En inblick i arbetet på operationsavdelningen i Arvika
Under hösten har Region Värmland arbetat riktat med att korta vårdköerna inom områdena höftproteser, framfall och grå starr – ett arbete som gett resultat. Följ med till Sjukhuset Arvika där omkring 400 personer varje år får en ny höftled, och med den chansen till ett rörligare liv. Bakom varje operation står ett samspelt team som tillsammans hjälper värmlänningar tillbaka till en mer aktiv vardag.
– Hos oss arbetar runt 30 personer med planerade kirurgiska och ortopediska ingrepp. Vi som jobbar på operation är operationssjuksköterskor, narkossjuksköterskor och undersköterskor samt undersköterskor vid sterilcentralen. Utöver det har vi också kirurger, ortopeder och narkosläkare, berättar Carina Edesgård, avdelningschef för operation i Arvika.
Operationsavdelningen har fyra operationssalar, varav två är ortopedsalar, och där genomförs i snitt 10–12 höftledsoperationer varje vecka. Tillsammans med knäplastiker, ryggoperationer och andra ortopediska ingrepp står de för en stor del av de cirka 1 900 operationer som görs årligen vid sjukhuset. Alla ingrepp är planerade dagtid mellan klockan 07 och 17, men dygnet runt finns anestesisjuksköterskor i beredskap för akuta uppdrag och transporter.
Åsa Falk, operationssjuksköterska och sektionsansvarig, har jobbat på Sjukhuset Arvika sedan 1984. Här berättar hon om hur avdelningen arbetar enligt PRISS, ProtesRelaterade Infektioner Ska Stoppas, ett nationellt program för att förebygga infektioner vid ledproteskirurgi. I bakgrunden Carina Edesgård.
Ingen är för gammal för en höftoperation
Klockan 07.30 är dagens första patient på plats. Två veckor tidigare har den haft ett inskrivningssamtal om operationen, rehabilitering och vilka hjälpmedel som kan behövas hemma efteråt.
– Förberedelserna är en framgångsfaktor. När personen som ska opereras kommer hit är allt klart och alla vet vad som ska göras, även efter operationen. Det skapar trygghet för alla, säger Carina.
Patienterna är mellan 40 och 90 år.
– Ingen är för gammal för en höftoperation. Alla går igenom en noggrann medicinsk bedömning innan de opereras. Vi ser allt fler äldre personer som opereras, många närmar sig 80 år. Fler lever längre och är friskare än tidigare.
"När en operation flyter på behöver vi knappt prata med varandra. Alla vet exakt vad som ska hända, vem som gör vad och vad nästa steg är."
Rutinmässig precision i varje operation
Verksamheten i Arvika är både omfattande och effektiv, och det interna samarbetet lyfts som en nyckel till framgång.
– När en operation flyter på behöver vi knappt prata med varandra, säger Kristin Bryntesson, operations- och narkossköterska. Alla vet exakt vad som ska hända, vem som gör vad och vad nästa steg är.
Kristin började som narkossjuksköterska 2019. Nyfiken på själva operationsarbetet vidareutbildade hon sig till operationssjuksköterska.
– Jag ville komma närmare själva operationen, säger hon. Och det var verkligen spännande!
Kristin Bryntesson är operations- och narkossköterska och tycker arbetet är både roligt, spännande och viktigt.
Carina Edesgård är avdelningschef för operation i Arvika och har jobbat som operationssjuksköterska sedan 1987.
Säkerheten alltid i fokus
Säkerheten vid operationer är alltid central. Avdelningen arbetar enligt PRISS, ProtesRelaterade Infektioner Ska Stoppas, ett nationellt program för att förebygga infektioner vid ledproteskirurgi. Några exempel är det sluss-system patienterna rullas in via och den särskilda ventilationen i operationssalen.
– Klädseln, hur många som är i rummet, hur vi rör oss och hur luften cirkulerar – varje detalj spelar in och bidrar till att minska infektionsrisken, berättar Åsa Falk, operationssjuksköterska och sektionsansvarig som jobbat på sjukhuset sedan 1984.
De flesta operationer sker med ryggbedövning, några få i narkos. Patienten får antibiotika vid tre tillfällen för att förebygga infektioner samt blodförtunnande medicin som minskar risken för blodproppar.
Säkerhet och hygien står alltid i första rummet innan, under och efter operation.
På sterilcentralen arbetar undersköterskorna Ann Persson, Gina Nilsson, Mia Tellebo och Jenny Alfredsson. Här diskas, desinficeras och packas alla operationsinstrument för att sedan steriliseras i autoklaverna – om och om igen.
Sammansvetsat operationsteam
Ett team på fem personer utgör kärnan i varje operation – ansvarig ortoped, assisterande läkare, operationssjuksköterska, narkossjuksköterska och undersköterska. Förberedelserna är minutiösa: narkosläkare lägger bedövning, operationssköterskan dukar upp instrument, steriltvättar samt instrumenterar och assisterar under operationen.
