Till startsidan
Till startsidan

Satsningar inom området

Här berättar vi om olika arbeten och insatser som pågår inom eller med stöd av regional koordinering psykisk hälsa.

Anhörigstöd

Mer information kommer.

Barn och unga

I Värmland pågår ett utvecklingsarbete bland annat i samverkan med Munkfors kommun som syftar till att stärka barn och ungas hälsa och resiliens. Vi lever i en tid med många utmaningar där alla behöver få verktyg för att kunna hantera och i bästa fall utvecklas av de utmaningar vi hamnar i.

Viktiga målgrupper för arbetet är lärare och elever i förskola och skola samt föräldrar. Hälsa inkluderar här både den fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsan och resiliens.

Utvecklingsarbete för att stärka barn och ungas hälsa och resiliens

Utvecklingsarbete utifrån samsjuklighetsutredningen

Vård- och stödsamordning

RACT är ett samhällsbaserat program för behandling och rehabilitering av alla former av psykiska sjukdomar som exempelvis depression, schizofreni, andra psykoser, ångesttillstånd och beroendetillstånd. Programmet omfattar strategier som är tillämpningsbara i primärvård, specialiserad psykiatri och socialtjänst. Det bygger på forskning och praktiska erfarenheter från Sverige och från andra ställen runt om i världen. Utmärkande för RACT är resursgruppen som utgör navet i arbetet. I RACT är det patientens individuella behov, mål och prioriteringar som styr arbetet mot återhämtning.

Samsjuklighetsutredningen beskriver en samordnad vård- och stödverksamhet där personer som har behov av hälso- och sjukvårds- och socialtjänstinsatser på grund av en psykisk funktionsnedsättning av en sådan art att det är nödvändigt med särskild samordning under längre tid för att insatserna ska kunna genomföras. Socialtjänst och hälso-sjukvård ska bedrivas helt integrerat av medarbetare med olika kompetenser och med vård och stödsamordning. I omställningen till nära vård är personcentred vård centralt. RACT stödjer samsjuklighetsutredningens intentioner och är ett personcentrerat arbetssätt. Metoden kan också bidra till att vi närmar oss målbilderna I ”Plan för god psykisk hälsa i Värmland” som också är målbilder framtagna i samsjuklighetsutredningen.

En uppdragsutbildning i RACT har startat på Karlstads universitet där länets kommuner och regionen har deltagare. Finansiering sker med stöd av länsgemensamma stimulansmedel psykisk hälsa och suicidprevention

Systematisk brukarmedverkan

2021-2023 pågår ett pilotprojekt med stöd av stimulansmedel som ska utforska vad systematisk brukarmedverkan innebär för god och nära vård i Värmland. Piloten ska ta fram förslag som ska testas inom processen för målbildsarbetet god och nära vård samt regional koordinering psykisk hälsa.

Utforskandet fokuserar på hur olika typer av brukardata (se faktaruta längst ner) kan användas för planering och beslutsfattande på strategisk nivå men också i mötet mellan verksamheterna och patienten/brukaren.

Insiktsrapport som redogör för det utforskande arbetet systematisk
brukarmedverkan, dess bakgrund, arbete och rekommendationer för framtiden (pdf)

Samordnare för brukarnätverket NSPH (Nationell samordning psykisk hälsa) i Värmland

En verksamhetsutvecklare från avdelningen Hållbar utveckling i Region Värmland är anställd 50 procent. Rollen har fokus på att samordna insatser med metoder och personer/organisationer för att stärka kunskap om vikten av brukarmedverkan i olika delar av verksamheten men även stöd i att testa metoder.

Design- och tjänstelogik

I filmen berättar arbetsgruppen om design- och tjänstelogiska glasögon och hur invånare kan involveras på olika sätt.

Brukarnätverket NSPH i Värmland beskriver sin verksamhet och på vilka olika sätt brukaren kan få möjlighet till inflytande på olika nivåer.

Petter Falk, data- och demokratiforskare, pratar också om brukaren eller brukarens data som en oumbärlig resurs. Han beskriver även metod som kombinerar kvantitativ data med erfarenheter från brukare och medarbetare - de verkliga dataexperterna.


Vår syn på systematik

I filmen (klipp 1:11:32-1:32:07) går vi igenom vår syn på systematik och delger några exempel.

#datagrunder

För att kunna arbeta datadrivet behöver data ses som både en resurs och styrmedel. Skulle invånare som lämnar ifrån sig data om sig själva till offentlig sektor också skulle kunna förvänta sig att den datan förvaltas och skapar sociala värden och välfärd på samma sätt som skattemedel gör idag?

#demokratidata är en kunskapssatsning för ökad dataläskunnighet och datasjälvförtroende hos personer inom offentlig sektor, idéburen sektor och hos invånare. Kunskapssatsningen bidrar till att skapa förutsättningar för organisationer att arbeta mer datadrivet.

