Regionplanen är regionfullmäktiges årliga styrande dokument och ett verktyg för att styra mot Region Värmlands vision "Livskvalitet i världsklass". Regionplanen innehåller regionfullmäktiges övergripande, långsiktiga effektmål och planeringsperiodens inriktning för måluppfyllelse, en ekonomisk flerårsplan samt årets budget och budgetfördelning mellan nämnderna. Regionplanen är grunden för planeringen av verksamheten.
Vi tar ansvar för hela Värmland
Vårt Värmland har Sveriges bästa folkhälsa där alla har tillgång till ett rikt kultur- och föreningsliv och varje individ ges möjlighet att bli sitt bästa jag. Vi ska ha en god hälso- och sjukvård som finns där när värmlänningarna behöver den. Vårt Värmland växer, utvecklas och möter framtiden med modigt ledarskap och uppfinningsrikedom. Vi utvecklar innovativ kollektivtrafik som gör resandet lättare.
Budgeten för 2025 läggs när Värmland och Sverige befinner sig i en allvarlig ekonomisk situation. Inflationen har de senaste åren slagit till med full kraft mot ekonomin och vårt samhälle. Det innebär att vi behöver hantera räntehöjningar och ständigt ökande kostnader för mat, läkemedel och pensioner. Därtill så har regionen under lång tid haft ett underskott i hälso- och sjukvården.
Vi möter det allvarliga läget genom att höja skatten för att värna om våra verksamheter i hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken, kulturen och den regionala utvecklingen. Genom en skattehöjning garanterar vi en god grundnivå i värmlänningarnas välfärd och hindrar ytterligare omfattande nedskärningar och besparingar som annars skulle ha en allvarlig påverkan på framför allt hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken.
Utmaningarna är flera. I det korta perspektivet har vi ett stort ekonomiskt underskott att hantera. I det längre perspektivet vet vi att arbetskraften kommer krympa, samtidigt som behovet av vård kommer öka. Båda dessa utmaningar behöver hanteras samtidigt och de kräver nya arbetsformer. Det krävs också effektiviseringar och åtgärder för att minska kostnadsutvecklingen och hantera den svåra ekonomiska situationen, på kort och lång sikt.
Tillsammans ger skattehöjningen och beslutade effektiviseringar en realistisk budget som ska följas. Vi månar om regionens verksamheter och om värmlänningarnas livskvalitet. Vi behöver våra tre sjukhus, våra vårdcentraler och kollektivtrafik som fungerar väl i alla Värmlands kommuner. Värmlänningarna ska kunna känna hopp och framtidstro.
Tillgänglig vård i hela Värmland
Vi fokuserar särskilt på tillgänglig vård i hela Värmland. Vårdcentralerna har utmaningar där vi ser att förutsättningarna skiljer sig åt beroende på var man bor i länet. Därför är det av vikt att vi fortsätter arbetet med att lyfta varje vårdcentral utifrån deras förutsättningar. Vårdcentralerna har också en avgörande roll i vårdkedjan, därför har vi sett till att primärvårdens andel av budgeten har ökat och det kommer vi att fortsätta med.
För att ytterligare stärka tillgängligheten behöver vi stärka upp våra digitala tjänster. Det handlar om chattfunktionen på 1177 och digitala vårdbesök på våra vårdcentraler och via vår egen digitala tjänst Vårdcentral Värmland. De digitala verktygen är viktiga komplement till primärvården.
Psykiatrin är ett prioriterat område. Idag är väntetiderna inom psykiatrin alldeles för långa, det är inte okej. Vi fortsätter stärka området och det arbete som nu pågår inom psykiatrin ska minska köer och ge en bättre tillgänglighet för värmlänningarna.
Kraftsamling för barn och unga
Barn och ungas psykiska hälsa är starkt prioriterat. Vi behöver samla samhällets resurser och stor kraft behöver läggas på förebyggande åtgärder så att vi ger Värmlands barn och unga bra förutsättningar. Möjlighet till god utbildning, kultur och idrottsliv är viktiga delar i kraftsamlingen för barn och unga. För att lyckas krävs en god samverkan mellan region, kommuner och civilsamhälle.
Hela Värmland ska utvecklas
I vårt Värmland ska man kunna bo och leva i hela länet med tillgång till arbetstillfällen. Värmland är ett fantastiskt län med stor potential där vi genom ett starkt näringsliv lägger grunden till en stark välfärd.
Vi värdesätter kulturens betydelse för regionens utveckling, demokratin och värmlänningarna. För framtida generationer måste takten i klimatomställningen öka, vilket också ger stora möjligheter till innovationer, jobb och hållbar tillväxt. En viktig del av klimatomställningen är att öka det hållbara resandet, därför fortsätter vi utveckla innovativ kollektivtrafik som gör resandet lättare.
Personalen är vår viktigaste resurs
Vi jobbar för en hållbar personalpolitik i samverkan med medarbetare, fackliga organisationer och ledare. Det handlar exempelvis om konkurrenskraftiga löner, stärkt ledarskap, medarbetarinflytande och kompetensutveckling. Ett särskilt fokus under året blir att stärka arbetsmiljön, framför allt på de arbetsplatserna med högst sjuktal. Genom att arbeta demokratiskt, brett och gemensamt mot ett Värmland med livskvalitet i världsklass kommer vi att lösa våra utmaningar.
