Regionstyrelsen i korthet den 24 september

Lägesrapport om arbetet för en ekonomi i balans

Regiondirektör Peter Bäckstrand redovisade läget med arbetet för att få en ekonomi i balans.

– I förra veckan fick vi besked att regionerna får cirka 7 miljarder kronor mindre jämfört med 2024 i höstbudgeten och det försvårar naturligtvis vårt arbete, säger Åsa Johansson (S), regionstyrelsens ordförande.

Regionstyrelsen fattade i december 2023 beslut om att 500 miljoner kronor skulle sparas genom att reducera cirka 750 tjänster inom Region Värmland. Under våren sköt regeringen till cirka 180 miljoner kronor för att förhindra uppsägningar inom hälso- och sjukvården och kravet på att minska antalet tjänster minskade från 750 till 500. Men bidraget i våras var en engångssumma.

– Regiondirektören har tidigare konstaterat att han dels behöver få klarhet i vad höstbudgeten innehåller, dels få en analys av Region Värmlands delårsprognos samt skatteprognos innan han kan redovisa om det behövs ytterligare besparingsåtgärder, säger Åsa Johansson.

– Nu väntar vi på delårsprognosen. De signaler jag får är att det går att se en ljusning, vilket är glädjande, även om vi har mycket arbete kvar innan vi når vårt mål om en ekonomi i balans, fortsätter hon.

Delårsprognosen för Region Värmland som helhet presenteras på regionstyrelsens oktobermöte. Redan nästa vecka kommer dock samtliga politiska nämnder i Region Värmland ta beslut om sina respektive prognoser. När det gäller de två nämnder som uppvisat störst underskott hittills, hälso- och sjukvårdsnämnden och kollektivtrafiknämnden, så går det att se en ljusning vad gäller det ekonomiska läget.

Hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapport visar på ett utfall jämfört med budget på minus 417 miljoner för årets första 8 månader. Detta ger en prognos för helåret på minus 684 miljoner, vilket är 159 miljoner bättre än prognosen som togs fram efter de första fyra månaderna.

– Jag är glad över att våra åtgärder ger effekt och jag vill skicka ett stort tack till medarbetarna för allt jobb de gör. Men vi är fortfarande mitt i omställningsarbetet och har ett hårt arbete framför oss så nu gäller det att hålla i, säger Daniel Schützer (S), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande.

Även inom kollektivtrafiken ser prognosen något bättre ut än förväntat.

– Det är glädjande att de tuffa beslut vi tagit under lång tid tycks ge resultat, vi ser till exempel att biljettintäkterna ökar, men vi har fortfarande utmaningar med att få fler att resa kollektivt, så mycket arbete återstår även för oss, säger Elisabeth Björk (V), kollektivtrafiknämndens ordförande.

Nämnderna behandlar sina delårsprognoser vid sina respektive möten tisdagen 1 oktober och regionstyrelsen behandlar prognosen i sin helhet den 22 oktober.

Finansiering av lokaliseringsutredning av Nobelbanan

Regionerna och kommunerna i stråket mellan Oslo och Stockholm jobbar i bolaget Oslo-Stockholm 2.55 AB för att förverkliga en modern järnvägsförbindelse. En sådan skulle kraftigt bidra till att öka möjligheten till regional pendling och godstransporter i stråket. Med behoven inom försvarsindustrin samt behovet av att stärka försvarsförmågan är stråket nu mer angeläget än på väldigt länge.

Ett flertal utredningar har gjorts för befintliga banor (Värmlandsbanan och Mälarbanan) samt delvis för Gränsbanan. Det behövs dock även en ny järnvägslänk mellan Örebro och Kristinehamn, den så kallade Nobelbanan. Nästa steg i planeringsprocessen för Nobelbanan är en lokaliseringsutredning och miljökonsekvensbeskrivning. En lokaliseringsutredning innebär att man utreder en mer precis sträckning för banan. Därefter ska en järnvägsplan tas fram.

Stråket Oslo-Stockholm ingår numera i den så kallade Scanmed-korridoren, sedan den nya revideringen av TEN-T (Transeuropeiska transportnätet) beslutades. Med detta öppnas ytterligare möjligheter att finansiera både utredningar och investeringar med EU-medel. Oslo-Stockholm 2.55 AB ser nu förutsättningar att komma vidare med stråket genom att regionalt genomföra en lokaliseringsutredning av Nobelbanan.

