Satsningar inom området
Här berättar vi om olika arbeten och insatser som pågår inom eller med stöd av regional koordinering psykisk hälsa.
Anhörigstöd
När någon i familjen dör blir ingenting sig likt. Då kan det hjälpa att träffa andra som varit med om samma sak och som vet vad det handlar om.
Barn i sorg - information och stödgrupper
Satsningar på barn och unga
Under åren 2016-2023 har satsningarna i överenskommelsen psykiska hälsa och suicidprevention handlat om att arbeta med psykisk hälsa på landets ungdomsmottagningar.
Från 2024 är inriktningen barn och unga. I Värmland har några insatser genomförts med medel riktade till ungdomsmottagningar (UM), några satsningar fortsätter med medel riktade till Barn och unga och några är nya. Stimulansmedlen används utifrån principerna:
- Utveckling för att testa ”nytt” och eller "nytänk"
- Kan det gagna fler i länet?
- Samverkan med flera aktörer, kommun/region och gärna någon/några förening
- Gärna fokus på främjande och förebyggande aktiviteter och insatser.
Information om ungdomsmottagningar, kompetenshöjning till personal, metoder och kartläggningar är exempel på sådant som gjorts kontinuerligt under åren med hjälp av stimulansmedel.
Utvecklingsarbete för att stärka barn och ungas hälsa och motståndskraft
I Värmland pågår ett utvecklingsarbete i samverkan med kommunerna Munkfors och Storfors för att stärka hälsa och motståndskraft hos barn och unga. GODDAG HÄLSA syftar till att ge barn och unga nödvändiga verktyg för att öka sin egenmakt och främja sitt fysiska, psykiska, sociala och existentiella välbefinnande. Allt för att de ska kunna gå starka in i framtiden.
Viktiga målgrupper för arbetet är lärare och elever i förskola och skola samt föräldrar.
Informationsfilmer riktade till barn och unga
Här finns informationsfilmer tillgängliga och fria att användas för information och visning. De går att visas till exempel i skolor, på buss-TV eller på TV-skärmar i skolan eller väntrum i regionens lokaler. Under pandemin kunde ungdomsmottagningarna (UM) inte göra eller ha besök av klasser som vanligt. Att flera årskullar inte fått sedvanlig information om UM kan vara förödande för vissa.
Vad är en ungdomsmottagning och hur hjälper den mig?
Film för klassbesök
Under pandemin gjorde Västra Götalandsregionen en film med information för att visas i klasser. Många regioner har gjort egna filmer utifrån deras ocg i Värmland spelades filmen in på ungdomsmottagningen Druvan med personal därifrån. Informationen är allmänt hållen och är tänkt att kunna visas över hela länet oavsett vilken mottagning det gäller. Den finns tillgänglig att visas när en vill och i olika sammanhang där det behövs information om besök på UM.
Film för årskurs 6 om ungdomsmottagningen
Filmen har sitt ursprung i Västra Götalandsregionen och är omgjord för att passa Värmland.
Prata om suicid
En film i samarbete med BUP om hur en kan parata om suicidtankar. Målgruppen är de som möter ungdomar som inte alltid mår så bra och kanske kan ha tankar på suicid. Filmen kan också användas fritt i exemeplvis kompetenshöjande syfte.
Chatfilmer för att informera om Ungdomsmottagningen
Dessa gjordes för att informera om vad en kan få hjälp med på en ungdomsmottagning. De är fria att användas till exempel på informationsskärmar och buss_TV
Film om preventivmedel
Utvecklingsarbete utifrån samsjuklighetsutredningen
Vård- och stödsamordning
RACT är ett samhällsbaserat program för behandling och rehabilitering av alla former av psykiska sjukdomar som exempelvis depression, schizofreni, andra psykoser, ångesttillstånd och beroendetillstånd. Programmet omfattar strategier som är tillämpningsbara i primärvård, specialiserad psykiatri och socialtjänst. Det bygger på forskning och praktiska erfarenheter från Sverige och från andra ställen runt om i världen. Utmärkande för RACT är resursgruppen som utgör navet i arbetet. I RACT är det patientens individuella behov, mål och prioriteringar som styr arbetet mot återhämtning.