Åsa Johansson, Socialdemokraterna
Erik Evestam, Centerpartiet
Elisabeth Björk, Vänsterpartiet
Sammanfattning
Region Värmlands uppdrag, vision, värdegrund och styrmodell
Uppdrag
Vision
Värdegrund
Styrmodell
Ramstyrning
Målstyrning
Vad styr Region Värmlands verksamhet?
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
FN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Agenda 2030
Lag om regionalt utvecklingsansvar
Värmlandsstrategin 2040
Den europeiska deklarationen om jämställdhet, CEMR
Reglemente för god ekonomisk hushållning
Personalpolitisk plan
Miljöplan
Folkhälsostrategisk plan
Regionplan
Region Värmlands organisation
Politisk organisation
Förstora bildenOrganisationskarta politisk organisation. Klicka på bilden för att se den i större format.
Förvaltning
Regionens verksamheter är organiserade i en sammanhållen förvaltning, med fyra förvaltningsområden och ett regionledningskontor. Förvaltningen leds av regiondirektören, som bland annat har till uppdrag att svara för verkställigheten av politiska beslut och utveckla verksamheterna i linje med de mål som beslutats i planer och andra beslutsdokument.
Förstora bildenOrganisationskarta förvaltning. Klicka på bilden för att se den i större format.
Planering och uppföljning
Planering
Region Värmlands årliga planeringsprocess inleds med att regionstyrelsen beslutar om ett planeringsdirektiv. Planeringsdirektivet anger vad nämnderna har att förhålla sig till och innehåller en preliminär ekonomisk ramfördelning och regionstyrelsens förslag på övergripande effektmål. I nämndernas svar på planeringsdirektivet tar nämnderna beslut om sina resultatmål, som ska bidra till att effektmålen nås.
Regionplanen är regionfullmäktiges årliga styrande dokument och innehåller regionfullmäktiges övergripande effektmål för mandatperioden, årets resultatbudget, fördelning av nämndernas nettokostnadsramar och en ekonomisk flerårsplan. Regionplanen utgör grunden för den fortsatta planeringen av verksamheten. Det är regionstyrelsen som upprättar ett förslag till regionfullmäktige. Regionplan och budget behandlas av regionfullmäktige vid sammanträde i juni 2024. Beslutet kan revideras av regionfullmäktige vid sammanträde i december 2024.
Verksamhetsplanering sker på alla organisatoriska nivåer i Region Värmland och verksamhetsplaner och detaljbudgetar förankras uppåt i organisationen. Förvaltningsområdenas verksamhetsplan informeras om i respektive nämnd, som också tar beslut om intern budgetfördelning på en övergripande nivå. När detta sker är upp till varje nämnd, men det ska vara klart innan utgången av 2024.
Uppföljning
Nämnderna följer upp verksamheterna genom månadsrapporter, delårsrapport och årsredovisning. Regionstyrelsen lämnar en samlad delårsrapport till regionfullmäktige efter augusti månad. Region Värmlands delårsrapport innehåller prognoser för det ekonomiska helårsutfallet och för måluppfyllelsen av regionfullmäktiges effektmål. Delårsrapporten behandlas av fullmäktige vid sammanträde i oktober 2025. Regionstyrelsen lämnar efter årets slut en samlad årsredovisning till regionfullmäktige. Region Värmlands årsredovisning innehåller det ekonomiska utfallet och en bedömning av måluppfyllelsen. Årsredovisningen behandlas av fullmäktige vid sammanträde i april 2026.
Bedömningen av det ekonomiska utfallet baseras på avvikelse från tilldelad nettokostnadsram. Det samlade finansiella resultatet bedöms utifrån kort- och långsiktiga finansiella mål.
Bedömning av måluppfyllelse baseras på olika, för målet relevanta underlag. Till exempel och utan inbördes rangordning:
- Bidrag till måluppfyllelse från nedbrutna mål på underliggande organisatoriska nivåer.
- Redovisning av aktiviteter och insatser.
- Indikatorernas utfall jämfört med önskad riktning eller fastställt målvärde.
- Påverkan från externa faktorer och eventuella justeringar i uppdrag.
- Kompletterande material, exempelvis nationella uppföljningar och uppföljningar av regionens andra styrande dokument.
För att bedöma om Region Värmland uppfyller kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, det vill säga att verksamheten långsiktigt bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt, ställs årets resursutnyttjande mot verksamhetens övergripande måluppfyllelse. Bedömningen redovisas i årsredovisningen.
I uppföljningarna syns resultat och effekter och det blir tydligt vilka områden som behöver utvecklas och prioriteras i kommande planeringsprocesser.
Intern kontroll
Region Värmlands process för intern kontroll är ett stöd för regionstyrelsen och nämnderna i styrningen av verksamheterna och ett hjälpmedel att nå de uppsatta målen. Regionstyrelsen fastställer årligen regionövergripande kontrollmoment. Varje nämnd gör riskanalyser och fastställer internkontrollplaner för sina respektive ansvarsområden. Nämndernas internkontrollplaner skickas till regionstyrelsen som en del i styrelsens uppsiktsplikt.
Planeringsförutsättningar
Regionfullmäktiges effektmål
För att genom trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland styra Region Värmland mot visionen ”Livskvalitet i världsklass” tar regionfullmäktige varje mandatperiod beslut om långsiktiga och övergripande effektmål.
