Utvärdering av Sveriges energi- och klimatplan

Kommissionen publicerade i december ett antal bedömningar och rekommendationer för medlemsländernas preliminära energi- och klimatplaner som ska vara färdigställda senast 30 juni 2024. I sin bedömning konstaterar de att de preliminära handlingsplanerna inte är tillräckligt ambitiösa för att uppnå klimatmålet för 2030, då de endast minskar växthusgasutsläppen med 51 procent i stället för 55 procent. När det gäller förnybar energi skulle planerna i sin nuvarande form leda till en andel på ungefär 39 procent förnybar energi i energimixen, jämfört med målet på 42,5 procent.

Generella rekommendationer till medlemsländerna

Kommissionen förklarar att ett hinder på vägen mot klimatneutralitet är att alla medlemsländer fortfarande har subventioner av fossila bränslen, bland annat inom transportsektorn. De menar därför att subventioner som inte har till syfte att motverka energifattigdom eller säkra en rättvis omställning måste fasas ut så fort som möjligt. Kommissionen uppmuntrar även medlemsländerna att i sina slutliga handlingsplaner lägga större vikt vid energitrygghet och stärka konkurrensförmågan hos de europeiska värdekedjorna för ren energi.

Bedömning av Sveriges nationella handlingsplan

Utöver generella bedömningar har kommissionen även utfärdat individuella bedömningar för varje medlemslands handlingsplan. Kommissionen menar att Sveriges totala energiförbrukning på 29,8 Mtoe (miljoner ton oljeekvivalent) ligger över det angivna målet 25,1 Mtoe som följer av EU:s lagstiftning, samt att Sveriges handlingsplan inte uppfyller målen om att minska växthusgaser inom markanvändningssektorn. Vidare saknas det information om Sveriges mål för utsläpp av växthusgaser inom ERS-sektorer, det vill utsläpp från vägtransporter, byggnader, jordbruk och avfall.

Kommissionen bedömer däremot att Sverige har ambitiösa mål för utbyggnaden av koldioxidsnåla källor inom elsektorn, då Sverige strävar efter att 100 procent av elproduktionen ska vara fossilfri till 2040. De menar även att det finns en bra regional samverkan när det kommer till forskning och innovation inom energi- och klimatområdet, speciellt med regioner i de nordiska länderna. De ställer även sig positiva till att Sveriges energiproduktion är kolfri, vilket ligger i linje med överenskommelserna i Parisavtalet.

Varför skriver medlemsländerna nationella energi- och klimatplaner?

Enligt EU:s styrningsförordning från 2018 måste medlemsländerna lämna in nationella energi- och klimatplaner för perioden 2021 - 2030. Handlingsplanerna ska innehålla mål och strategier för hur medlemsländerna avser att uppnå klimatmålet för 2030, det vill säga att EU:s nettoutsläppet ska vara minst 55 procent lägre än de var 1990. De föregående

handlingsplanerna lämnades i 2019, men sedan dess har grundläggande lagstiftning inom 55%-paketet slutförts. Handlingsplanerna behöver därför uppdateras för att ta hänsyn till den reviderade EU-lagstiftningen. I Sverige ansvarar Klimat- och näringslivsdepartementet för att senast 30 juni 2024 lämna in den slutliga nationella energi- och klimatplanen