Samsjuklighetsutredningen beskriver en samordnad vård- och stödverksamhet där personer som har behov av hälso- och sjukvårds- och socialtjänstinsatser på grund av en psykisk funktionsnedsättning av en sådan art att det är nödvändigt med särskild samordning under längre tid för att insatserna ska kunna genomföras. Socialtjänst och hälso-sjukvård ska bedrivas helt integrerat av medarbetare med olika kompetenser och med vård och stödsamordning. I omställningen till nära vård är personcentred vård centralt. RACT stödjer samsjuklighetsutredningens intentioner och är ett personcentrerat arbetssätt. Metoden kan också bidra till att vi närmar oss målbilderna I ”Plan för god psykisk hälsa i Värmland” som också är målbilder framtagna i samsjuklighetsutredningen.
En uppdragsutbildning i RACT har startat på Karlstads universitet där länets kommuner och regionen har deltagare. Finansiering sker med stöd av länsgemensamma stimulansmedel psykisk hälsa och suicidprevention.
Systematisk brukarmedverkan
2021-2023 pågår ett pilotprojekt med stöd av stimulansmedel som ska utforska vad systematisk brukarmedverkan innebär för god och nära vård i Värmland. Piloten ska ta fram förslag som ska testas inom processen för målbildsarbetet god och nära vård samt regional koordinering psykisk hälsa.
Utforskandet fokuserar på hur olika typer av brukardata (se faktaruta längst ner) kan användas för planering och beslutsfattande på strategisk nivå men också i mötet mellan verksamheterna och patienten/brukaren.
Insiktsrapport som redogör för det utforskande arbetet systematisk
brukarmedverkan, dess bakgrund, arbete och rekommendationer för framtiden (pdf)
Samordnare för brukarnätverket NSPH (Nationell samordning psykisk hälsa) i Värmland
En verksamhetsutvecklare från avdelningen Hållbar utveckling i Region Värmland är anställd 50 procent. Rollen har fokus på att samordna insatser med metoder och personer/organisationer för att stärka kunskap om vikten av brukarmedverkan i olika delar av verksamheten men även stöd i att testa metoder.
Att följa upp värdeskapande
Vi deltar i ett utforskande arbete tillsammans med SKR för att försöka hitta arbetssätt för att kunna följa upp hur Värmland närmar sig omställningen till nära vård. Vilken uppföljning behövs i framtiden för att fånga individers egna målsättning och att på något sätt kunna följa utvecklingen däremot? Under våren 2022 involverar vi olika idéburna- eller brukarorganisationer i utvecklingsarbetet för att ta fram och testa olika frågor och sätt att samla in dem. Vi kommer även synliggöra vem som skulle kunna äga den data som samlas in och vad som behövs för att kunna agera på den.
Uppföljning av stimulansmedel psykisk hälsa
I Värmland arbetar vi även med en process för uppföljning av de statliga stimulansmedel som finansierar delar av de insatser som görs inom planen för psykisk hälsa. Arbetet handlar under 2022 om att ta fram en prototyp för en uppföljningsprocess som innefattar datainsamling och analys kopplat till de insatsområden som synliggjorts i planen, och som väntas var underlag för framtida prioritering av insatser men även för verksamheters årliga lokala verksamhetsplanering. I arbetet ingår att ta fram nya sätt att samla in data från individer och profession. Hösten 2022 testas datainsamling och analysprocessen och Socialstyrelsen att involveras.
Mer information och kontakt
Kalle Pettersson, Experio Lab, kalle.pettersson@regionvarmland.se
André Szeles, tjänstedesigner, andre.szeles@regionvarmland.se
Vi berättar om brukarmedverkan och systematik
Design- och tjänstelogik
I filmen berättar arbetsgruppen om design- och tjänstelogiska glasögon och hur invånare kan involveras på olika sätt.
Brukarnätverket NSPH i Värmland beskriver sin verksamhet och på vilka olika sätt brukaren kan få möjlighet till inflytande på olika nivåer.
Petter Falk, data- och demokratiforskare, pratar också om brukaren eller brukarens data som en oumbärlig resurs. Han beskriver även metod som kombinerar kvantitativ data med erfarenheter från brukare och medarbetare - de verkliga dataexperterna.
Vår syn på systematik
I filmen (klipp 1:11:32-1:32:07) går vi igenom vår syn på systematik och delger några exempel.
Nyfiken på brukarmedverkan?
För att informera, fånga behov samt för att testa brukarmedverkan har en prototyp till dialogprocess tagits fram. Några verksamheter har genomfört dialogprocessen i en ledningsgrupp under en period. Vill du också testa? Hör av dig till oss.
