Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

DFA är en förkortning för Diagnos, Funktionsnedsättning och Aktivitetsbegränsning och dessa bör hänga ihop vid en sjukskrivning. DFA-kedjan kan utgöra ett stöd i såväl läkarens försäkringsmedicinska bedömning som i Försäkringskassans utredningsarbete.

• Diagnos – vilken/vilka diagnos/diagnoser sätter ned arbetsförmågan?
• Funktionsnedsättning – vilka funktioner är nedsatta på grund av aktuell diagnos?
• Aktivitetsbegränsning – svårigheter som en person kan ha vid genomförande av aktiviteter, som en följd av aktuell diagnos och aktuella funktionsnedsättningar.

Funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar beskrivs med fördel med ord enligt klassifikationssystemet ICF samt med en gradering av omfattningen.

Mer information om DFA-kedjan

För att underlätta läkarens informationsinhämtning inför bedömning av arbetsförmåga och behov av sjukskrivning har ett webbformulär tagits fram. Vårdverksamheterna skickar vid behov ut formuläret inför bedömning av patientens arbetsförmåga. Patienten besvarar formuläret via 1177.

Formuläret innehåller frågor om patientens sysselsättning/yrke, huvudsakliga arbetsuppgifter, tillgång till företagshälsovård och förslag till arbetsanpassningar. Formuläret innehåller även en självskattning av patientens förmåga till aktivitet (NORFUNK).

Informationen utgör ett underlag inför läkarens försäkringsmedicinska bedömning av arbetsförmåga och behov av sjukskrivning samt förslag gällande lämplig arbetsanpassning eller företagshälsovård. För mer information om försäkringsmedicinsk bedömning inkl. bedömning av arbetsförmåga se
Hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering (socialstyrelsen.se)

Frågeformuläret finns tillgängligt i formulärtjänsten Cosmic, samt i Vida för utskrift alternativt som bilaga till kallelse. Vårdverksamheten behöver ha överenskomna rutiner för när och i vilka fall det är lämpligt att skicka frågeformuläret samt vem som skickar.

Frågeformulär: FOR-25897- v.3.0 Underlag inför bedömning av arbetsförmåga (dokument i Vida)
Teknisk instruktion: INS-25896- v.3.0 Underlag inför bedömning av arbetsförmåga, e-formulär (dokument i Vida)

Socialstyrelsens sjukskrivningsrekommendationer ska vara vägledande för bedömning av arbetsförmågan, men bedömningarna måste vara individuella och utgå ifrån enskilda individers unika tillstånd.

Rekommendationerna bygger på kunskaper om sjukdomars naturalförlopp och funktionspåverkan samt kategoriseringar av arbetets typ av belastning och krav. De är därmed tänkta att beskriva en tankekedja möjlig att applicera på den individuella situationen.

Till socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd för diagnoser (socialstyrelsen.se)

Statistik visar att män och kvinnor behandlas olika vid sjukskrivning, kvinnor blir exempelvis generellt sjukskrivna längre. Att utveckla en jämställd sjukskrivningsprocess är ett viktigt uppdrag för sjukvården. Bemötande, bedömning, vård och behandling ska bygga på patientens symtom, bakomliggande orsaker och faktiska behov, inte på föreställningar om kvinnligt och manligt.

Socialstyrelsens kunskapsstöd syftar till att stödja hälso- och sjukvården att uppnå jämlikhet i arbetet med sjukskrivning och relaterad rehabilitering genom ett systematiskt arbetssätt

• Hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering (socialstyrelsen.se)
• Om jämlikhet
  

Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att våld eller hot om våld påverkar hälsan negativt. För att kunna erbjuda god vård behöver hälso- och sjukvården ställa frågor om våld och berätta om våldets konsekvenser för hälsan.

Socialstyrelsens kunskapsstöd lyfter fram våld i nära relationer/våldsutsatthet som en viktig faktor att uppmärksamma i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

• Hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering (socialstyrelsen.se)
• Mer om våld i nära relation

• Region Värmlands riktlinje för Utfärdande av intyg i hälso- och sjukvården
• Information om avgifter för intyg finns i Avgiftshandboken

Ineras Intygstjänster består av flera tjänster som tillsammans digitaliserar hanteringen av intyg mellan vård, myndigheter och invånare.

I Webcert, som du når via journalsystemet Cosmic, kan vårdpersonal skapa digitala intyg för bland annat sjukpenning. Intygen samlas i en databas som tjänsterna Mina intyg, Rehabstöd och Intygsstatistik hämtar information från, så att invånare, vårdpersonal och myndigheter kan ta del av intygen på olika sätt.