Regionfullmäktiges effektmål är:
- Trygga och nöjda invånare
- Attraktivt och hållbart Värmland
- God, jämlik och jämställd hälsa
- Hållbar organisation
Alla nämnder ska, var och en på sitt sätt, medverka till att effektmålen nås. Nämnderna bryter därför ner effektmålen till resultatmål anpassade till den egna verksamheten. Resultatmålen ligger i sin tur till grund för den fortsatta verksamhets- och aktivitetsplaneringen inom förvaltningen. Varje nämnd beslutar själva om sina resultatmål och bedömningsgrunder för måluppfyllelse. Nämndernas resultatmål hämtas företrädesvis ur redan beslutade styrdokument.
Under effektmålet Hållbar organisation ska alla nämnder ha med ett antal regiongemensamma resultatmål, till exempel mål om en ekonomi i balans. Det är av största vikt att under planeringsperioden 2025-2027 komma tillbaka till en ekonomi i balans. Det var det högst prioriterade målet 2024 och fortsätter vara det även under 2025.
Effektmål: Trygga och nöjda invånare
Region Värmland arbetar för att invånarna ska leva ett gott liv, må bra, vara trygga och känna sig nöjda. Tillgången och närheten till natur är en viktig del av Värmland och vi ska fortsätta att utveckla attraktiva platser för rekreation, njutning, upplevelser där alla kan hitta något som passar en. Alla ska ha möjlighet att uppleva, delta i och utöva olika former av kulturuttryck. Ett brett och inkluderande kulturutbud av hög kvalitet ska erbjudas. Civilsamhället med föreningslivet, idrottsrörelsen och folkbildningen är viktiga delar i ett Värmland som utvecklas och som håller ihop. Genom en kraftsamling för barn och unga i samverkan med andra aktörer skapar vi bättre förutsättningar för en mer jämlik och jämställd framtid.
Kollektivtrafiken i länet ska erbjuda resor som underlättar människors liv och ska planeras så att den är så tillgänglig som möjligt. Kollektivtrafiken knyter samman stad och land och är en viktig del för att göra det möjligt för värmländska invånare att välja ett hållbart resande. Samverkan genom olika nätverk, nationella och internationella, samt relationen till Norge är andra viktiga instrument som möjliggör en positiv utveckling för värmlänningarna. Det ska finnas en god och tillgänglig vård med hög kvalitet för de som vistas i länet.
Indikator | Bedömningsgrund | Redovisning | Källa |
|---|---|---|---|
Andel i befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet. | Ökande | År | Hälso- och sjukvårdsbarometern |
Andel av allmänheten som instämmer i påståendet Det känns tryggt att resa med kollektivtrafiken i Värmland. | Ökande | År | Kollektivtrafikbarometern |
Bidrar till de globala målen i Agenda 2030
- Mål 3: God hälsa och välbefinnande
- Mål 4: God utbildning för alla
- Mål 5: Jämställdhet
- Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
- Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
- Mål10: Minskad ojämlikhet
- Mål 11: Hållbara städer och samhällen
- Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
Effektmål: Attraktivt och hållbart Värmland
I Värmland ska man kunna bo och leva i hela länet med tillgång till bra arbetstillfällen och goda kommunikationer. Ett aktivt arbete för att förbättra infrastrukturen i Värmland med bättre vägar, järnvägar och bredband är därför en viktig uppgift vi har. Region Värmland ska också vara drivande i arbetet för att säkra det framtida behovet av elkapacitet.
Region Värmland ska bedriva ett samordnat, inkluderande regionalt utvecklingsarbete i samarbete med andra aktörer. Värmlands näringsliv behöver vara konkurrenskraftigt på en global marknad, och för att lyckas med det behövs ett aktivt arbete med företagens villkor och kompetensförsörjning. Näringslivet är också viktigt för att utveckla framtidens välfärdstjänster.
Vi kan som region bidra till att höja utbildningsnivån såväl genom regionens egna folkhögskolor samt i samverkan med kommunerna och näringsliv. I kraftsamlingen för barn och unga prioriteras satsningar, som görs tillsammans med kommunerna, för att få unga att fullfölja sina studier i grund- och gymnasieskolan så de står väl rustade för arbetsmarknaden och ett hållbart arbetsliv.
För en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar tillväxt i länet behöver hållbarhet genomsyra små och stora beslut. Vi ska ta rollen som samhällsaktör och vara aktiva i att leda arbetet i Värmland och medverka till att värmländska aktörer gör sin del för minskad klimatpåverkan. Kollektivtrafiken har en viktig roll i att minska klimatpåverkan i Värmland. Framtidens kollektivtrafik skapas nu och Värmland är och ska vara föregångare gällande dynamisk och innovativ kollektivtrafik.
Klyftorna i samhället ökar, i nationella jämförelser ser vi att Värmland ligger efter, och därför är ett kraftfullt arbete för ökad jämställdhet och minskad ojämlikhet av särskild vikt för vårt län. För att stärka den regionala utvecklingen behöver vi utveckla folkhälsoarbetet då vi ser att det finns tydliga synergieffekter mellan dessa områden. En välmående befolkning är avgörande för Värmlands utveckling.
En hållbar regional utveckling med fler och framgångsrika företag, nya jobbmöjligheter, förbättrade kommunikationer och ett rikt kulturliv skapar bättre möjligheter att finansiera och utveckla välfärden.
