Hur agera vid misstanke om hedersrelaterat våld

Hälso- och sjukvården har en viktig roll att upptäcka och uppmärksamma erfarenheter av våld.

Med hedersrelaterat våld och förtryck, HRV, menas systematiska kränkningar som har sin grund i traditionella föreställningar om vad som utgör ett hedervärt beteende. Här ingår handlingar som könsstympning, barnäktenskap och tvångsäktenskap. Hedersrelaterat våld förekommer i hela världen. Förutom flickor och unga kvinnor så utsätts även pojkar, unga män och transpersoner.

Förutom de närmaste familjemedlemmarna så är ofta även andra släktingar aktiva i kontroll och våldsutövandet även om de är bosatta i andra länder. De brott som utförs i "hederns namn" är oftast kollektivt planerade och genomförda. Hederstänkandet kan resultera i våld, hot om våld och kan som yttersta konsekvens innebära dödligt våld.

Hälso- och sjukvårdspersonal ska agera vid misstanke

Hälso-och sjukvård respektive tandvård är verksamheter där information kan ges om hur andra myndigheter och civilsamhälle bäst kan ge stöd till en person som är utsatt. Vid misstanke om att barn far illa eller att patienten utsatts för övergrepp eller har varit våldsutsatt ska personalen agera. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) på Socialstyrelsens webbplats.

Barnkonventionen (unicef.se) lyfter att barnens rättigheter och oavsett bakgrund barns rätt att behandlas med respekt samt att barns bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Flera av artiklarna belyser barns rätt att skyddas från våld och andra övergrepp.

Handläggning

Hälso- och sjukvården inklusive tandvården har en viktig roll i att upptäcka och uppmärksamma erfarenhet av våld. Den som är utsatt för HRV är inte alltid medveten om att hen är utsatt för något brottsligt. Att ställa rutinmässiga frågor om våld är ett sätt att uppmärksamma våld så att personen tidigt kan erbjudas skydd, stöd och behandling. Vid oro för barn under 18 år görs anmälan till socialtjänst enligt 14 kap.1 § socialtjänstlagen (SoL)12. Beakta vikten av samtycke från patient över 18 år och överrapportering till vårdgrannar.

Symtom och konsekvenser på hälsan

Att tvingas anpassa sig till familjens normer och värderingar kopplat till heder, skam, sexualitet, kön, makt och sociala relationer har en negativ inverkan på den drabbades psykiska och fysiska hälsa, både på kort och på lång sikt. Det kan förutom fysiska skador efter våld och övergrepp också ge psykosomatiska symptom såsom till exempel huvudvärk, smärta, sänkt självkänsla, rädsla, depression, sömn- och ätstörningar, koncentrationssvårigheter, ångest, självskadebeteende eller skuld- och skamkänslor

Att leva i en hederkontext

Att leva i en kontext där HRV förekommer innebär att det finns förväntningar eller krav på att sätta familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen framför sina egna. Individen kan tvingas göra avkall på grundläggande mänskliga rättigheter. Den som inte gör det riskerar att övertalas, pressas eller utsättas för psykiskt och/eller fysiskt samt sexuellt våld. Val av partner är till exempel många gånger inte en individs egna val utan är en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv.

Själva våldsutövandet kan också ha en kollektiv karaktär, det vill säga att det ofta är fråga om flera förövare från familjen och ibland även släkten. Våldet kan också vara sanktionerat eller pådrivet av familjemedlemmar eller släktingar som inte direkt medverkar i att utöva den fysiska handlingen av våld.

Webbplatsen hedersförtryck.se drivs av Länsstyrelsen Östergötland och är en informationssida för alla som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med olika former av hedersrelaterat våld och förtryck.

Hur kan man upptäcka hedersrelaterat våld?

• Är hen tvungen att alltid gå direkt hem efter skolan?
• Får inte ha relationer/vänskapsrelationer med det motsatta könet, person med annan etnisk bakgrund eller tillhörande en annan religion
• Inte själv få välja studier efter grundskolan
• Tvingas att kontrollera och bestraffa vad ens mamma, syster eller andra kvinnliga släktingar gör
• Får inte gifta sig med vem hen vill
• Tvingas gifta sig som barn, eller luras åka till föräldrarnas hemland för att giftas mot sin vilja
• Tvingas gifta sig med någon av motsatt kön trots att man inte är heterosexuell
• Blir hen betraktad som familjens och släktens stora skam om reglerna bryts och utfryst ur familjegemenskapen
• Blir hotad eller utsatt för våld
• Utsatt för sexuella övergrepp
• Uppmanad att begå självmord
• Tvingas lämna sin familj
• Riskeras att bli mördad
  