Regionstyrelsen godkände att Region Värmland medfinansierar lokaliseringsutredningen. För Region Värmlands del innebär detta en kostnad på cirka 10,7 miljoner kronor.

Utredning av Regionhälsan

Med anledning av den ekonomiska situation som Region Värmland befinner sig i har samtliga direktörer inom regionen fått i uppdrag att undersöka möjligheten att outsourca någon del av sin verksamhet till en mer fördelaktig kostnad.

Regionhälsan är regionens interna företagshälsovård och under våren 2024 genomfördes en genomlysning av verksamheten. Syftet var att undersöka om extern företagshälsovård kan leverera bibehållen grundläggande kvalitet i tjänsteutbudet till en lägre kostnad i jämförelse med intern företagshälsovård.

Genomlysningen resulterade i en rapport som visar att köp av extern företagshälsovård beräknas till cirka 1000 kronor per anställd. Region Värmland hade 2023 totalt 8 750 tillsvidareanställda. Med extern företagshälsovård skulle kostnaden landa på cirka 8,7 miljoner kronor. Totalkostnaden för Regionhälsan var i bokslutet 2023, 18,2 miljoner kronor exklusive administration.

Besparingsförslaget gällande outsourcing som Regionstyrelsen hade att ta ställning till innebär en kostnadsreduktion av företagshälsovården med 3,8 miljoner kronor.

Regionstyrelsen beslutade att upphandla extern leverantör av företagshälsovård. Inriktningen är att upphandlingen omfattas av en så kallad verksamhetsövergång, vilket innebär att de anställda erbjuds möjligheten att flytta med till den nya organisationen.

Regionstyrelsens internkontroll

Verksamhetens resultat för perioden januari till augusti är minus 254 miljoner kronor vilket är 303 miljoner sämre än budgeterat. De främsta orsakerna till resultatet är liksom tidigare främst bemanningskostnader inom hälso- och sjukvården, cirka 470 miljoner, och indexkostnad för linjetrafik, 40 miljoner.

Prognosen för helåret 2024 är ett underskott på 826 miljoner vilket är 726 miljoner sämre än budgeterat.

Regionstyrelsen godkände internkontrollrapporteringen.

Regionstyrelsen föreslår justering av parkeringsavgifter

Parkeringsavgifterna för personalparkering på Centralsjukhuset i Karlstad (CSK) har historiskt varit lägre än avgifterna för besöksparkering. Detta för att göra besöksparkeringarna tillgängliga för CSK:s besökare i så hög grad som möjligt.

När Skatteverket 2018 gjorde en granskning av beskattningsbara förmåner till medarbetare gjordes bedömningen att den lägre parkeringsavgiften för personal utgör en beskattningsbar förmån. Dåvarande Landstinget i Värmland fick betala ett vite på cirka 4 miljoner kronor för utebliven arbetsgivaravgift och moms. Beslutet har överklagats av regionen och förvaltningsrätten har slagit fast att Skatteverkets beslut gäller. Avgifterna vid Centralsjukhuset måste därför ses över.

Enligt ett förslag om ny struktur för parkeringsavgifter ska regionen inte längre skilja mellan personal och besökare. Detta berör särskilt parkeringen vid CSK. I stället ska en zonindelning tillämpas som innebär att parkeringsplatser nära entréerna kostar mer än platserna längre bort.
Den lägsta avgiften sätts i samma nivå som Karlstads kommuns parkeringsavgift för ytterområden. Denna avgift kan komma att tillämpas av kommunen på gatorna i området runt CSK och det är nödvändigt att avgifterna vid sjukhusets parkering har samma nivå. Avgifterna vid Regionens hus behöver också följa samma nivå.

Med anledning av bygget av Nya CSK kommer regionen att arbeta för att stimulera besökare och medarbetare att ta sig till sjukhuset på andra sätt än med bil. Detta på grund av att det tidvis kommer att vara brist på parkeringsplatser.

Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att parkeringsavgifterna ska justeras och gälla från den 1 november 2024.