Indikator | Bedömningsgrund | Redovisning | Källa |
|---|---|---|---|
Inrikes flyttnetto | Ökande | År | SCB |
Andelen studerande på Region Värmlands folkhögskolor som når sina behörigheter eller studiemål. | Ökande | År | Schoolsoft, SCB |
Inköpsandel närproducerade livsmedel | Ökande | År | Egen uppföljning |
Bidrar till de globala målen i Agenda 2030
- Mål 3: God hälsa och välbefinnande
- Mål 4: God utbildning för alla
- Mål 5: Jämställdhet
- Mål 7: Hållbar energi för alla
- Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
- Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
- Mål 10: Minskad ojämlikhet
- Mål 11: Hållbara städer och samhällen
- Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
- Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap
Effektmål: God, jämlik och jämställd hälsa
Region Värmland ska erbjuda en tillgänglig, och jämlik hälso- och sjukvård samt tandvård som utgår från patientens behov som ges på lika villkor. Detta ska ske i samarbete med andra aktörer som arbetar inom – och utanför – länet.
Omställningen till god och nära vård behöver intensifieras, där har vårdcentralerna en avgörande roll. Vårdcentralernas förutsättningar skiljer sig åt i länet. Varje vårdcentral ska utvecklas och stärkas utifrån sina egna förutsättningar. Psykiatrisk kompetens ska finnas på alla vårdcentralerna.
Den digitala vården är ett viktigt komplement till att utveckla och stärka primärvården. De digitala vårdmötena ska därför bli fler och Vårdcentral Värmland ska stärkas. En viktig del av vårdkedjan är att komma fram till 1177 för råd och hjälp eller att slussas vidare till rätt vårdnivå.
Vi ska uppnå en vårdmiljö som är säker och hållbar över tid. Det behöver finnas en större flexibilitet för att kunna skala upp antalet vårdplatser och för att kunna korta köer i vården. Personalen är nyckeln och för att kunna uppnå rätt bemanning krävs en modern och långsiktig arbetsgivarpolitik.
Folkhälsoarbetet som ska ske i nära samverkan med kommunerna och idéburen sektor behöver prioriteras och ta tydligt avstamp i de hälsoklyftor vi har för att vi ska uppnå resultat med målet om en mer jämlik folkhälsa. Som region har vi ett stort ansvar att tillsammans med kommunerna och idéburen sektor skapa goda förutsättningar för barn och unga att leva ett friskt liv som ger de unga framtidstro.
Indikator | Bedömningsgrund | Redovisning | Källa |
|---|---|---|---|
Andel medicinska bedömningar i primärvård inom tre dagar. | Ökande | Delår | Väntetider i vården |
Andel i befolkningen som uppfattar att vård ges på lika villkor. | Ökande | År | Hälso- och sjukvårdsbarometern |
Antal uthämtade antibiotikarecept i Värmland. | Högst 250 recept per 1000 invånare | År | Folkhälsomyndigheten, Vården i siffror |
Bidrar till de globala målen i Agenda 2030
- Mål 4: God utbildning för alla
- Mål 5: Jämställdhet
- Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
- Mål 7: Hållbar energi för alla
- Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
- Mål 10: Minskad ojämlikhet
- Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
- Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
- Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
Effektmål: Hållbar organisation
Hållbarhet har tre perspektiv. Ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och miljömässig hållbarhet. Alla tre perspektiven är lika viktiga samt innebär utmaningar och krav på förändringar. Under 2025 är den ekonomiska hållbarheten prioriterad.
Region Värmland har mål om en ekonomi i balans vilket innebär att verksamheten bedrivs med god ekonomisk hushållning, kostnadskontroll och en långsiktig ekonomisk hållbarhet. Begreppet god ekonomisk hushållning regleras i kommunallagen och syftet är att förhindra att finansiering av dagens välfärd skjuts till kommande generationer.
Inom Region Värmlands organisation är den sociala hållbarheten nära sammankopplad med arbetsliv och personalfrågor. Region Värmland ska vara en attraktiv arbetsplats på en föränderlig arbetsmarknad med hård konkurrens om medarbetarna. Region Värmland ska erbjuda ett hållbart arbetsliv som kännetecknas av gott ledar- och medarbetarskap, god arbetsmiljö med ökat fokus på hälsofrämjande aspekter, enhetlig arbetsgivarpolitik och möjlighet till kompetensutveckling. Ett aktivt arbete för ökad jämställdhet är en del i arbetet för en mer hållbar organisation. Medarbetarnas inflytande och möjlighet att vara med och utveckla verksamheten i det omställningsarbete som pågår är också en viktig del av det hållbara arbetslivet och den hållbara organisationen. Samverkan med fackliga organisationer och ledare är också viktiga delar i det.
Region Värmland behöver leda arbetet i omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle. Vi är som aktör en stor inköpare av livsmedel, material, energi och transporter. Region Värmland är därmed en viktig aktör vars vägval påverkar inte bara miljön direkt – utan även indirekt via de signaler som våra val sänder. En viktig del av arbetet är att föregå med gott exempel och minska klimatavtrycket i vår egen organisation för att stärka hållbarhetsarbetet inom ramen för Agenda 2030, ett sätt att göra det är att utveckla arbetet med cirkulär ekonomi. Denna omställning innebär också många möjligheter att stärka den regionala utvecklingen då de hållbara valen till betydande del kan utvecklas och produceras i Värmland. Miljö och tillväxt behöver därför samverka.