I Region Värmland finns styrande dokument för hur intygstjänsterna ska användas:

• Användning av Ineras intygstjänster: Webcert, Rehabstöd, Intygsstatistik och Mina intyg RUT-20142 (rutin i Vida)
• Instruktion Webcert för läkare INS-15340 (instruktion i Vida)
• Instruktion Webcert för vårdadministratörer INS-09438 (instruktion i Vida)
  

Du hittar mer information och manualer på Ineras webbplats (inera.net)

Patientinformation om sjukskrivning och rehabilitering (1177.se)

Remisshantering inom Hälso- och sjukvården (Vida)

Regionen ska erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter för att främja deras återgång till eller inträde i arbetslivet enligt 1 § lagen (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter. Regionens ansvar omfattar inte insatser som andra aktörer ansvarar för enligt andra föreskrifter.

Koordineringsinsatser ska ges efter behov inom hälso- och sjukvårdsverksamheten och bestå av personligt stöd, intern samordning och samverkan med andra aktörer. Det är viktigt att behov av koordineringsinsatser bedöms och tillgodoses på ett kvalitetssäkert och jämlikt sätt – oavsett diagnos eller klinisk verksamhet. Insatserna ska bara ges om patienten samtycker till det och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. När patienten är i behov av koordineringsinsatser så ingår dessa som en del av patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.

För mer information om vad som kan ingå i koordineringsinsatserna personligt stöd, intern samordning och samverkan, liksom insatsernas avgränsning, se

Kvalitet och patientsäkerhet i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen RIK-29125 (riktlinje i Vida)

Lagen om koordineringsinsatser reglerar inte vem som ska utföra insatserna. Koordineringsinsatser kan alltså ges av olika slags hälso- och sjukvårdspersonal på aktuell vårdenhet.

I Region Värmland finns en rehabiliteringskoordineringsenhet med tio rehabiliteringskoordinatorer, som kan vara behjälpliga med koordineringsinsatser på privata och regionsdrivna vårdcentraler. Grundförutsättning för att dessa ska kunna kopplas in är att patienten är i arbetsför ålder och sjukskriven på vårdcentralen, att ansvarig läkare har upprättat en sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan och att det är aktuellt att planera för återgång/inträde i arbete eller arbetslivsinriktad rehabilitering samt att patienten har lämnat samtycke till kontakt med rehabiliteringskoordinator.

Rehabiliteringskoordinatorerna utför del av de lagstadgade koordineringsinsatserna på vårdcentralerna, men detta utesluter inte på något sätt att även annan vårdpersonal kan utföra dessa insatser.

För mer information om Rehabiliteringskoordineringsenhetens uppdrag se

Uppdragsbeskrivning för Rehabiliteringskoordineringsenheten RIK-16344 (riktlinje i Vida)

Kontaktuppgifter till rehabiliteringskoordinator finns på respektive vårdcentral. Har du frågor kring rehabiliteringskoordinators arbete på din vårdcentral är du välkommen att kontakta enhetschef Katrin Persson, katrin.persson@regionvarmland.se

Syfte med avstämningsmöte och tillvägagångssätt

Ett avstämningsmöte syftar till att klarlägga hur den försäkrades arbetsförmåga kan tas till vara samt behovet av och möjligheter till rehabilitering. I mötet deltar Försäkringskassan och personen tillsammans med minst en ytterligare part, till exempel den intygsskrivande läkaren, arbetsgivaren, företagshälsovården eller Arbetsförmedlingen.

• Det är Försäkringskassan som kallar till denna form av möte, men sjukskrivande läkare kan ta initiativ och föreslå ett avstämningsmöte. Lättast görs det via ärendekommunikation i Webcert genom att kryssa i rutan för ”Avstämningsmöte”. Ett alternativ är att i läkarintyget för sjukpenning kryssa i rutan ”Jag önskar att Försäkringskassan kontaktar mig” och specificera önskemålet om avstämningsmöte i fritext. Försäkringskassan kan också kontaktas per telefon.
• Utgångspunkten är att stark sekretess gäller för regionens hälso- och sjukvård mot andra aktörer. För att vara med i ett avstämningsmöte, som innebär utlämnande av information om patient, krävs därför patientens samtycke. Inför ett avstämningsmöte ska regionen därför se till att samtycke till utlämnande av information hämtas in från patienten. Om bara Försäkringskassan deltar vid mötet, kan vissa uppgifter lämnas till Försäkringskassan utan samtycke eftersom det finns en sekretessbrytande uppgiftsskyldighet gentemot Försäkringskassan. Det gäller dock bara begränsad information som Försäkringskassan behöver för att kunna handlägga sina ärenden enligt socialförsäkringsbalken. Om andra myndigheter eller arbetsgivare deltar ska det vara tydligt att samtycket omfattar samtliga aktörer. För privata vårdgivare gäller andra sekretessbestämmelser än för offentliga.
• Avstämningsmöte sker antingen fysiskt på plats på den vårdenheten där patienten har sin sjukskrivande läkare eller via Försäkringskassans digitala plattform Skype med säker inloggning.

