Nytt kunskapsstöd ska ge bättre vård för personer med hjärtsvikt
I dag, på Internationella patientsäkerhetsdagen, uppmärksammar vi arbetet med att förbättra vården för personer med hjärtsvikt. Hjärtsvikt är en svår och oftast kronisk sjukdom. Region Värmland har infört ett kunskapsstöd som ska bidra till snabbare diagnos, mer jämlik vård, bättre stöd genom sjukdomsförloppet, ökad livskvalitet och minskat behov av sjukhusvård.
Hjärtsvikt är en av våra stora folksjukdomar och berör många patienter genom hela vårdkedjan. För att stärka vården har Region Värmland infört det nationella kunskapsstödet för hjärtsvikt. Arbetet omfattar allt från tidig upptäckt och utredning till behandling, uppföljning, rehabilitering och palliativ vård.
Flera konkreta förbättringar
Arbetet har resulterat i flera förbättringar som ska bidra till att patienter får rätt vård i rätt tid. Bland annat har provtagningsrutiner setts över, styrande dokument uppdaterats och en ny remissmall för ekokardiografi vid misstänkt nydebuterad hjärtsvikt tagits fram. Den nya remissmallen har redan gett resultat.
– Alla patienter som remitteras till klinisk fysiologi i Karlstad med den nya remissmallen får sin hjärtultraljudsundersökning inom fyra veckor sedan 2025. Den undergruppen av misstänkta hjärtsviktspatienter som har NTproBNP >2000 ng/l får dessutom sin ultraljudsundersökning inom 10–12 dagar. Dessa patienter får således undersökningen inom det tidsintervallet som vårdförloppet föreslår. Snabb undersökning leder till snabbare diagnos och behandling vilket minskar risken för död, sjukhusinläggningar på grund av hjärtsvikt och ökar livskvalitet, säger Edit Floderer, överläkare hjärt-och akutmedicinkliniken, Karlstad.
Tvärprofessionellt arbete bakom införandet
Införandet har genomförts enligt Region Värmlands process för ordnat mottagande av kunskapsstöd. En tvärprofessionell arbetsgrupp med representanter från specialistvård, primärvård och rehabilitering har arbetat för att anpassa och införa kunskapsstödet i hela länet.
– Vi arbetade under tio månader med att analysera skillnader mellan nuläge och önskat och utifrån resultatet av gapanalysen tagit fram åtgärder och följt upp dessa i en gemensam handlingsplan. Arbetet drevs av en tvärprofessionell arbetsgrupp som träffades regelbundet, och i maj presenterade vi resultaten samt det fortsatta implementeringsarbetet för berörda chefer, säger Emilia Niklasson, utvecklingsledare på enheten kunskapsstöd och vårdkvalitet i hälso- och sjukvårdstaben.
Fokus på samverkan och patientperspektiv
Befintliga forum används för kompetenshöjning och informationsspring och ett av dom är Nätverkträff för hjärtsvikt där medarbetare från vårdcentraler, fysioterapimottagningar och sjukhus möttes för kunskapsutbyte. Dagen innehöll föreläsningar om bland annat fysioterapi, läkemedelsbehandling, ekokardiografi och palliativ vård. En anhörig från Levande bibliotek bidrog också med sina erfarenheter som närstående till en person med svår hjärtsvikt.
– Hjärtsviktsdagarna är bra för att överbrygga det gap mellan primärvård och slutenvård som annars kan upplevas öka. Jag tycker att det är viktigt att få ta del av olika verksamheters perspektiv på utmaningar och möjligheter, och av den kompetens som finns inom regionen. Det var också mycket givande att ha en representant från Levande bibliotek på plats eftersom det ger ytterligare perspektiv på den vård vi bedriver. Patient- och anhörigperspektivet behöver lyftas fram i större utsträckning, säger Sofia Leijonmarck, hjärtsviktssjuksköterska vid medicinmottagningen på Arvika sjukhus och deltagare i den lokala arbetsgruppen.
Tidig palliativ vård är en viktig del
Kunskapsstödet lyfter också fram betydelsen av att tidigt uppmärksamma behov av palliativ vård hos personer med hjärtsvikt. Det handlar om att ge patienterna bästa möjliga livskvalitet genom hela sjukdomsförloppet.
– Socialstyrelsen publicerade i december 2025 uppdaterade riktlinjer för palliativ vård där budskapet kring tidig integrering av palliativt förhållningssätt är mycket tydligt. Eftersom hjärtsvikt för de flesta är ett obotligt progressivt tillstånd är det viktigt att detta uppmärksammas både inom primärvården och specialistvården. Verktyg finns både i detta vårdförlopp samt i vårdförloppet palliativ vård för att både identifiera och handlägga olika symtom och problem. Ta gärna kontakt med något av de specialiserade mobila teamen i regionen för råd och stöd hur man kan gå till väga, säger Hanne Guro Lier Hauge, överläkare Arvika sjukhus och deltagare i den lokala arbetsgruppen.
Resultat redan i dag
Arbetet har redan stärkt samverkan mellan primärvård och specialistvård genom gemensamma forum, utbildningsinsatser och ökad kännedom om varandras verksamheter. Fysioterapins roll har också fått större uppmärksamhet och andelen patienter som träffar fysioterapeut har ökat något. Antalet hjärtsviktssjuksköterskor har ökat och det finns också fler fysioterapeuter med särskilt intresse för hjärtsvikt på vårdcentralerna. Det är positivt eftersom hög kompetens i primärvården stärker förutsättningarna för en jämlik och kunskapsbaserad hjärtsviktsvård i hela länet.
Kunskapsstöd hjärtsvikt
Kunskapsstödet finns på 1177 för vårdpersonal:
Internationella patientsäkerhetsdagen
Den 17 september är Internationella patientsäkerhetsdagen, initierad av WHO. Årets tema är ”Säker vård för alla med kroniska sjukdomar – Säker vård för livet.”
Kroniska sjukdomar kräver ofta långvarig vård och många vårdkontakter. Därför är god samordning, säker informationsöverföring och patienters delaktighet viktiga för att förebygga vårdskador och säkerställa en trygg och säker vård genom hela vårdförloppet.