Inga större skillnader i hälsa, levnadsvanor och livsvillkor i Värmland mellan våren 2020 och ett år in i coronapandemin

Anu Molarius och Fredrik Lundin är författare till en artikel som publicerats i Preventive Medicine Reports. Den bidrar med kunskap om covid-19-pandemins långsiktiga konsekvenser för folkhälsan i befolkningen. Uppföljning av pandemins långsiktiga konsekvenser för folkhälsan är viktigt för planering och prioritering av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder.

– Vi såg i en tidigare studie att andelen som var oroliga för att förlora arbetet ökade och andelen som hade sömnsvårigheter minskade när man jämförde de som svarade på enkäten före och direkt efter pandemin bröt ut. I denna studie jämförde vi situationen våren 2020 med våren 2021. Det var få skillnader avseende livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i befolkningen som helhet. Men ökningen av ängslan, oro eller ångest bland kvinnor pekar på att det är vissa grupper som drabbades hårdare av pandemin än andra, säger Anu Molarius.

Om studien

Studien jämför hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland vuxna i Värmland när coronapandemin bröt ut i Sverige och ett år in i coronapandemin. Den baseras på den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor som skickades till ett slumpmässigt urval av befolkningen i februari-maj år 2020 och motsvarande period år 2021. Totalt besvarade 2 273 värmlänningar enkäten 2020 och 2 216 gjorde det 2021. Skillnader i livsvillkor (ekonomiska svårigheter, socialt stöd och oro för att förlora sitt arbete), levnadsvanor (fysisk aktivitet, daglig rökning, stillasittande och konsumtion av alkohol) och hälsa (självskattad hälsa, värk i skuldror, nacke eller axlar, sömnsvårigheter, ängslan, oro eller ångest samt fetma) analyserades mellan åren 2020 och 2021.