Till startsidan
Start /Nyhetsarkiv /Noelle Probert har disputerat
Noelle Probert sitter vid ett bord i stora salen på Värmlands museum. I förgrunden syns ryggen på en annan person.

Noelle Probert, ST-läkare i radiologi på Centralsjukhuset i Karlstad, har disputerat.

Noelle Probert har disputerat

Fredagen den 19 januari försvarade Noelle Probert, ST-läkare på Centralsjukhuset i Karlstad, sin doktorsavhandling i hörsalen på Värmlands museum.

Noelle Probert är ST-läkare i radiologi på Centralsjukhuset i Karlstad och forskar om höftfrakturer och hur vården av dem kan förbättras. Hon forskar vid Örebro universitet och försvarade sin avhandling i hörsalen på Värmlands museum den 19 januari.
Det känns otroligt bra och smått overkligt att få gå i mål med denna avhandling som jag arbetat med sedan mitten av läkarutbildningen. Jag är också tacksam över att få hålla disputationen i Karlstad där jag har de flesta av mina vänner och kollegor, säger Noelle Probert.

Om forskningen

Höftfrakturer är ett globalt hälsoproblem med hög dödlighet. Patientgruppen karakteriseras av en hög ålder samt sjuklighet och i många fall även en grav försämring vad gäller funktionellt status postoperativt. En höftfraktur kräver i regel kirurgi och i Sverige rekommenderas att patienterna genomgår en desinficerande helkroppsdusch innan operation i förebyggande syfte mot postoperativ sårinfektion, detta trots svag evidens i studier och att metoden är mycket smärtsam för patienterna.

Noelle Proberts forskning handlar om patienter med höftfraktur och deras förändring under det senaste decenniet samt hur man kan förbättra vården vid höftfraktur.

Avhandlingen har flera olika syften. En del av avhandlingen har fokuserat på hur populationen potentiellt har förändrats avseende sjuklighet, malnutrition, muskelsvaghet och postoperativ fysisk funktion över tid och en andra del har granskat frekvensen av postoperativa sårinfektioner beroende på preoperativ desinficeringsmetod.

Resultaten

Resultaten föreslår att patienter som bryter höften idag är sjukare än de var för tio år sedan men att de samtidigt har ett bättre fysiskt status med minskad muskelsvaghet och malnutrition samt även ett förbättrat funktionellt status postoperativt. Resultaten tyder även på att det inte verkar bli någon skillnad i mängden sårinfektioner efter byte från helkroppsdesinficering till lokal tvätt av höften innan höftfrakturkirurgi och därmed att patienter potentiellt kan besparas onödig smärta. Bytet till lokal desinficering verkar även bidra till ett ökat välmående hos patienterna och till att de kan involveras bättre i rutinen och därmed i sin vård.

I helhet understryker avhandlingen att populationen som drabbas av höftfraktur idag inte är den samma som för tio år sedan och därmed även vikten av en kontinuerlig utveckling och justering av vården som ska ta emot patienterna.

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?