Risker och vårdskador
Genom ett kontinuerligt lärande om risker och vårdskador kan patientsäkerheten stärkas. Vården behöver hela tiden öka kunskapen om kopplingen mellan risker och vårdskador och ha väl fungerande rutiner om en patient drabbas.
För att få en hög patientsäkerhet är det viktigt att upptäcka risker. Det är också viktigt att arbeta för att minska och undanröja dessa risker.
Vara medveten om riskfyllda situationer och moment
När en vårdskada inträffar har ofta flera faktorer samverkat. Det finns dessutom nästan alltid en risk för att händelsen kan inträffa igen. För att kunna arbeta förebyggande behöver både chefer, ledare och hälso- och sjukvårdspersonalen vara medvetna om vilka situationer och moment som kan vara riskfyllda. Det gäller såväl i den patientnära vården som på övergripande systemnivå, där många av förutsättningarna för verksamheten påverkas.
Risker kan uppstå i vården nära patienten. Det kan till exempel vara missförstånd mellan olika vårdteam som leder till att information tappas bort.
Risker kan också påverkas av tillstånd som ligger utanför den egna verksamheten men som bidrar till förutsättningarna för verksamheten.
Dessutom kan risker bero på beslut och prioriteringar högre upp och i andra delar av organisationen.
Olika riskområden
- Arbetsmiljö
- Bemötande
- Egenvård
- Hjälpmedel
- Kommunikation och informationsöverföring
- Kompetens och bemanning
- Medicinteknik
- Samverkan och kontinuitet
- Överbeläggnngar och utlokalisering av patienter
Socialstyrelsen
Riskområden (socialstyrelsen.se)
Olika typer av vårdskador
Idag har vi en god överblick över de mest vanliga vårdskadorna som drabbar patienter. Du som arbetar i vården kan göra stor skillnad genom att lära dig mer om vårdskador, kopplingen mellan risker och vårdskador och hur vårdskador kan förebyggas.
Diagnostiska fel
Diagnostiska fel kan vara felaktig diagnos, fördröjd diagnos samt utebliven diagnos. Det kan också vara onödig diagnos som utsätter patienten för onödiga risker vad det gäller utredning och behandling. I regionen samt nationellt pågår ett arbeta angående vikten av att alltid ställa riskerna med en behandling mot vinsterna för den enskilda patienten.
Diagnostisk säkerhet
Region Värmlands hälso- och sjukvård, tandvård och länets kommuner har genom patientsäkerhetskommittén tagit fram en film och ett diskussionsunderlag om diagnostisk säkerhet. Materialet ska fungera som inspiration, ge kunskap och redskap för att arbeta med att stärka den diagnostiska säkerheten.
Fallskador
Fallolyckor är den olyckstyp som orsakar flest dödsfall i Sverige. Men det går att förebygga fallolyckor och fallskador.
Läkemedelsrelaterade skador
Information kompletteras inom kort.
Skador till följd av kirurgisk behandling
Information kompletteras inom kort.
Suicid och suicidförsök
Suicid är ett folkhälsoproblem som går att förebygga. Kunskap om riskgrupper och insatsområden, många arenor för information och insatser samt god samverkan är viktigt i det suicidpreventiva arbetet.
Trycksår
Information kompletteras inom kort.
Undernäring
Undernäring är en viktig riskfaktor för skador och komplikationer. Region Värmland riskbedömer patienter angående förekomst alternativt risk för undernäring. Undernäring ökar risk för bland annat fall, trycksår och infektioner.
Vårdrelaterade infektioner, VRI
Ett antal patienter drabbas årligen av vårdskador i samband med vård. Största andelen av vårdskador är vårdrelaterade infektioner. Region Värmland har som ett prioriterat mål i patientsäkerhetsarbetet att aktivt minimera undvikbara vårdskador.
Socialstyrelsen
Lär dig av våra vårdskador
När en patient skadas i vården är det viktigt att utreda vad som har gått fel så vi kan minska riskerna för att det händer igen. När vi inom chefsläkarfunktionen genomför händelseanalyser utifrån lex Maria-fall ser vi problemmönster som återkommer.
Riskindivid
Enligt patientsäkerhetslagen har vårdgivaren en skyldighet att anmäla medarbetare till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som innebär en risk för patientsäkerheten.
Regionen har en rutin angående anmälan:
Region Värmland följer Chefläkarnätverkets riktlinje:
