Ny rapport: Så reser värmlänningarna 2023

Under våren har över 40 000 invånare i Värmland haft möjlighet att delta i Region Värmlands historiskt stora resvaneundersökning. Den första sedan 2014.

– Vi behöver uppdaterad kunskap om värmlänningarnas resmönster och behov, särskilt med tanke på pandemins effekter. Detta för att kunna bygga, planera och satsa rätt i Värmland, säger Elisabeth Björk (V) som är kollektivtrafiknämndens ordförande i Region Värmland.

Undersökningen visar att mycket påminner om hur värmlänningarna reste 2014, men en del har också ändrats.

– Vi ser en tydlig förflyttning mot att allt fler resor görs med hållbara transportsätt som gång, cykel och kollektivtrafik, förklarar Mattias Landin som är trafikstrateg på Region Värmland.

En extra tydlig förändring går att se på de allra kortaste resorna, under 5 kilometer, där det totala bilanvändandet minskat med 32 procent.

Bilen är dock fortfarande det allra vanligaste transportsättet. 65 procent av alla resor på vardagar görs med bil jämfört de 33 procent som görs med hållbara transportsätt (cykel 13 procent, gång 10 procent och kollektivtrafik 10 procent). 2014 var fördelningen 71 procent bilresor och 28 procent hållbara resor.

Barnen gör flest hållbara resor

Barnen reser allra mest hållbart – hela 50 procent av de resor som de gör sker med cykel, buss eller gång

– Här gäller det att hitta smarta och attraktiva lösningar för unga vuxna så att de även efter skolåren fortsätter att resa hållbart, säger Elisabeth Björk.

Fler jobbar och studerar hemifrån

Rapporten visar även att mer än var tredje yrkesverksam eller studerande har möjlighet att jobba eller studera hemifrån. En för rapporten ny fråga.

– Hemmajobbandet var ingen aktuell fråga för tio år sedan, men är i högsta grad det nu. Inte minst för oss som planerar kollektivtrafik. Digitaliseringens möjligheter och pandemin har sannolikt drivit på ett förändrat beteende, men vi ville veta på vilket sätt, säger Mattias Landin.

Men tiderna då värmlänningarna reser till och från jobbet har inte ändrats avsevärt.

– Vi har fortfarande en rejäl topp på morgonen, vilket vi också kan se i stadsmiljöer och ombord på kollektivtrafiken. Dock ser vi att hemresetiden är lite mer flexibel och att fler reser hem lite tidigare. Toppen vi såg 2014 vid 16-tiden har planat ut litegrann, förklarar Mattias Landin.

Potential att öka det hållbara resandet

De personer som i störst grad angett att de vill ändra sitt bilresande är kvinnor samt personer i ålder 25–64 år. Sett på Värmlandskartan är det främst boende i Forshaga och på Hammarö som uttrycker samma vilja.

– Förutsättningarna att välja andra transportslag än bilen skiljer sig givetvis åt både geografiskt och på individnivå, och för att skapa ett tillgängligt och hållbart Värmland behöver vi titta på och ta hänsyn till många olika faktorer, säger Erik Evestam (C) som är ordförande i Region Värmlands regionala utvecklingsnämnd.

– Resvaneundersökningen pekar ut intressanta områden där det finns bra potential att öka det hållbara resandet om vi gör rätt insatser, och detta kommer vi att fortsätta arbetet med nu, säger Elisabeth Björk.