För att kunna koppla upp sig via Skypelänken och delta på Försäkringskassans Skypemöten behöver medarbetare i Region Värmland vara frånkopplade från regionens nätverk. Är man frånkopplad från regionens nät så kommer man inte åt exempelvis Intranätet eller Cosmicjournalen. Skype med säker inloggning kräver också att medarbetaren identifierar sig med SITHS-kort för att komma in på mötet.

1. Anslut till wifi som heter RV-GUEST (är du ansluten med nätverkskabel måste du dra ur den först)
2. Tryck på Skypelänken i din Outlook-kalender eller mail, välj använd Skype Webbapp, om den frågar, installera Skype plugin.
3. När det är gjort tryck på den gröna knappen, anslut till mötet.

Om du har svårt att delta via Skypelänk kan du ringa in till Skypemötet. Telefonnummer och konferensID ligger i mötesbokningen.
Försäkringskassans information om digitala avstämningsmöten med Försäkringskassan (forsakringskassan.se)

Bokning och journalföring av avstämningsmöte

• Om avstämningsmötet sker fysiskt på plats på vårdenheten bokas kontakten in som ett öppenvårdsbesök. Själva avstämningsmötet ska vara avgiftsfritt då det inte är ett besök för vård och behandling utan Försäkringskassans mötesform. I övrigt gäller verksamhetens bokningsrutiner.
• Om avstämningsmötet sker på distans bokas endera Distanskontakt samtal eller Distanskontakt video. Själva avstämningsmötet ska vara avgiftsfritt då det inte är ett besök för vård och behandling utan Försäkringskassans mötesform. I övrigt gäller verksamhetens bokningsrutiner.
• Avstämningsmötet journalförs och KVÅ-koden för avstämningsmöte anges: XS013 Avstämningsmöte med Försäkringskassan. Försäkringskassans dokumentation från avstämningsmötet skannas in i journalen enligt regionens skanningsrutiner.

Hantering av faktureringsunderlag då läkare medverkan på avstämningsmöte

• Försäkringskassans utredare ansvarar för att faktureringsunderlaget lämnas/skickas till vårdenheten i samband med avstämningsmötet.
• Vårdenheten skriver in läkarens namn, vårdenhetens namn samt den femsiffriga Ansvarsenheten på faktureringsunderlaget samt ansvarar för att det ifyllda faktureringsunderlaget skickas med internpost till Fakturaserviceenheten i regionen.
• Fakturaserviceenheten fakturerar Försäkringskassan och betalar ut ersättning till berörd vårdenhet.
  

Försäkringskassans information om avstämningsmöte:

• Sekretess inom hälso- och sjukvård och tandvård (Vida)
• Samtycke till att lämna information till arbetsgivare (Vida)
• Samtycke till att lämna information till myndigheter (Vida)

Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga och rätt till ersättning vid sjukskrivning beror på hur länge en person har varit sjuk. Detta kallas för Rehabiliteringskedjan. Bedömningen görs i flera steg utifrån en tidsaxel.

• Under de första 90 dagarna har patienten rätt till sjukpenning om den inte kan utföra sitt vanliga arbete, eller ett annat tillfälligt arbete, hos sin arbetsgivare.
• Efter 90 dagar har patienten bara rätt till sjukpenning om den inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare.
• Efter 180 dagar har patienten rätt till sjukpenning om den inte kan utföra något arbete alls på den vanliga arbetsmarknaden.

Vissa undantag finns, till exempel om Försäkringskassan bedömer att patienten med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos sin arbetsgivare före dag 366. Då bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180. Ett annat undantag är om det kan anses oskäligt att bedöma patientens arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden.

Detta innebär att intygen måste styrka funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar på olika sätt beroende på hur länge patienten varit sjukskriven. Det är även viktigt att komma ihåg att du som sjukskrivande läkare fortsatt bedömer patientens arbetsförmåga mot de arbetsuppgifter/arbete som patienten de facto har – oavsett hur länge patienten har varit sjukskriven.

Arbetssökande bedöms mot hela arbetsmarknaden från dag 1.

Försäkringskassans Rehabiliteringskedja (forsakringskassan.se)

Medicinska bedömningsteam på vårdcentral