Indikator | Bedömningsgrund | Redovisning | Källa |
|---|---|---|---|
Nettokostnad mot budget | Beslutad nettokostnadsram | Delår | Raindance |
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. | 96,5 % | År | Raindance |
Soliditet | Ökande | År | Raindance |
Hållbart medarbetarengagemang (HME) – totalindex | Ökande | År | Medarbetar- och säkerhetskulturenkät |
Sjukfrånvarokvot | Minskande (långsiktigt mål 5 %) | Delår | Heroma |
Mängd köpt energi/kvm och år | Minskande | År | Egen uppföljning |
Materialåtervinningsgrad | Ökande | År | Egen uppföljning |
Bidrar till de globala målen i Agenda 2030
- Mål 4: God utbildning för alla
- Mål 5: Jämställdhet
- Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
- Mål 7: Hållbar energi för alla
- Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
- Mål 10: Minskad ojämlikhet
- Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
- Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
- Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
Budget och ekonomisk flerårsplan
Region Värmlands verksamhet ska bedrivas med god ekonomisk hushållning, kostnadskontroll och långsiktig ekonomisk hållbarhet. Regionfullmäktige fastställer inför varje nytt kalenderår årets resultatbudget, nämndernas nettokostnadsramar och en plan för ekonomin för de följande två åren.
Efter några ekonomiskt utmanande år då hög inflation har medfört stora kostnadsökningar och räntehöjningar verkar inflationen vara på väg att stabiliseras runt inflationsmålet. Efterverkningarna av inflationen och räntehöjningarna märks dock fortfarande i form av varaktigt högre kostnadsnivåer och en svagare arbetsmarknad. Det innebär att Region Värmlands ekonomiska handlingsutrymme är begränsat även den kommande planeringsperioden, inte minst för att det ekonomiska resultatet för de två föregående åren har uppvisat underskott som måste återställas.
För att klara återställning av tidigare års underskott och samtidigt bygga upp ett tillräckligt ekonomiskt utrymme för pågående och kommande investeringar behöver de årliga resultatkraven återgå till målet två procent, i enlighet med vad som är beslutat i reglementet för god ekonomisk hushållning. Det innebär i sin tur ett fortsatt krav på effektiviseringar och kostnadsreduktioner i verksamheterna, vilket är en utmaning med tanke på att helårsprognosen efter april för verksamhetens nettokostnader 2024 visar ett kraftigt underskott mot nettokostnadsramen. För att det ska vara möjligt att nå årets beslutade resultat 2025 krävs att 2024 års omställning ger full och bestående effekt, och för att under 2026-2027 kunna återgå till ett mål om två procents överskott måste ytterligare kostnadssänkande åtgärder vidtas i nämndernas verksamheter.
För att ge nämnderna rimliga förutsättningar att bedriva sin verksamhet inom beslutade nettokostnadsramar höjs därför skattesatsen med 60 öre per skattekrona.
Resultatbudget 2025 och ekonomisk flerårsplan 2026-2027
Resultatbudgeten visar hur Region Värmlands övergripande budgetposter fördelas. Verksamhetens nettokostnadsram utgör Region Värmlands utrymme för att bedriva verksamhet. Nettokostnadsramen är uppbyggd av verksamhetens direkta intäkter minus direkta kostnader och avskrivningar. Hur mycket pengar som kan avsättas till verksamhetens nettokostnadsram grundas på skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag. I årets budgeterade resultat ingår även de finansiella posterna. För att sträva mot en långsiktighet i planeringen beslutas en ekonomisk flerårsplan tillsammans med årets resultatbudget.
Regionfullmäktige fastställer budgetramen för verksamhetens nettokostnader 2025 till 11 960 miljoner kronor, motsvarande 96,5 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag.
Den fastställda budgetramen för verksamhetens nettokostnader innebär en ökning med 674 miljoner kronor jämfört med 2024 vilket beror på att skatteintäkterna ökar både på grund av allmän uppräkning men främst på grund av skattehöjning med 60 öre per skattekrona. Det innebär att nettokostnadsramen ökar jämfört med den flerårsplan som beslutades i Regionplan 2024. Skattehöjningen görs mot bakgrund av: nödvändigheten att återgå till det långsiktiga målet om god ekonomisk hushållning, två procent överskott av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag; kravet på återställning av tidigare års underskott; behovet att bygga upp ekonomiska förutsättningar för pågående och kommande investeringar. Den fastställda nettokostnadsramen förutsätter att full kostnadssänkande effekt, 500 miljoner kronor, nås av den beslutade omställningen 2024. Under flerårsplanen 2026-2027 krävs att omställningens effekt är bestående, samtidigt som ytterligare kostnadssänkande åtgärder krävs.
Regionfullmäktige fastställer årets resultat 2025 till 156 miljoner kronor, motsvarande 1,3 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag.
Resultatbudget (miljoner kronor) | 2025 | 2026 | 2027 |
|---|---|---|---|
Verksamhetens intäkter | 2 200 | 2 230 | 2 260 |
Verksamhetens kostnader | -13 760 | -14 106 | -14 397 |
Avskrivningar | -400 | -420 | -450 |
Verksamhetens nettokostnader | -11 960 | -12 296 | -12 587 |
Skatteintäkter | 8 698 | 8 998 | 9 302 |
Generella statsbidrag och utjämning | 3 692 | 3 729 | 3 774 |
Verksamhetens resultat | 430 | 431 | 489 |
Finansiella intäkter | 4 | 4 | 4 |
Finansiella kostnader | -278 | -175 | -223 |
Årets resultat | 156 | 260 | 270 |
Likviditetspåverkan och kassaflöde
Resultatets likviditetspåverkan likställs med kassaflöde från den löpande verksamheten. Kassaflöde från den löpande verksamheten ska täcka investeringar, projekt Nya CSK samt placering av pensionsmedel. Därutöver kommer upplåning ske med maximalt 60 procent av den totala utgiften för Nya CSK.