Mer information och kontakt
Demokratidata
#datagrunder
För att kunna arbeta datadrivet behöver data ses som både en resurs och styrmedel. Skulle invånare som lämnar ifrån sig data om sig själva till offentlig sektor också skulle kunna förvänta sig att den datan förvaltas och skapar sociala värden och välfärd på samma sätt som skattemedel gör idag?
#demokratidata är en kunskapssatsning för ökad dataläskunnighet och datasjälvförtroende hos personer inom offentlig sektor, idéburen sektor och hos invånare. Kunskapssatsningen bidrar till att skapa förutsättningar för organisationer att arbeta mer datadrivet.
Mer information och kontakt
Har du frågor eller inspel som kan utveckla #datagrunder, hör av dig till André Szeles, utvecklingsledare, andre.szeles@regionvarmland.se
Kika också gärna in på demokratidata.experiolab.se
#demokratidatapodden
I demokratidatapodden fördjupar vi oss i data, demokrati och design och urforskar datans roll som demokratisk resurs i en välfärd som blir allt mer datadriven. Vad är data egentligen? Hur fångas den in och kommuniceras? Kan den vara en representation av invånare. Dessa, och fler frågor ställs i podden som bjuder in intressanta gäster för samtal. Lyssa på: demokratidata.experiolab.se/demokratidatapodden/
Datasprint
I takt med att offentliga tjänster blir allt mer strukturerade kring digitala system och processer blir brukares data en allt mer central resurs i den moderna välfärden. Men ögonblicket när datan uppstår och skapas - i exempelvis ett möte mellan en brukaren och medarbetare i offentlig sektor på en vårdcentral eller online - glöms ofta bort när data analyseras och bearbetas. Hur kan de som faktiskt är med när datan uppstår och kan berätta om den kontexten, vara med i att även analysera den? Det har vi testat: https://demokratidata.experiolab.se/metod-datasprint/
Jämlik barnhälsa
Arbetet kring Jämlik barnhälsa handlar om samverkan för att minska övervikt och fetma och nå god och jämlik hälsa hos alla barn och unga i Värmland. Kommunerna Filipstad, Storfors och Säffle deltar i arbetet tillsammans med Region Värmland.
Vi har gjort en systemkartläggning utifrån Hälsans bestämningsfaktorer och synliggjort ett stort antal faktorer som kan ha påverkan på barns övervikt och påverkar förutsättningar för jämlik hälsa. Vi fokuserar på att förändra systemet med insatser som skapar bättre förutsättningar i samhället och bättre livsvillkor. Samverkan Jämlik Barnhälsa fungerar som ett case för att testa att arbeta med data på nya sätt, och att synliggöra system som behöver förändras. Vi har testat metoden Regional Datasprint för att tvärprofessionellt analysera data kring de första levnadsåren, matlandskap och rörelse.
Patientforum
Olika verksamheter inom Region Värmland har infört metoden Patientforum, där samtalsledare från NSPH håller i samtalen. Metoden synliggör hur och vilken information som tar sig vidare inom organisationen och inom NSPH och hur man kan skapa olika typer av beslutsunderlag av den informationen.
Verksamheterna pekar bland annat på vinsten med att de har arbetat upp kontakter med föreningarna och flera egenerfarna som används i flera olika sammanhang som vid anhörigdagar, föreläsningar för personal och så vidare. Att patienterna får kunskap om att föreningarna finns för att skapa nya vägar till nätverk och stöd är en annan vinst. Patienterna lyfter bland annat upp att de känner att de tas på allvar och deras frågor och synpunkter tappas inte bort.
Hör Lina Larhult prata med verksamhetsutvecklare Victoria Dalgård om Patientforum på Rättspsykiatrin i filmen nedan (klipp 1:43:30-1:52:02)
Mer information och kontakt
Lina Larhult, verksamhetsutvecklare, lina.larhult@regionvarmland.se
Victoria Dalgård, verksamhetsutvecklare, victoria.dalgard@regionvarmland.se
Carl Hast, utvecklingsledare, carl.hast@regionvarmland.se
Personligt ombud - orimligheter i systemet
I ett samarbete med Personligt Ombud i Värmland tog vi fram en film som ger insyn i ett personligt ombuds vardag och erfarenheter. Vanligtvis sammanställer de sina reflektioner och systemhinder som de stöter på för de klienter de stödjer, i en erfarenhetsrapport. Filmen nedan är ett komplement till den planen. Den synliggör viktiga perspektiv som lätt hamnar i skymundan i olika organisationer eller verksamheters vardag och arbetsprocesser. Filmen har tagits fram tillsammans med kommunikationsbyrån Tomorro som en del i att samarbeta med storytelling för att kunna synliggöra brukares perspektiv.
