi för att skydda barn från alla former av våld och kränkande behandling?
  • Vilka rutiner har vi för att göra en anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa?
  • På vilken kunskapsgrund fattar vi beslut när det rör omhändertagande av barn?
  • Hur pratar vi med barn i utsatthet eller andra svåra situationer?

  • Hur ofta följer vi upp barn som är i samhällets vård?
  • Vilka rutiner har vi för detta?
  • På vilket sätt tar vi hänsyn till barnets ursprung i dessa sammanhang?

  • Vilka lagar har vi för adoption?
  • På vilket sätt säkerställer vår lagstiftning att inga andra intressen går före barnets?
  • På vilken kunskapsgrund fattar vi beslut om lämplighet för adoption?

  • Hur behandlar vi barn som har flyktingstatus?
  • Hur behandlar vi barn som är ensamkommande?
  • Hur arbetar vi med familjeåterförening?
  • Är familjeåterförening alltid för barnets bästa?

  • Hur säkerställer vi att barn med funktionsnedsättning inte diskrimineras?
  • Hur resonerar vi om frågor som rör inkludering och exkludering av barn med funktionsnedsättning?
  • Hur tillgodoses rätten till barnomsorg i någon form?
  • Hur tillgodoses barnets rätt till utbildning?
  • Hur tillgodoses rätten till information för barn med funktionsnedsättning som innebär att de saknar talat språk?

  • Hur många barn dör i Sverige varje år?
  • Av vilken orsak dör barnen?
  • Hur utbildar vi föräldrar om barnhälsovård, näringslära, tandhygien, vikten av simkunnighet och förebyggande av olycksfall?
  • Kan alla föräldrar delta? Fundera utifrån språkliga aspekter och tillgänglighet.
  • Har alla barn här rätt till sjukvård?
  • Hur arbetar vi för att förhindra skadliga sedvänjor, till exempel könsstympning?

  • Hur bevakar vi att barn som är omhändertagna av samhället har det bra?
  • Hur ofta ses vården över?
  • Vilka regler och rutiner har vi för detta?
  • Hur möjliggör vi för barnet att delge sina synpunkter på insatsen/vården?
  • Vilket skydd har dessa barn mot övergrepp under vistelsen i samhällets vård?

  • Vilket socialt skydd har barnet rätt till?
  • Hur tillgodoser socialtjänsten barnets möjlighet till ekonomiskt bistånd inom ramen för föräldrarnas ansökan om bistånd?
  • Hur möjliggörs barnets rätt till delaktighet i dessa frågor?

  • Hur arbetar vi för att båda föräldrarna/vårdnadshavare ska ta sitt ekonomiska ansvar för barnet när de inte lever tillsammans?
  • Vilken rätt till bistånd har föräldrar/vårdnadshavare som har problem med försörjningen för sina barn?
  • Hur tar vi hänsyn till barnets rätt att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt utifrån rätten till skälig levnadsstandard samt hanteringen av försörjningsstöd?

  • Vilka barn har rätt till skolgång här?
  • Finns det några barn som står utanför skolgång? Hur resonerar vi om det?
  • Hur arbetar vi för att upprätthålla disciplinen i skolan på ett sätt som sker i enlighet med konventionen och som inte kränker barnet?
  • Hur kan skolan arbeta för att utveckla barnets personlighet och anlag?
  • Hur kan skolan arbeta med att utveckla barnets respekt för de mänskliga rättigheterna?
  • Hur arbetar vi i förskola/skola för att få en bra arbetsallians med föräldrarna/vårdnadshavarna?

  • Vilka språkliga, etniska och religiösa minoriteter är erkända i Sverige?
  • Hur kan vi tillgodose barnets rättigheter om barnet tillhör en minoritets- eller ursprungsbefolkning i Sverige?
  • Hur får till exempel samebarn hjälp till sitt språk och sin egen kultur oavsett bostadsort i Sverige?

  • Hur tänker du om att barn har rätt till kultur, både som utövare och åhörare?
  • På vilket sätt ger vi barnet rätt att utöva denna rättighet?
  • Hur finner vi balans mellan rätten till skola och rätten till vila?
  • Vilka miljöer ger barnet utrymme till vila, lek och rekreation?
  • Hur tillgodoses denna rättighet i vår verksamhet?

