Verktyg och metoder för att förebygga vårdskador
För att så få patienter som möjligt ska drabbas av vårdskador måste alla i vården arbeta förebyggande och systematiskt med patientsäkerhet.
Chefer och ledare skapar förutsättningarna för att kunna arbeta säkert. Men var och en i organisationen – oavsett yrke – spelar en viktig roll i patientsäkerhetsarbetet. Alla nivåer från politiker, högre ledning, verksamhetsledning, stödfunktioner samt professionen inom hälso- och sjukvården behöver identifiera vilka metoder som stödjer deras arbete för att beakta och agera för säker vård med perspektiv på:
- Har vården varit säker?
- Är vården säker?
- Kommer den att vara säker?
Det finns flera metoder och verktyg att använda till stöd för arbetet med att minska på risker och skador som kan uppstå vid kontakt med hälso- och sjukvården. Nedan ges exempel som är kopplade både grundläggande förutsättningar för att nå en säker vård och rekommenderade fokusområden i den nationella handlingsplanen för patientsäkerhet.
Handlingsplansmodellen illustrerar den nationella handlingsplanens olika områden och hur de hänger samman.
Grundläggande förutsättningar
En god säkerhetskultur
Patientsäkerhet och arbetsmiljö har inverkan på säkerheten för den vård som utförs. Ett systematiskt integrerat patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete ger ökade möjligheter för att vården blir säkrare.
Säkerhetskultur handlar om attityder till varandra och ömsesidig uppmärksamhet på risker. Hur alla tar ansvar och agerar, både med kollegor och patienter. Hur vi beter oss mot varandra och samarbetar påverkar hur man hanterar risker och lär av både positiva och negativa incidenter.
Hållbart medarbetarengagemang, HME
Varje år genomför regionen en medarbetar- och säkerhetskulturenkät. Enkätens resultat kan ge vägledning i förutsättningar och utmaningar som kan påverka patientsäkerheten.
- Medarbetar- och säkerhetskulturenkät (intranät)
- Hållbart medarbetarengagemang (skr.se)
- Hållbart säkerhetsengagemang (lof.se)
Dagliga avstämningar
Dagliga avstämningar där professionerna eller teamet tillsammans reflekterar över arbetspasset och vad som kan göras bättre ökar förutsättningar för en god säkerhetskultur. Till exempel kan metoden Gröna korset användas.
Gröna korset
Gröna korset är en visuell metod för att identifiera risker och vårdskador i realtid, där även patient och närstående görs delaktiga.
Patientsäkerhetronder och patientsäkerhetsdialoger
Patientsäkerhetronder och patientsäkerhetsdialoger kan vara ett komplement för att arbeta med säkerhetskulturen. Högre ledning träffar både verksamhetsledning och medarbetare för att diskutera verksamhetens arbete med patientsäkerhet.
Mer om patientsäkerhetsronder och patientsäkerhetsdialoger nedan.
Engagerad ledning och tydlig styrning
Ledare på alla nivåer kan skapa förutsättningar för ett systematiskt förbättrings- och patientsäkerhetsarbete, genom egenkontroll där resultat efterfrågas och diskuteras och genom att ta ansvar för att åtgärder genomförs och utvärderas.
Faktorer som inte alltid är vårdnära har också stor inverkan på patientsäkerheten, såsom hälso- och sjukvårdsystemets organisationsstruktur, resursfördelning och kompetensförsörjning.
I hela hälso- och sjukvården behövs ett utvecklat och mer proaktivt patientsäkerhetsarbete där alla nivåer tar hänsyn till och arbetar utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. I jämförelse med ett systematiskt arbetsmiljöarbete behövs också ett systematiskt patientsäkerhetsarbete.
Nationell utbildning i patientsäkerhet
Utbildningen riktar sig till dig som vill veta mer om patientsäkerhet och vad du kan göra för att arbeta förebyggande och minska risken för vårdskador.
Nationell utbildning i patientsäkerhet (patientsakerhet.socialstyrelsen.se)
Filmer om patientsäkerhet och ledarskap
"Före begynnelsen" är fem korta filmer som belyser ledarskapets betydelse för patientsäkerhet.
Analysverktyg patientsäkerhet
Verktyget för stärkt arbete med patientsäkerhet stödjer arbetet med patientsäkerhet ur ett ledningsperspektiv.
Analysverktyg patientsäkerhetsarbete (kunskapsstyrningvard.se)
Patientsäkerhetsronder och patientsäkerhetsdialoger
Patientsäkerhetsrond och patientsäkerhetsdialoger ett verktyg för det systematiska patientsäkerhetsarbetet.