Samarbetet med Personligt ombud fortsätter genom att stödja verksamheten att ytterligare arbeta med den statistik och erfarenheter de har och som de hela tiden samlar in. De är nu piloter i den kunskapsprocess i att hantera data som vi tar fram (#datagrunder) och kommer vara bland de första som testar den. Under året bearbetas data och vi skapar nya former av berättelser för att påverka beslutsfattare.
Årets erfarenhetsrapport har en tydlig koppling i reflektionen av systemhinder som synliggörs och de användarutryckta målbilder som uttrycks i Plan för God psykisk hälsa i Värmland. Här kan du läsa erfarenhetsrapporten (pdf).
Mer information och kontakt
Jeanette Tillman, verksamhetschef, jeanette.tillman@karlstad.se
Carl Hast, utvecklingsledare, carl.hast@regionvarmland.se
Personligt ombud i Värmland
Läs mer via povarmland.se
Kvalitetsledningssytem med brukarperspektiv
Hösten 2022 arbetade vi med en process tillsammans med Värmlands läns vårdförbund för att utforska hur verksamheter inom förbundet kan arbeta mer med data för att synliggöra och förstå de värden som verksamheten skapar. I processen synliggör vi den datainsamling som sker idag och är nyfikna på vad kvantitativa data tillsammans med erfarenhet- och upplevelsebaserade data från brukare och profession kan berätta om verksamheten.
Kvalitetsledningssystem ur ett brukarperspektiv
Kvalitetsledningssystem ur ett brukarperspektiv - ett utvecklingsarbete 2023 (pdf) Pdf, 1 MB.
Mer information och kontakt
Pär Johansson, verksamhetschef Värmlands läns vårdförbund, par.johansson@forshaga.se
Carl Hast, utvecklingsledare, carl.hast@regionvarmland.se
Sofia Axelson, utvecklingsledare, sofia.axelson@regionvarmland.se
Värmlands läns vårdförbund
Samarbete med samsjuklighetsutredningen
Ett samarbete kring samsjuklighetsutredningen har genomförts, bland annat gennom att bidra med att samla olika professioner från offentliga organisationer och civilsamhället/brukarorganisationer kring frågan och genom att prototypa tidiga förslag från utredningen.
Uppföljning av stimulansmedel
Inom ramen för den koordinering av stimulansmedel kring psykisk ohälsa som finns, har ett arbete pågått med att samla in, bearbeta, strukturera samt analyserat den rapportering som aktuella verksamheter i länet gör varje år som en uppföljning av hur årets stimulansmedel använts.
En process har startat som innebär att kunna göra detta systematiskt varje år för att kunna följa insatser, hur stimulansmedel används och för att kunna prioritera viktiga områden som framtida medel behöver satsas inom. En dataanalytiker från företaget Qbim har stöttat, som sammanställt insamlat material till en rapport i verktyget Power BI. Socialstyrelsen har engagerats i arbetet för att fånga det nationella perspektivet av rapportering och analys av de lokal återrapporteringarna som görs från varje län.
Rapporten 2022
Den första sammanställningen har upplevts som ett svåranvänt inrapporteringsverktyg och mall (från Socialstyrelsen) som även har inneburit en osorterad data i sammanställningen. Den bearbetningen som gjorts har underlättat och har används i gemensamma analyser och reflektioner som kopplats till den plan för god psykisk hälsa som finns i länet. Det har skapat nyfikenhet och en möjlighet att förstå det som var och en rapporterar in. Det har tidigare inte funnits någon tydlig koppling kring det som rapporteras och den återkoppling som skett från nationell nivå.
Rapporten 2023
Vi skapar en ny version av inrapportering för 2022 där inrapporteringen förenklas men den insamlade datan upplevs än mer osorterad. Socialstyrelsen är fortsatt intresserade av att följa och bidra för att skapa utveckling av rapporten.
Utvecklingsarbete Stigma
Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa har negativa konsekvenser för samhället i stort men också för den enskilda individen. Satsningen Regionalt utvecklingsarbete Stigma ska hitta arbetssätt för att minska stigmatiseringen.
Brukardata
Brukardata innebär data och information om och av invånare i Värmland. Det vill säga både erfarenhetsbaserad data och kunskap via olika typer av samråd och dialoger, men också digitaliserad information via journalsystem, registerdata och andra typer av användardata från digitala tjänster.