Under förutsättning att Region Värmland uppnår god ekonomisk hushållning, årliga ekonomiska resultat på 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, så kommer kassaflödet från den löpande verksamheten, samt planerad upplåning att täcka dessa delar.
Då det budgeterade resultatet 2025 frångår målet med god ekonomisk hushållning blir konsekvensen att kassaflödet från den löpande verksamheten minskar och kommer inte täcka alla tänkta delar, för att lösa detta kan investeringsramar eller placering av pensionsmedel minskas eller upplåningen behöva ökas. I tabellen nedan är den planerade upplåningen 554 miljoner kronor för 2025 vilket motsvarar 64,4 procent av projekt Nya CSK. Långsiktig upplåningsgrad för projektet är fortsatt 60 procent men kan komma att variera enskilda år under projektets livslängd.
Det planerade resultatets likviditetspåverkan | 2025 | 2026 | 2027 |
|---|---|---|---|
Budgeterat resultat | 156 | 260 | 270 |
Avskrivningar | 400 | 420 | 450 |
Avsättning till pensioner inkl. finansiella kostnader | 278 | 69 | 112 |
Summa | 834 | 749 | 832 |
Planerade kassaflöden per år | 2025 | 2026 | 2027 |
|---|---|---|---|
| Ingående kassa | 0 | 0 | 40 |
| Resultatets likviditetspåverkan | 834 | 749 | 832 |
| Investering Nya CSK | -860 | -840 | -590 |
| Övriga investeringar | -250 | -300 | -300 |
| Kortfristiga placeringar | -278 | -69 | -112 |
| Upplåning | 554 | 500 | 350 |
| Summa totalt kassaflöde | 0 | 40 | 180 |
| Utgående kassa | 0 | 40 | 220 |
Verksamhetens nettokostnader
I verksamhetens nettokostnader ingår verksamheternas intäkter, kostnader och avskrivningar. Den fastställda nettokostnadsramen innebär en ökning med 674 miljoner kronor jämfört med 2024 års budget. Ökningen beror delvis på högre skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) senaste skatteunderlagsprognos, men till större delen beror ökningen på beslutad skattehöjning med 60 öre per skattekrona.
I verksamhetens intäkter ingår verksamheternas externa intäkter, till exempel patientavgifter och biljettintäkter. Riktade statsbidrag och andra anslag ges för att utföra specifik verksamhet och förutsätter att motsvarande kostnader uppstår. Sena beslut om finansiering från aktörer utanför Region Värmland innebär att verksamheten måste planeras utan en fullständig bild av finansieringen, vilket gör det svårt att matcha den tillfälliga intäkten med kostnaden för utförandet. Verksamheternas intäkter ska budgeteras med en försiktig realism och utifrån kända förhållanden.
I verksamhetens kostnader ingår bland annat personalkostnader, köp av verksamhet, läkemedel, material och köp av tjänster. Region Värmland är länets största arbetsgivare med mer än 8 000 medarbetare och personalkostnaderna utgör ungefär hälften av regionens kostnader. Den näst största kostnadsposten är köp av verksamhet inom främst hälso- och sjukvård och kollektivtrafik, med stora avtal som är svåra att påverka på kort sikt.
Verksamhetens kostnader för avskrivningar på anläggningstillgångar förväntas ligga kvar på liknande nivå som tidigare år.
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning
Den huvudsakliga finansieringen av Region Värmlands verksamhet kommer från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Resultatbudgeten och den ekonomiska flerårsplanen beräknas utifrån SKR:s skatteunderlagsprognos, som tar hänsyn till den förväntade befolkningsutvecklingen och skattekraften inom länet. De förväntade skatteintäkterna utgår från en regional skatt på 12,28 öre per skattekrona.
Regionfullmäktige fastställer skattesatsen till 12,28 öre per skattekrona 2025.
Finansiella intäkter och finansiella kostnader
I finansiella intäkter ingår den budgeterade realiserade avkastningen från pensionsmedelsförvaltningen men inte orealiserade vinster eller förluster på grund av marknadsförändringar. Enligt gällande lagstiftning ska finansiella instrument värderas till verkligt värde om de innehas för att ge avkastning eller värdestegring. Värdering till verkligt värde kommer vid årets slut att påverka årets resultat för Region Värmland.
Finansiella kostnader innehåller kostnader för upplåning och för ränteuppräkning av pensionsskulden, inklusive löneskatt, enligt KPA Pensions senaste prognos.
Regionfullmäktige fastställer Region Värmlands låneram till 2 000 miljoner kronor för 2025.
Regionfullmäktige fastställer årligen hur mycket som ska tillföras pensionsfonden kommande år. Beloppet utgår från den senaste prognosen från KPA och ska enligt Region Värmlands finanspolicy motsvara minst 75 procent av den prognostiserade avsättningen till pensioner. För 2025 föreslås att hela den prognostiserade skuldökningen tillförs pensionsfonden.
Regionfullmäktige fastställer att 278 miljoner kronor tillförs pensionsfonden 2025.
God ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning är en förutsättning för att även i framtiden kunna ge värmlänningarna en god hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik samt regional utveckling. Det finansiella perspektivet av god ekonomisk hushållning innebär att varje generation ska bära kostnaderna för den service som de konsumerar. För att upprätthålla denna förmåga ska nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inte överstiga 98 procent.