Mer information och kontakt

Har du frågor eller inspel som kan utveckla #datagrunder, hör av dig till André Szeles, utvecklingsledare, andre.szeles@regionvarmland.se

Kika också gärna in på demokratidata.experiolab.se

#demokratidatapodden

I demokratidatapodden fördjupar vi oss i data, demokrati och design och urforskar datans roll som demokratisk resurs i en välfärd som blir allt mer datadriven. Vad är data egentligen? Hur fångas den in och kommuniceras? Kan den vara en representation av invånare. Dessa, och fler frågor ställs i podden som bjuder in intressanta gäster för samtal. Lyssa på: demokratidata.experiolab.se/demokratidatapodden/

Datasprint

I takt med att offentliga tjänster blir allt mer strukturerade kring digitala system och processer blir brukares data en allt mer central resurs i den moderna välfärden. Men ögonblicket när datan uppstår och skapas - i exempelvis ett möte mellan en brukaren och medarbetare i offentlig sektor på en vårdcentral eller online - glöms ofta bort när data analyseras och bearbetas. Hur kan de som faktiskt är med när datan uppstår och kan berätta om den kontexten, vara med i att även analysera den? Det har vi testat: https://demokratidata.experiolab.se/metod-datasprint/

För att informera, fånga behov samt för att testa brukarmedverkan har en prototyp till dialogprocess tagits fram. Några verksamheter har genomfört dialogprocessen i en ledningsgrupp under en period. Vill du också testa? Hör av dig till oss.

Mer information och kontakt

lina.larhult@regionvarmland.se
carl.hast@regionvarmland.se

Arbetet kring Jämlik barnhälsa handlar om samverkan för att minska övervikt och fetma och nå god och jämlik hälsa hos alla barn och unga i Värmland. Kommunerna Filipstad, Storfors och Säffle deltar i arbetet tillsammans med Region Värmland.

Vi har gjort en systemkartläggning utifrån Hälsans bestämningsfaktorer och synliggjort ett stort antal faktorer som kan ha påverkan på barns övervikt och påverkar förutsättningar för jämlik hälsa. Vi fokuserar på att förändra systemet med insatser som skapar bättre förutsättningar i samhället och bättre livsvillkor. Samverkan Jämlik Barnhälsa fungerar som ett case för att testa att arbeta med data på nya sätt, och att synliggöra system som behöver förändras. Vi har testat metoden Regional Datasprint för att tvärprofessionellt analysera data kring de första levnadsåren, matlandskap och rörelse.

 

Vi deltar i ett utforskande arbete tillsammans med SKR för att försöka hitta arbetssätt för att kunna följa upp hur Värmland närmar sig omställningen till nära vård. Vilken uppföljning behövs i framtiden för att fånga individers egna målsättning och att på något sätt kunna följa utvecklingen däremot? Under våren 2022 involverar vi olika idéburna- eller brukarorganisationer i utvecklingsarbetet för att ta fram och testa olika frågor och sätt att samla in dem. Vi kommer även synliggöra vem som skulle kunna äga den data som samlas in och vad som behövs för att kunna agera på den.

Uppföljning av stimulansmedel psykisk hälsa

I Värmland arbetar vi även med en process för uppföljning av de statliga stimulansmedel som finansierar delar av de insatser som görs inom planen för psykisk hälsa. Arbetet handlar under 2022 om att ta fram en prototyp för en uppföljningsprocess som innefattar datainsamling och analys kopplat till de insatsområden som synliggjorts i planen, och som väntas var underlag för framtida prioritering av insatser men även för verksamheters årliga lokala verksamhetsplanering. I arbetet ingår att ta fram nya sätt att samla in data från individer och profession. Hösten 2022 testas datainsamling och analysprocessen och Socialstyrelsen att involveras.

Mer information och kontakt

Kalle Pettersson, Experio Lab, kalle.pettersson@regionvarmland.se
André Szeles, tjänstedesigner, andre.szeles@regionvarmland.se

Olika verksamheter inom Region Värmland har infört metoden Patientforum, där samtalsledare från NSPH håller i samtalen. Metoden synliggör hur och vilken information som tar sig vidare inom organisationen och inom NSPH och hur man kan skapa olika typer av beslutsunderlag av den informationen.

Verksamheterna pekar bland annat på vinsten med att de har arbetat upp kontakter med föreningarna och flera egenerfarna som används i flera olika sammanhang som vid anhörigdagar, föreläsningar för personal och så vidare. Att patienterna får kunskap om att föreningarna finns för att skapa nya vägar till nätverk och stöd är en annan vinst. Patienterna lyfter bland annat upp att de känner att de tas på allvar och deras frågor och synpunkter tappas inte bort.