  • Hur ser du på barnarbete?
  • Kan det finnas något gott med att barn arbetar?
  • Vilka negativa aspekter ser du med barnarbete?
  • Ser du någon gyllene medelväg?
  • Hur möjliggör vi i Sverige att ungdomar kan förbereda sig för arbetslivet?

  • Hur kan vi skydda barn från droger i alla former?
  • Vad görs på samhällsnivå?
  • Vad kan du själv göra?

  • Finns det barn i din verksamhet som riskerar att utnyttjas i olika former av sexuella handlingar?
  • Vad gör du/ni för att förhindra det?
  • Hur pratar vi med barn och unga om sexualitet?
  • Hur kan samhället skydda barn mot pornografi och sexuella övergrep?

  • Finns det barn i din verksamhet som kan riskera att föras bort mot sin vilja, för till exempel tvångsäktenskap?
  • Vad kan du göra för att förhindra det?

  • I vilka situationer kan du se att det finns en risk att barn utnyttjas på något sätt, till exempel inom forskning i olika discipliner, som till exempel medicin, pedagogik, psykologi?
  • Vem har tolkningsföreträde om vad som är att utnyttja ett barn, till exempel inom mode och skönhetsindustrin?

  • Hur arbetar vi för att barn som är frihetsberövade ska hållas åtskilda från vuxna? Det kan även gälla barn inom hälso- och sjukvård.
  • Hur tillgodoser vi barnets rätt att ha kontakt med sin familj vid frihetsberövande?
  • Hur respekteras barnets rätt enligt artikel 12 när det gäller att utse ombud och tillgodose rätten till juridiskt stöd?

  • Hur skyddar vi barn från att delta i väpnade konflikter?
  • Hur skyddar vi barn från att rekryteras till olika arméer runt om i världen?
  • Hur ser det ut i Sverige, till exempel rekrytering till hemvärnet?

  • Hur arbetar vi för att rehabilitera och socialt återanpassa barn som varit utsatta på olika sätt?
  • Vilket ansvar har din verksamhet och din profession för att sådana insatser kommer barnet tillgodo?

  • Vilken straffbarhetsålder har vi i Sverige?
  • Hur ser du på den åldern?
  • Skulle den behöva förändras åt något håll?

  • Känner du till något samhällsområde där rättigheterna i konventionen går längre än vår lagstiftning?
  • Känner du till något samhällsområde där vår lagstiftning går längre än rättigheterna i konventionen?

  • Vilka i vår verksamhet känner till konventionen och vad den innebär för barn och vuxna?
  • Vilka insatser behövs för att vi i vår verksamhet ska känna till och kunna tillämpa konventionen (utbildning, information, kompetensutveckling etc.)?
  • Hur informerar vi till exempel nyanställd personal och barn och föräldrar i verksamheten om att barn har egna rättigheter?
  • Vem ger informationen?
  • När ges informationen?
  • Hur säkrar vi kvalitet på informationen?

  • Vad känner du till om FN-kommittén och deras arbetssätt?
  • Vilken information har du fått om regeringens rapporter till FN-kommittén för barnets rättigheter?
  • Vilka frågor har rört din verksamhet?
  • Vilka synpunkter från FN-kommittén har du tagit del av?
  • Vilka av dem har rört din verksamhet?
  • Har din verksamhet arbetat med synpunkterna? I så fall hur?

  • Vilka stater i världen har inte ratificerat konventionen?
  • Varför har de inte gjort det?
  • Vad är det för skillnad på att signera och ratificera en konvention?

Sidan uppdaterad 24 februari 2023

Hjälpte sidan dig?

Skriv ut

Kontakta Region Värmland

Växel: 010-831 50 00

Sjukvårdsrådgivning: Ring 1177 eller besök 1177.se

Adress: Region Värmland
651 82 Karlstad

Fler kontaktuppgifter

För dig som är patient

Patienter hittar kontaktuppgifter, information och tjänster för hälsa och vård på 1177.se.

Hitta på webbplatsen

Region Värmlands webbplats

Information om organisationen Region Värmland finns på regionvarmland.se.

Rityta 1