Regionens verksamheter står inför en ekonomisk utmaning 2025 då 2024 års prognos för verksamhetens nettokostnader visar ett kraftigt underskott mot den fastställda nettokostnadsramen. Samtidigt innebär den tidigare höga kostnadsutvecklingen i samhället att verksamheternas utrymme för att bedriva verksamhet varaktigt har minskat eftersom intäkterna inte har utvecklats i samma takt.
Region Värmland hade för räkenskapsåret 2023 ett negativt balanskravsresultat som uppgick till minus 398,4 miljoner kronor. Om balanskravsresultatet är negativt för ett visst räkenskapsår ska det enligt kommunallagen återställas och en åtgärdsplan ska antas av fullmäktige om hur regleringen ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa balanskravet uppkom, det vill säga senast i budgeten för 2026.
Nämndernas nettokostnadsramar 2025
I regionfullmäktiges beslut om resultatbudget ingår ramen för verksamhetens nettokostnader, som utgör årets utrymme för fördelning av anslag till nämndernas verksamhet i form av nämndernas nettokostnadsramar. Fördelningen av ramen för verksamhetens nettokostnader till nämnderna grundas på de senast beslutade ramarna. Förändringar av nämndernas ramar kan vara av allmän karaktär, exempelvis i form av generell uppräkning, eller riktade utifrån satsningar, uppdrag, effektiviseringskrav eller andra beslut. Regionfullmäktige beslutar om nämndernas nettokostnadsramar inför varje budgetår. Varje nämnd ansvarar för att planera och utföra sin verksamhet inom den av regionfullmäktige beslutade nettokostnadsramen. I nämndens planeringsarbete inför det kommande året ska nämnden besluta hur nettokostnadsramen fördelas på övergripande nivå inom nämndens ansvarsområde.
Inför planeringsarbetet 2025-2027 innebar det fortsatt kärva ekonomiska läget att inget utrymme förväntades finnas för tillskott till nämndernas nettokostnadsramar 2025. Kostnadsökningar behöver därmed inrymmas inom den nettokostnadsram som beslutades i budget 2024. Nämnderna har därför i planeringsdirektivet till 2025 fått i uppdrag att ta fram möjligheter att frigöra medel genom omprioriteringar i verksamheten, där aktiviteter, utvecklingsarbete, satsningar och investeringar som tydligt styr mot Region Värmlands vision och mål ska prioriteras. Detta uppdrag kvarstår trots att de högre skatteintäkterna gör det möjligt att tillföra 674 miljoner kronor till verksamhetens nettokostnadsram inför 2025. De tillförda medlen fördelas mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kollektivtrafiknämnden.
I regionfullmäktiges budgetbeslut inför åren 2023 och 2024 tillfördes sammanlagt 410 miljoner kronor till nämndernas nettokostnadsramar för att täcka de kraftigt ökade pensionskostnaderna som var en följd av den höga inflationen. Inför 2025 väntas pensionskostnaderna sänkas till nivån innan inflationshöjningen, vilket frigör utrymme för andra kostnader i nämndernas nettokostnadsramar.
I nämndernas nettokostnadsramar ingår budget för Region Värmlands förtroendevalda* med totalt 47 857 tusen kronor, budget för läkemedel och läkemedelstjänster med totalt 1 542 000 tusen kronor, samt budget för remitterad vård av medicinska skäl med totalt 724 000 tusen kronor.
Regionfullmäktige fastställer nämndernas nettokostnadsramar 2025 enligt nedanstående tabell.
Nämnd | Nettokostnadsram 2025 | Varav läkemedel och läkemedelstjänster | Varav remitterad vård av medicinska skäl | Varav förtroendevalda |
|---|---|---|---|---|
Hälso- och sjukvårdsnämnd | 9 065 419 | 1 541 986 | 724 000 | 2 830 |
Regionstyrelsen | 1 766 207 | 14 | 37 999 | |
Kollektivtrafiknämnd | 855 205 | 1 842 | ||
Kultur- och bildningsnämnd | 175 483 | 1 842 | ||
Regional utvecklingsnämnd | 80 019 | 2 186 | ||
Hjälpmedelsnämnd | 3 822 | 174 | ||
Kost- och servicenämnd | 1 271 | 142 | ||
Patientnämnd | 5 374 | 842 | ||
Revision | 7 200 | 0 | ||
Summa | 11 960 000 | 1 542 000 | 724 000 | 47 857 |
* I budgeten för förtroendevalda ingår kostnader för arvoden för fullmäktige, styrelse och nämnder inklusive gruppmöten, beredning och utskott samt lönekostnader för regionråd, politiska sekreterare, övriga omkostnader samt medel för partiernas parti- och utbildningsstöd. I beräkningen av partiresursen utgör mandatperioden en helhet.
Balanskravsutredning och balansbudget 2025
Balanskrav, resultatutjämningsreserv och resultatreserv
I kommunallagens regler för det så kallade balanskravet regleras hur ett ekonomiskt över- respektive underskott beräknas och regleras. Från och med årsbokslut och årsredovisning 2024 finns det möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatreserv (RER). I och med ny lagstiftning i kommunallagen är det inte längre möjligt att reservera några nya medel till resultatutjämningsreserven (RUR). Sparade medel i resultatutjämningsreserven (RUR) kan nyttjas fram till och med 2033.