– Operationen är verkligen en verkstad. Vi använder såg, borr, hammare och många andra instrument, säger Kristin med ett leende. Det låter och ser kanske lite hårt ut när man ser på det utifrån, men allt sker rutinmässigt och med precision.
Operationen tar ungefär en och en halv timme. Höften öppnas, den slitna höftkulan sågas bort, skålen fräses ur och de nya proteserna cementeras fast i ledpannan och lårbenet. Själva protesen är gjord av stål med olika legeringar.
"Vi ser allt fler äldre personer som opereras, många närmar sig 80 år. Fler lever längre och är friskare än tidigare."
Utvecklingen har gått snabbt
Mycket har hänt på kort tid. På 80-talet förlorade patienterna betydligt mer blod under en operation än idag, och dagens cement hanteras i slutna system både för att skydda personalen och minska risken för blodpropp.
– I dag kommer patienterna också i regel till sjukhuset samma dag som operationen, vilket minskar bakterieexponeringen, berättar Åsa.
– Kortare vårdtider betyder snabbare återhämtning och färre komplikationer, tillägger Carina. Förr låg patienterna inne i upp till tio dagar, nu går (!) de flesta hem redan dagen efter.
Uppvaket en viktig del i helheten
Efter operationen flyttas patienten till uppvaket där sjuksköterskorna Christina Malmstedt och Karina Granander övervakar förband, cirkulation och smärta samt bjuder på en efterlängtad fika.
– Uppvaket är minst lika viktigt som operationen, säger Kajsa Axelsson, avdelningschef för IVA och uppvak. Här ser vi till att allt är stabilt innan patienten går vidare till vårdavdelningen. Redan efter tre till fyra timmar ska personen upp och stå och de flesta känner snabbt en stor lättnad.
– Smärtan efter operationen är inte densamma som artrossmärtan många känt innan, tillägger Kristin. Redan nästa dag känner sig många som nya.
Kajsa Axelsson, avdelningschef för IVA och uppvak och Christina Malmstedt, sjuksköterska. På uppvak övervakas patienternas förband, cirkulation och smärta, – Uppvaket är minst lika viktigt som operationen, säger Kajsa.
Noggranna förberedelser för operation. Avdelningen arbetar enligt PRISS, ProtesRelaterade Infektioner Ska Stoppas, ett nationellt program för att förebygga infektioner vid ledproteskirurgi.
Ortoped Lars Söderqvist förbereder sig för operation.
Kajsa Axelsson, Kristin Bryntesson och Carina Edesgård är alla del av de erfarna team som tar hand om höftprotespatienter på Sjukhuset Arvika.
Ett arbete som gör skillnad
Två veckor efter operation sker sårkontroll på vårdcentral och därefter fortsätter rehabiliteringen enligt den plan som lagts vid inskrivningssamtalet. För hela teamet handlar arbetet om precision, samarbete och yrkesstolthet.
– Det är verkligen kul att jobba här, säger Kristin. Man ser direkt vilken skillnad vårt jobb gör för patienten.
Carina, som arbetat som operationssjuksköterska sedan 1987, håller med.
– Vi hjälper människor att stå, gå och leva mer som vanligt igen. Det är ett fantastiskt arbete och vi är stolta över det varje dag.
"Vi hjälper människor att stå, gå och leva mer som vanligt igen. Det är ett fantastiskt arbete och vi är stolta över det varje dag."
Vårdköerna för ny höftprotes har kortats
Under 2025 har regionerna fått statliga medel för att öka antalet operationer inom bland annat höftledsproteser, med målet att korta vårdköerna. I Arvika har personal från operation tidigare somrar lånats ut till andra avdelningar, men i år stannade hela avdelningen kvar för att beta av köerna.
– Under dessa sommarveckor fick operationssjuksköterskorna assistera när det saknades läkare, säger Carina.
I Arvika väntar nu omkring 70 personer på höftledsoperation, med en väntetid på 3–4 månader – ett resultat som innebär att vårdgarantin hålls.
Vid Sjukhuset Arvika genomförs årligen runt 1 900 operationer. Cirka 400 av dem är höftplastiker. På bilden opereras ett knä.
Fakta om kökortningsinsatsen
Regeringen beslutade tidigare i år om ett tillfälligt stöd till regionerna för att korta vårdköer inom områdena höftproteser, framfall och grå starr. Tre områden där väntetiderna varit långa också i Region Värmland.
Efter ett intenstivt arbete fick Region Värmland, som en av tre regioner i landet, fullt statsbidrag efter satsningen för att korta köerna.
Läs nyhet från 10 december 2025:
Extra satsningar på tillgänglighet ger resultat
Hjälpte sidan dig?