Hör Lina Larhult prata med verksamhetsutvecklare Victoria Dalgård om Patientforum på Rättspsykiatrin i filmen nedan (klipp 1:43:30-1:52:02)

Mer information och kontakt

Lina Larhult, verksamhetsutvecklare, lina.larhult@regionvarmland.se
Victoria Dalgård, verksamhetsutvecklare, victoria.dalgard@regionvarmland.se
Carl Hast, utvecklingsledare, carl.hast@regionvarmland.se

I ett samarbete med Personligt Ombud i Värmland tog vi fram en film som ger insyn i ett personligt ombuds vardag och erfarenheter. Vanligtvis sammanställer de sina reflektioner och systemhinder som de stöter på för de klienter de stödjer, i en erfarenhetsrapport. Filmen nedan är ett komplement till den planen. Den synliggör viktiga perspektiv som lätt hamnar i skymundan i olika organisationer eller verksamheters vardag och arbetsprocesser. Filmen har tagits fram tillsammans med kommunikationsbyrån Tomorro som en del i att samarbeta med storytelling för att kunna synliggöra brukares perspektiv.

Samarbetet med Personligt ombud fortsätter genom att stödja verksamheten att ytterligare arbeta med den statistik och erfarenheter de har och som de hela tiden samlar in. De är nu piloter i den kunskapsprocess i att hantera data som vi tar fram (#datagrunder) och kommer vara bland de första som testar den. Under året bearbetas data och vi skapar nya former av berättelser för att påverka beslutsfattare.

Årets erfarenhetsrapport har en tydlig koppling i reflektionen av systemhinder som synliggörs och de användarutryckta målbilder som uttrycks i Plan för God psykisk hälsa i Värmland. Här kan du läsa erfarenhetsrapporten (pdf).

Mer information och kontakt

Jeanette Tillman, verksamhetschef, jeanette.tillman@karlstad.se
Carl Hast, utvecklingsledare, carl.hast@regionvarmland.se

 

Personligt ombud i Värmland

Läs mer via povarmland.se

 

Hösten 2022 arbetade vi med en process tillsammans med Värmlands läns vårdförbund för att utforska hur verksamheter inom förbundet kan arbeta mer med data för att synliggöra och förstå de värden som verksamheten skapar. I processen synliggör vi den datainsamling som sker idag och är nyfikna på vad kvantitativa data tillsammans med erfarenhet- och upplevelsebaserade data från brukare och profession kan berätta om verksamheten.

Kvalitetsledningssystem ur ett brukarperspektiv

Kvalitetsledningssystem ur ett brukarperspektiv - ett utvecklingsarbete 2023 (pdf) Pdf, 1 MB.

Mer information och kontakt

Pär Johansson, verksamhetschef Värmlands läns vårdförbund, par.johansson@forshaga.se

Carl Hast, utvecklingsledare, carl.hast@regionvarmland.se

Sofia Axelson, utvecklingsledare, sofia.axelson@regionvarmland.se

Värmlands läns vårdförbund

Värmlands läns vårdförbund (varmlandsvardforbund.se)

Ett samarbete kring samsjuklighetsutredningen har genomförts, bland annat gennom att bidra med att samla olika professioner från offentliga organisationer och civilsamhället/brukarorganisationer kring frågan och genom att prototypa tidiga förslag från utredningen.

Mer om samsjuklighetsutredningen (sou.gov.se).

Inom ramen för den koordinering av stimulansmedel kring psykisk ohälsa som finns, har ett arbete pågått med att samla in, bearbeta, strukturera samt analyserat den rapportering som aktuella verksamheter i länet gör varje år som en uppföljning av hur årets stimulansmedel använts.

En process har startat som innebär att kunna göra detta systematiskt varje år för att kunna följa insatser, hur stimulansmedel används och för att kunna prioritera viktiga områden som framtida medel behöver satsas inom. En dataanalytiker från företaget Qbim har stöttat, som sammanställt insamlat material till en rapport i verktyget Power BI. Socialstyrelsen har engagerats i arbetet för att fånga det nationella perspektivet av rapportering och analys av de lokal återrapporteringarna som görs från varje län.

Rapporten 2022

Den första sammanställningen har upplevts som ett svåranvänt inrapporteringsverktyg och mall (från Socialstyrelsen) som även har inneburit en osorterad data i sammanställningen. Den bearbetningen som gjorts har underlättat och har används i gemensamma analyser och reflektioner som kopplats till den plan för god psykisk hälsa som finns i länet. Det har skapat nyfikenhet och en möjlighet att förstå det som var och en rapporterar in. Det har tidigare inte funnits någon tydlig koppling kring det som rapporteras och den återkoppling som skett från nationell nivå.

Rapporten 2023

Vi skapar en ny version av inrapportering för 2022 där inrapporteringen förenklas men den insamlade datan upplevs än mer osorterad. Socialstyrelsen är fortsatt intresserade av att följa och bidra för att skapa utveckling av rapporten.

Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa har negativa konsekvenser för samhället i stort men också för den enskilda individen. Satsningen Regionalt utvecklingsarbete Stigma ska hitta arbetssätt för att minska stigmatiseringen.

Regionalt utvecklingsarbete Stigma

Brukardata

Brukardata innebär data och information om och av invånare i Värmland. Det vill säga både erfarenhetsbaserad data och kunskap via olika typer av samråd och dialoger, men också digitaliserad information via journalsystem, registerdata och andra typer av användardata från digitala tjänster.

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?

Kontakta Region Värmland

För dig som är patient

Hitta på webbplatsen

Region Värmlands webbplats