Patientsäkerhetsronder och patientsäkerhetsdialoger är ett instrument så medarbetare och verksamhetsledning ges möjlighet att föra dialog med högsta ledningen. Den högre ledningen får synliggöra sitt engagemang, det ges förutsättningar för kunskapsutbyte mellan ledningsnivåer och medarbetare till exempel risker i vardagen, öka medvetenheten om säkerhetskultur, sprida goda exempel och lyfta fram det gemensamma ansvaret för våra patienter.
Patienten som medskapare
Öppna upp för att patient och närstående har inflytande över hur vården kan göras säkrare. I det nationella systemet för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård har en vägledning tagits fram för patient- och närståendemedverkan.
Patienter som är engagerade och delaktig i sin vård bidrar till att öka patientsäkerheten. Delaktighet bör förstås anpassas utifrån individens behov, förmåga och önskemål, om patienten medger låt närstående involveras.
Patientens delaktighet (socialstyrelsen.se)
Strategi
Strategi för patient som medskapare inom hälso- och sjukvården i Värmland (länk kompletteras inom kort)
Länkarna nedan leder till verktyg och stöd för att jobba med patienten som medskapare.
- Patienten som medskapare till säker vård
- Levande bibliotek
- Patient och närståendeutbildning
- Samordnad individuell plan (SIP)
- God palliativ vård i livets slutskede (socialstyrelsen.se)
Efterfråga synpunkter
Alla nivåer liksom inom olika områden i vården behöver efterfråga patientens och närståendes synpunkter. Patientupplevelser kan exempelvis samlas in genom klagomålssystem, digitala förslagslådor, patientenkäter.
Adekvat kunskap och kompetens
Inom hälso- och sjukvården behöver chefer och medarbete ha adekvat kompetens för sina arbetsuppgifter och tillgänglig kunskap samt förutsättningar för att utföra sitt arbete så att vård ges på bästa sätt.
Medarbetare behöver ha tillräcklig yrkeskompetens både inom tekniska och icke-tekniska färdigheter.
Kliniskt träningscentrum, KTC
På Kliniskt träningscentrum, KTC, kan Region Värmlands medarbetare, enskilt eller i team, vidareutveckla sina kliniska färdigheter för det arbete de utför i vardagen i en verklighetstrogen miljö utan patienter.
Kliniskt träningscentrum (regionvarmland.se)
Kunskap om patientsäkerhet
Alla inom hälso- och sjukvården behöver också ha kunskap om patientsäkerhet för att ge förutsättningar till ett systematiskt patientsäkerhetsarbete.
- Nationell utbildning i patientsäkerhet (socialstyrelsen.se)
- Nationella kompetensmål för patientsäkerhet (socialstyrelsen.se)
- Introduktion till arbetet med patientsäkerhet (pdf, kunskapsstyrningvard.se)
- Nationell handlingsplan: Agera för säker vård (socialstyrelsen.se)
- Nationell samverkansgrupp patientsäkerhet (kunskapsstyrningvard.se)
- Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård i Region Värmland
Patientsäkerhetsenheten
Patientsäkerhetsenhetens i Region Värmlands huvudsakliga uppdrag är att vara ett stöd till verksamheterna i arbetet med att göra vården så god och säker som möjligt.
Rekommenderade fokusområden
Öka kunskap om inträffade vårdskador
%20oka-kunskap-om-intraffade-vardskador.png)
För att förhindra att det sker liknande händelser där patienter skadas vid kontakt med hälso- och sjukvården behöver vi:
- Förbättra kunskap om vårdskador.
- Analysera och identifiera bakomliggande orsaker på systemnivå.
- Minska risken för att incidenter upprepas inom verksamheten.
- Bidra med erfarenhet och kunskap till andra verksamheter.
Avvikelsehantering
Allvarliga vårdskador och lex Maria
Om en patient skadas eller utsatts för risk att skadas inom vården ska händelsen anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt lex Maria.
Allvarliga vårdskador och lex Maria
Intern utredning av avvikelser
Händelseanalys
Metoden händelseanalys kan komplettera en utredning av vårdskada och förbättra förutsättningarna för lärande.
Markörbaserad journalgranskning, MJG
Markörbaserad journalgranskning, MJG, innebär att journaler granskas från ett slumpvis urval av avslutade vårdtillfällen på sjukhus. Vid granskningen identifieras journaluppgifter med hjälp av markörer som kan indikera skada.
Tillförlitliga och säkra system och processer
%20tillforlitliga-och-sakra-system-och-processer.png)
Oönskad variation i utfall kan reduceras genom kunskap om vad som utgör säkra vårdprocesser och rutiner och säkerställa implementering av dessa. En jämlik, säker, sammanhållen och tillgänglig vård ökar möjligheterna för vården att blir säker.