Om vissa kriterier uppfylls kan reserverna sedan användas för att till exempel jämna ut intäkter över en konjunkturcykel.
Inför 2024 hade Region Värmland reserverat 365 miljoner kronor till resultatutjämningsreserven, och 100 miljoner kronor användes i budget 2024. Balanskravsutredningen 2025 visar ett förväntat positivt resultat enligt resultatbudgeten. Det positiva resultatet för 2025 ger regionen möjlighet att återställa del av återställningskravet. För flerårsperioden 2026 och 2027 kommer ytterligare återställning kunna ske.
Balanskravsutredning (miljoner kronor) | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 |
|---|---|---|---|---|
Årets resultat enligt resultaträkningen | -390 | 156 | 260 | 270 |
(-) Samtliga realistationsvinster | ||||
(+) Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet | ||||
(+) Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet | ||||
(-/+) Orealiserade vinster och förluster i värdepapper | -436 | |||
(+/-) Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper | 158 | |||
= Årets resultat efter balanskravsjusteringar | -668 | 156 | 260 | 270 |
(-) Reservering av medel till resultatreserv | ||||
(+) Användning av medel från resultatsutjämningsreserv | 365 | |||
(+) Användning av medel från resultatreserv | ||||
= Balanskravsresultat | -302 | 156 | 260 | 270 |
Ingående återställningskrav 2023 (fastställt ÅR 2023) | -398 | -398 | -242 | |
Ingående återställningskrav 2024 (prognos) | -302 | -302 | -285 | |
Utgående återställningskrav | -701 | -544 | -285 | 0 |
varav utgående återställningskrav 2023 | -398 | -242 | ||
varav utgående återställningskrav 2024 | -302 | -302 | -285 | -15 |
Balansbudget
Balansbudgeten visar regionens förväntade tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder för planeringsperioden.
Balansbudget per 31 december (miljoner kronor) | 2025 |
|---|---|
TILLGÅNGAR | |
Anläggningstillgångar: | |
Mark, byggnader, maskiner och inventarier | 4 146 |
Aktier, andelar och bostadsrätter | 143 |
Långfristiga fordringar | 21 |
Summa anläggningstillgångar | 4 310 |
Omsättningstillgångar: | |
Lager | 12 |
Kortfristiga fordringar | 1 070 |
Kortfristiga placeringar | 7 672 |
Kassa och bank | 0 |
Summa omsättningstillgångar | 8 754 |
SUMMA TILLGÅNGAR | 13 064 |
SKULDER OCH EGET KAPITAL | |
Eget kapital: | |
varav årets resultat | 156 |
varav resultatutjämningsreserv | 0 |
varav resultatreserv | 0 |
varav övrigt eget kapital | 2 745 |
Summa eget kapital | 2 901 |
Avsättningar: | |
Avsättningar för pensioner | 6068 |
Övriga avsättningar | 8 |
Summa avsättningar | 6 076 |
Skulder: | |
Långfristiga skulder | 1 790 |
Kortfristiga skulder | 2 297 |
Kortfristig upplåning | 0 |
Summa skulder | 4 087 |
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL | 13 064 |
Investeringsplanering 2025-2029
Inom Region Värmland delas investeringsplaneringen in i olika utrymmen: återinvesteringar, beslutade men ej färdigställda nyinvesteringar, nyinvesteringar, åtgärder för att bevara fastigheternas värde eller motsvarande samt projekt Nya Centralsjukhuset i Karlstad, som särredovisas med hänsyn till dess storlek.
Region Värmlands förmåga att i framtiden bära avskrivnings- och driftkostnader påverkar möjligheten att satsa på nya investeringar.
Förväntat likviditetsutfall för investeringar (miljoner kronor) | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 |
|---|---|---|---|---|---|
Återinvesteringar | 180 | 220 | 220 | 220 | 220 |
Beslutade med ej färdigställda nyinvesteringar | 30 | - | - | - | - |
Nyinvesteringar | 15 | 30 | 30 | 30 | 30 |
Åtgärder för att bevara fastigheternas värde eller motsvarande | 25 | 50 | 50 | 50 | 50 |
Projekt Nya Centralsjukhuset i Karlstad | 860 | 840 | 590 | 590 | 590 |
Summa | 1 110 | 1 140 | 890 | 890 | 890 |
Återinvesteringar
Syftet med återinvesteringar är att bibehålla status på befintliga investeringar. Den tekniska utvecklingen innebär att man vid återinvesteringar kan behöva ersätta med ny teknologi. Löpande återinvesteringar hanteras och beslutas av förvaltningen och ska finansieras inom befintlig ram.
Beslutade men ej färdigställda nyinvesteringar
Avser det beräknade utfallet för tidigare beslutade investeringar.
Nyinvesteringar
Nyinvesteringar definieras som investeringar som innebär att ny funktionalitet tillförs och som långsiktigt får påverkan på Region Värmlands verksamheters inriktning. Nyinvesteringar överstigande en miljon kronor hanteras av regionstyrelsen.
Åtgärder för att bevara fastigheters värde eller motsvarande
Åtgärder för att bevara fastigheters värde/funktion samt infrastruktursatsningar som inte är initierade av verksamhetsbehov kommer att behöva genomföras på flera håll i länet.
Projekt Nya Centralsjukhuset i Karlstad
På Centralsjukhuset i Karlstad har ett större föryngringsprojekt i fastighetsbeståndet startats, projekt Nya CSK. Projektet påverkar inte bara periodens investeringsnivå utan även flera år efter denna period.