Linus Gårdfeldt är Årets Värmlandsförfattare

I början av hösten får Linus Gårdfeldt ett samtal från Region Värmland som berättade att han är utsedd till Årets Värmlandsförfattare, en tid senare kommer nästa stora överraskning och lycka för en författare. Han är nominerad till Augustpriset i den skönlitterära klassen. En skillnad är att kriterierna för Årets Värmlandsförfattare är hela det samlade författarskapet och Augustnomineringen är för hans senaste bok Brorsan, Krabban och Lädret.

– Överraskande och hedrande, både priset och nomineringen. Värmland är ett landskap med en rik litterär tradition. Det fina med uppmärksamhet är att det ger böckerna en chans att upptäckas och nå fram till fler läsare, säger Linus Gårdfeldt.

Språkets musikaliska kvaliteter

På frågan om varför det blev poesi säger Linus att det är den formen som fallit sig mest naturlig.

– Det är ett språk som fokuserar lika mycket på ljud, klang och rytm – språkets musikaliska kvaliteter – som på det rent innehållsmässiga. Det är något i tänkandet hur man bygger och hur man formulerar sig i det koncentrerade formatet som uppenbarligen passar mig.

Det kreativa har funnits med hela livet

Det kreativa, att se och tänka estetiskt, har funnits med honom hela livet. När han var 6 år startade han ett punkband, skrev texter och ritade serier. Så småningom hamnade han på Gerlesborgs konstskola i Bohuslän. Han har läst både teoretisk och praktisk filosofi. 2009 kom debutboken och därefter gick han en masterutbildning i skrivande på Valand i Göteborg.

Linus Gårdfeldt är uppvuxen i Kristinehamn och har bott många år i Göteborg och Malmö. För tio år sedan gick flyttlasset tillbaka till Värmland. Vid sidan av sitt författande jobbar han nu halvtid på Karlstads universitet, ansvarar för och undervisar i kursen Kreativt skrivande.

Likheter med Fröding

Gårdfeldt säger sig inte ha någon favoritförfattare men han har på senare tid läst en hel del äldre poesi; Bellman, Stagnelius och Fröding och fått energi av detta.

Flera recensenter av den senaste boken uttrycker att det finns något ”Frödingskt ” i Gårdfeldts poesi.

– Jag har läst och uppskattar Fröding mycket, kan tänka mig att man associerar till Fröding för att texten utspelar sig i Värmland och att jag arbetar med rytm, klang och rim, och att det finns olika karaktärer. Det finns likheter, inga jämförelser i övrigt.

Louise Alvarsson, Klaus Stein, Christofer Bocker och Marcus Grahn är litteraturstipendiater

• Louise Alvarsson för boken Vid liv – mellan barnafödande nu och katastrofen från förr. Här möts de stora frågorna, liv och död, glädje och sorg. Vi får följa längtan efter det barn som till slut föds, om kampen, graviditeten och förlossningen.
• Klaus Stein för boken Det vi aldrig pratade om. 1929 gifter sig den unga Hilde Roszkowski in sig i en av Danzigs mest välbärgade familjer. Hon vet att hon borde vara tacksam mot sin nya make som har gett henne ett liv i lyx. Men i takt med att Tyskland rusar mot avgrundens rand växer sprickorna i familjens välordnade yta.
• Christofer Bocker Slottets divan. Hundra personer tog plats i divanen och talade fritt under en timma. En berättarväv i form av en dekalog på tusen sidor som skapats utifrån deras röster.
• Marcus Grahn Hybelejens bok är historien om Carl Jacob Heublein, den beryktade Hybelejen, som föddes 1743 och avled 1808. En värmländsk innovatör som sägs ha flugit över Karlstad, och uppfunnit en sol, och fått kungen att häpna av en självskjutsande vagn

På Region Värmlands webb finns samtliga motiveringar.

Motiveringen till Årets Värmlandsförfattare

Motiveringarna till litteraturstipendiaterna