Uppmärksamma särskilt

• Personer med en intellektuell, psykisk och/eller fysisk funktionsnedsättning.
• Pojkar/unga män i en hederskontext kan vara tvingade att följa familjens normer och riskeras bli straffade om de motsätter sig detta.
• Hbtq-personer.
• Ensamkommande barn och unga är en utsatt grupp. Flickor och pojkar som är på flykt riskerar att utsättas för till exempel barnäktenskap, människohandel, tvångsäktenskap, våldtäkt och andra övergrepp.
• Nyanlända har oftast inte fått ta del av sex och samlevnadsundervisning och kan ha dålig kunskap om normal anatomi och kroppsliga funktioner. Dessutom saknas ofta kunskap om lagliga och mänskliga rättigheter.
• Personer som lever med skyddade uppgifter. Barn som lever med skyddade personuppgifter får t.ex. avstå från att vara med i idrottsföreningar, låna på bibliotek, använda sociala medier eller digitala mötesplatser.

Hur ställer man frågan om våld?

• Tänk på att samtala med personen i enrum.

• Vid behov av tolk, helst telefontolk
• När frågor om våld ställs är det viktigt att definiera vad våld är samt presentera syftet med frågorna.
• Informera om anmälningsplikten (undantag se nedan) vid misstanke om ett barn far illa enligt Socialtjänstlagen 14 kap.1 § SoL 12 (riksdagen.se).
• Vid misstanke om brott mot barn där vårdnadshavare är misstänkt utövare ska vårdnadshavare inte informeras om att anmälan till socialtjänst eller polis är gjord. Brottsbalken kap 3,4,6 2 (riksdagen.se)
• Vid misstanke om brott mot barn där HRV misstänks, ska varken vårdnadshavare eller annan släkt informeras om anmälan. Utsatta personer kan vara rädda för repressalier om de berättar om sin situation. Hotet mot den som redan är utsatt kan bli allvarligare om familjen får veta att hen vänt sig till utomstående för hjälp.
• Vid misstanke om eller bekräftad utsatthet konsultera vid behov socialtjänst, polis/åklagare eller Barnahus Värmland (karlstad.se).

Exempel på uppföljande frågor att ställa kan vara:

• Vad måste du göra som du inte vill?
• Vad vill du göra som du inte får?
• Känner du en oro för att åka utomlands?
• Känner du dig pressad att göra saker som du inte vill?
• Känner du att du inte har samma frihet som andra i din egen ålder?
• Känner du dig hotad?
• Är du utsatt för våld eller kränkningar?
• Är du eller någon annan flicka eller kvinna i din familj omskuren?
• Har du syskon under 18 år som är utsatta för HRV?

Riskbedömning av personer som är i behov av omedelbart skydd eller stöd

Gör alltid en bedömning av personens behov av skydd.

• Kan våldet komma att trappas upp?
• Finns en oro för att personen ska föras ut ur landet?
• Finns det fara för personens liv?
• Finns det syskon eller andra familjemedlemmar som är utsatta för HRV?
• Vid akut behov av skydd kontakta polis och socialtjänst/socialjour. Socialtjänsten har en lagstadgad skyldighet att erbjuda stöd till våldsutsatta akut, men även på längre sikt. Vid osäkerhet konsultera socialtjänst, polis/åklagare, Barnahus utan att röja personens identitet.

Personer som inte är i behov av omedelbart skydd eller stöd

Informera om de stödinsatser som finns för personen. Samverka internt/externt (efter samtycke från patient över 18 år) för att kunna ge det bästa stödet. Boka in uppföljande möte eller hänvisa vid behov.

Dokumentation

Det är viktigt att både fysiska skador och psykisk utsatthet journalförs. Dokumentation kan utgöra stödbevisning i en framtida rättsprocess, ibland flera år efter att våldet har inträffat.

• Journalanteckningar bör kompletteras med foto vid fysiska skador.
• Dokumentera alltid såväl akuta allvarliga skador som återkommande lindrigare skador, då dokumentation av lindriga skador kan utgöra bevisning för upprepad utsatthet.
• Dokumentera även våldsutsatthet som inte är pågående då det kan ha påverkan på hälsan.
• Dokumentera samtal, given information, hälsoundersökning och behov av insatser.
• Var noggrann och objektiv i beskrivningen av skador.
• Dokumentera eventuell anmälan till socialtjänst och polis.
• Dokumentationen sker i mallen våldsutsatthet som inte visas via 1177. Se instruktion Våldsutsatthet (styrande dokument i Vida som endast nås via regionens intranät) .
  

Uppföljning

Patienter som inte behöver omedelbart stöd och som informerats om stödinsatser följs upp av den som lämnat information om stödinsatserna.

I de fall personen har behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst upprättas en Samordnad individuell plan, SIP 49 enligt 3f § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). En SIP kan bara upprättas med den enskildas samtycke.

Lokalt anpassade rutiner ska finnas i varje verksamhet. Verksamhetschefen inom hälso- och sjukvården inklusive tandvården ansvarar för att lokala rutiner finns.