Säker vård här och nu
%20saker-vard-har-och-nu.png)
För att stärka arbetet mot säker vård här och nu behövs inarbetade arbetssätt för att systematiskt reflektera och medvetandegöra aktuella risker och störningar som uppstår i verksamheten. Att ha en god säkerhetskultur som genomsyrar alla delar av vården och främjar en öppen kommunikation i det dagliga arbetet ger bättre förutsättningar att lyckas.
Att mäta säkerhet i realtid inom hälso- och sjukvården är ett område som kräver utveckling.
Det finns exempel på där visualisering av realtidsdata sker så att både medarbetare och ledning kan agera utifrån rådande läge. Ett exempel är 1177 där telefontillgänglighet följs via skärmar och anpassningar i verksamheten kan göras för att möta patientens behov.
En metod som utvecklats är patientsäkerhet i realtid (PiR). Det innebär i korthet markörbaserad journalgranskning under pågående vårdtillfälle. Vanligen är det ett granskningsteam som stödjer verksamheten i arbetet.
Uppföljningsindikatorer och mått som speglar säkerhet i processer kan också ge indikatorer på hur säker vården är.
God och säker vård förutsätter också en effektiv kommunikation och att informationen överförs korrekt i alla led och vid alla tillfällen.
Stärka analys, lärande och utveckling
%20starka-analys-larande-och-utveckling.png)
Genom insamling och sammanställning av data kan patientsäkerheten följas och utvecklas. För att få en bättre helhetsbild så är det värdefullt att samla data från flera olika källor. Exempelvis:
- Kvalitetsregister
- Patientundersökningar
- Punktprevalensmätningar
- Markörbaserad journalgranskning
- Register gällande läkemedelsbehandling
- Tillgänglighetsmätningar
- Avvikelser
- Synpunkter och klagomål
Resultatmått såväl som processmått kan behövas och glöm inte bort att uppmärksamma om nya indikatorer kan behövas.
Avvikelse och allvarliga vårdskador
En källa till kunskap om vårdskador är medarbetares erfarenheter genom avvikelserapporter och anmälningar om allvarliga vårdskador (lex Maria). En förutsättning för att medarbetare ska känna sig trygga i att rapportera och diskutera negativa händelser är god säkerhetskultur.
- Avvikelsehantering
- Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete (socialstyrelsen.se)
Om en patient skadas eller utsatts för risk att skadas inom vården ska händelsen anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt lex Maria.
Allvarliga vårdskador och lex Maria
Händelseanalys
Metoden händelseanalys kan komplettera en utredning av vårdskada och förbättra förutsättningarna för lärande.
Arbetsmiljöenkäter
Arbetsmiljöenkäter kan bidra med kunskap om arbetsmiljöproblem som påverkar patientsäkerheten.
Kunskap om hur data kan analyseras ur ett säkerhetsperspektiv. Analyser behöver både skapa förståelse för det som påverkar säkerheten negativt och det som fungerar bra och bör uppmuntras och förstärkas. En viktig aspekt handlar om att analysera bakomliggande orsaker till patientsäkerhetsläget. Det är givande att i analysen ta hänsyn till de fyra grundläggande förutsättningarna för patientsäkerhet; hur påverkar styrkor och brister i – ledning och styrning, säkerhetskultur, kunskap och kompetens, och patienten som medskapare?
- Medarbetar- och säkerhetskulturenkät (intranät)
- Hållbart medarbetarengagemang (skr.se)
- Hållbart säkerhetsengagemang (lof.se)
Patientsäkerhetsberättelsen
Patientsäkerhetsberättelsen är en viktig källa för analys, lärande och utveckling av arbetet med patientsäkerhet.
Region Värmlands patientsäkerhetsberättelse (regionvarmland.se)
Markörbaserad journalgranskning, MJG
Markörbaserad journalgranskning, MJG, innebär att journaler granskas från ett slumpvis urval av avslutade vårdtillfällen på sjukhus. Vid granskningen identifieras journaluppgifter med hjälp av markörer som kan indikera skada.
Mer information
Öka riskmedvetenhet och beredskap
%20oka-riskmedvetenhet-och-beredskap.png)
Med ökad riskmedvetenhet och beredskap ges förutsättningarna till ett anpassningsbart hälso- och sjukvårdssystem. Riskvärderingar behöver ske på alla nivåer inom hälso- och sjukvården från strategiska riskvärderingar i samband med beslut, i framtagande av processer samt i den kliniska vardagen.
- Riskanalyser
- Risk och riskhantering (lof.se)
- Identifiera, bedöma och analysera risker (socialstyrelsen.se)
Diagnostisk säkerhet
Region Värmlands hälso- och sjukvård, tandvård och länets kommuner har genom patientsäkerhetskommittén tagit fram en film och ett diskussionsunderlag om diagnostisk säkerhet. Materialet ska fungera som inspiration, ge kunskap och redskap för att arbeta med att stärka den diagnostiska säkerheten.
