Hälso- och sjukvårdsnämnden i korthet 10 maj 2022

Politiskt initiativ om att öka tillgängligheten på Värmlands digitala vårdcentral

Hälso- och sjukvårdsnämnden godkände en återrapport efter ett politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om att öka tillgängligheten på regionens digitala vårdcentral. Bland annat genom att utreda vilka möjligheter som kan finnas för att kunna erbjuda mottagningstider utanför kontorstid.

Förvaltningen föreslår ett fortsatt utvecklingsarbete för att utöka faktiskt och upplevd tillgänglighet. Nämnden beslutade också om att målsättningen skall vara att den digitala vårdcentralen ska vara öppen dygnet runt. Man beslutade också att en återkoppling skall ske under hösten om hur utvecklingen av densamma går.

I återrapporten förtydligas att idén med den digitala vårdcentralen från början tagit utgångspunkt i fördelarna med att driva verksamheten i regionens regi. Tanken är att medarbetare genom god insikt i den värmländska hälso- och sjukvården underlättar ett integrerat arbetssätt och förbättrad patientsäkerhet samt ger en bättre helhetslösning för patienterna.

Politiskt initiativ om stärkt vård i norra Värmland

Socialdemokraterna har i ett politiskt initiativ föreslagit att regionen bör stärka vården i norra Värmland. Detta genom en eventuell etablering i Branäs samt genom att genomföra budgetbeslut för att öka attraktiviteten till anställning på vårdcentraler på mindre orter.

Frågan har sedan tidigare, efter ett nämndbesök i Torsby under 2019, utretts av Regionfastigheter och hälso- och sjukvården. Rekommendationen är att satsa på vårdcentralen i Likenäs där en renovering redan planeras vilket också blev nämndens beslut. Vad gäller förslaget om att öka attraktiviteten för Region Värmland som arbetsgivare planeras ett stort antal aktiviteter riktade både till stora mindre enheter på olika håll i länet.

Nära vård västra Värmland

Den gemensamma målbilden ”Framtidens Värmland – Tillsammans utvecklar vi en god och nära vård, hälsa och omsorg” har tagits fram i samverkan mellan flera parter i länet. Målbilden föreslås fastställas av samtliga kommuner och Region Värmland.

Efter initiativ från Region Värmland finns även en beredskap inom Säffle, Årjängs, Eda och Arvika kommuner, att tillsammans med regionen ta fram en konkretisering av målbilden. Syftet är att skapa en, för de fyra kommunerna och Region Värmland, sammanhållen organisering av arbetet, med målet att öka nyttan för medborgarna, säkerställa kompetensförsörjningen och att genom ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt öka hälsan i befolkningen.

Hälso- och sjukvårdsnämnden godkände förslaget om att regionen ska ta fram och föreslå en konkretisering av målbilden och forma en gemensam testverksamhet tillsammans med de fyra ovan nämnda kommunerna. Detta i syfte att utreda hur nya arbetssätt behöver utformas och hur resurser ska fördelas.

– Under dagens dialoger, och i synnerhet i detta ärende har nämnden fått bevis på hur det kokar av utvecklings- och förändringsarbete i regionens och kommunernas verksamheter. Arbetet med den pågående historiska omställningen av vårdens arbetssätt och utformning mot en god och nära vård, hälsa och omsorg är verkligen i gång på allvar nu. Det är roligt, men framför allt avgörande för patienter, invånare och medarbetare för att vi ska kunna förbättra framtidens Värmland, säger Marianne Utterdahl, hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande.

Region Värmlands larmcentral

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att regionen ska gå vidare med planering för övertagande och drift av larmcentral i egen regi. Genom ett övertagande bedömer man att stora kvalitets- och effektivitetsvinster kan göras och ambitionen är att kunna starta under 2024. Region Värmlands nuvarande avtal med SOS Alarm löper ut i september 2022 och ett kortare avtal håller på att förhandlas fram.

I det befintliga avtalet finns en utvecklingsklausul som innebär att regionen under vissa delar av dygnet, med egen personal kan göra bedömningar och vårdkoordinering riktat till patienter i Värmland. Att tidigt göra rätt bedömning och tillse till att patienterna tas om hand på rätt vårdnivå är viktigt, både för den patient som gynnas av att få rätt hjälp från början, samt mycket viktigt ur ett resursperspektiv. Sker en övertriagering, det vill säga att man prioriterar högre resurser än nödvändigt, så påverkas länets akutberedskap i negativ riktning vilket leder till att ambulanser inte finns tillgängliga i den omfattning som krävs för akuta uppdrag.

Under tiden som regionens egna sjuksköterskor har varit i tjänst kan man se ett minskat resursutnyttjande av länets ambulanser med drygt 10 procent. Även för ambulanshelikopterverksamheten är det nödvändigt att på motsvarande sätt säkerställa tydliga larmkriterier, vilket innebär att de högst specialiserade akutresurserna kan användas än mer behovsstyrt.

– Att skapa en framtida ledningscentral i egen regi, integrerad i den värmländska hälso- och sjukvården, som kan koordinera all mobil vård ger bättre möjligheter till effektiv ledning, styrning och samordning och ligger helt i linje med omställningen till god och nära vård, säger Eva Julin Dombrowe, andra vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Ortopedi Arvika och Karlstad blev månadens förbättrare

Maj månads mottagare av utmärkelsen ”Månadens förbättrare” är ortopedi Arvika och Karlstad. Verksamheten får priset för sitt kvalitetsarbete med utgångspunkt i PRISS-projektet (Protesrelaterade infektioner ska stoppas).

I motiveringen står:

”Med förnyat engagemang från samtliga involverade personalgrupper har avsevärt förbättrade resultat nåtts för en patientgrupp som tidigare drabbats svårt av allvarliga djupa infektioner kopplade till ingrepp. Avsikten har varit att förbättra smärta och rörlighet. Detta är ett gott exempel på ur ett förbättringsarbete med fokus på samverkan, gemensamma mål, patientfokusering och prestigelöshet leder till en tydlig kvalitetshöjning med direkt nytta för våra patienter. Det målmedvetna arbete som genomförs inom den värmländska ortopedins verksamhetsområde visar också ett gott exempel på hur vi kan ta vara på kompetens, erfarenhet och skickliggöra varandra. På så sätt skapar vi tillsammans en mer jämlik vård av hög kvalitet.”