Till startsidan

Dokumentation Nya perspektiv

Seminarium nr. 19 | 2-3 maj 2024

Vid det årliga seminariet "Nya perspektiv på styrning och ledning" ligger fokus på att tillsammans skapa bästa värdet för Värmlands invånare. Samverkansarenan Nya perspektiv och seminariet är länets gemensamma forum för dialog och samverkan på högsta nivå mellan länets 16 kommuner och regionen. Årets upplaga gick av stapeln 2-3 maj och fler än 150 ledande förtroendevalda och förvaltningschefer deltog.

Fortsatt samverkan och samskapande är vägen fram, för värmlänningens bästa

– Seminariet ger kunskap, inspiration och tid för dialog, säger Sandra Nätt, enhetschef för Nya Perspektiv. Då vi träffas bygger vi relationer som leder till ökad tillit och förtroende - på så sätt skapar gruppen bättre förutsättningar för att samverka och samarbeta i vardagen. Fokus är alltid på de vi är till för utifrån ett helhetsperspektiv.

Nya Perspektiv jobbar i mellanrummen mellan länets organisatoriska gränser, med gränssnittsfrågor som sträcker sig mellan kommunerna och regionen. En gång per år samlas länets ledande förtroendevalda och förvaltningschefer inom barn och utbildning, socialtjänst, vård- och omsorg samt hälso- och sjukvård inklusive tandvård för att fylla på med kunskap, samverka kring invånarnas behov, varandras förutsättningar och för att fokusera på hälsoutvecklingen i länet. Seminariet har funnits sedan 2007 och är en del av Värmlands gemensamma arena för samverkan.

Seminariet "Nya perspektiv på ledning och styrning" ska bidra till att mellanrummen minskar med fokus på värmlänningen.

– God samverkan bygger på goda relationer som utgår från ömsesidig respekt, säger Sandra Nätt. På seminariet bygger vi relationer som skapar tillit och förtroende och stärker förmågan till samarbete. Det är också ett tillfälle att fokusera på hälsoutvecklingen i länet där vi har det politiska inriktningsdokumentet med gemensamma inriktningar och utvalda indikationer och ambitionsmål som vi följer årligen och över tid. Det ger oss en kraft och en styrka för länet och ska bidra till att vi agerar lite annorlunda varje dag med värmlänningen i fokus.

Politisk styrgrupp leder arbetet

Nya Perspektiv leds av en politisk styrgrupp vars arbete sprids genom en beredningsgrupp och olika samverkansgrupper som fungerar som ambassadörer för samarbetet. Representanter från den politiska styrgruppen för Nya Perspektiv, Åsa Johansson (S) och Hanna Andersson (M), inledde seminariet genom att berätta om uppdraget och hur samverkansforumet är uppbyggt.

– Vi behöver prata med varandra om det som händer i länet, säger Åsa. Vi måste hela tiden tänka i nya perspektiv och det är en kontinuerlig process som inte tar slut. Vi ska skapa relationer och tillit för att göra så bra saker som möjligt för de vi är till för – värmlänningarna.

– Komplexiteten i samhället ökar, vi jobbar i kunskapstunga organisationer och kraven på oss från allmänheten ökar också. För att klara av det är det nödvändigt att vi samverkar, kompletterar Hanna.

– Av erfarenhet vet vi att många är fulla av inspiration efter seminariet, men det är lätt att ändå göra som man brukar när vardagen kommer. Den här gången avslutar vi därför med att samlas kommun- och regionvis för att konkret sätta datum för hur och när vi ska ta vara på de idéer och den inspiration vi fått här. På så sätt skapar vi en bättre planering framåt om hur vi använder det vi fått med oss på hemmaplan.

Här berättar Åsa Johansson (S) och Hanna Andersson (M), kommunstyrelsens ordförande i Eda kommun, om vikten av seminariet och varför det arrangeras varje år:

Mentifrågor till deltagarna

Vem är du?

Loading...

Var finns du i organisationen?

Loading...

Hur många gånger har du deltagit?

Loading...

”Hur kan det bli så in i helvete fel när alla har gjort rätt?''

Docent Mats Tyrstrup föreläste om hur organisatoriska mellanrum uppstår även när alla enheter och delar gjort sitt uppdrag rätt. Han pratade om hur vi behöver jobba med att skapa relationer och foga samman för att bli bättre på att hantera olika sammanhang och situationer som uppstår i ett oförutsägbart komplext system.

– Lågintensiva kriser som segregation, vårdköer och gängkriminalitet utvecklas i organisatoriska mellanrum genom bristande samordning över olika gränser. Det är inga frågor vi eller någon klarar av att lösa på egen hand, vi måste samarbeta.

– Traditionell management, att leda via modeller, fungerar jättebra när vi exempelvis ska ta fram cyklar och vaccinera befolkningen, där kan vi standardisera. Men det fungerar inte när vi ska hantera komplexa frågor som äldre multisjuka och gängkriminalitet där resultatet beror på fleras insatser.

Lösningen ligger i att leda horisontellt på systemnivå i stället för på verksamhetsnivå.

– Exempelvis multisjuka äldre behöver många olika insatser från många olika enheter. Effekterna av den hjälp och det stöd de får är den sammantagna effekten av de som hjälper dem. Om alla gör rätt utifrån sitt perspektiv och det ändå blir fel, då måste vi ändra sättet att arbeta. Varje enskild verksamhet behöver lyfta sig och fokusera på helhet, sammanhang och samarbetet. Mitt bästa råd för att lyckas? Sälj inte på varandra en lösning - samskapa den!

AI i välfärden

Är det etiskt att låta bli att använda teknologi och att dela information och data om det räddar liv?
Det frågade sig Louise Callenberg, AI-teolog och grundare av Leadership ARTS, i sitt föredrag om AI i välfärden.

Louise delade flera exempel på hur AI redan idag används inom välfärden. Ett var från Region Halland där AI analyserar och optimerar vårdflöden för att förbättra behandlingen av blodproppar.

– För att lyckas måste vi hantera risker och se till att datan är i ordning, säger hon. Om ingen utmanar systemet och går utanför ramen finns det heller inget att pröva. Vi hanterar alltid risker i välfärden, men i de här fallen kan man inte se riskerna och det kan vara det som gör det besvärligt.

Mod och ledarskap för framtiden

AI och digitalisering innebär en revolution inom välfärden och för att vara delaktig behöver ledare och systemledning förstå det och också vara villiga att dela med sig av information.

– Vi måste arbeta bort stuprör och fokusera på samhällsvärden som bevaras och leder oss framåt. Vi behöver fundera på vad vi ska göra med vår tid och att använda den väl inom välfärden. Våra resurser ska räcka till fler och vi har inte råd att låta bli den nya teknologin. Det kommer att kräva mod och ledarskap.

– Många politiker greppar inte riktig vad digitalisering är, ”det har vi väl en avdelning som sköter”. Vi behöver skapa andra typer av berättelser som förklarar konsekvenserna om vi inte använder IT på rätt sätt.

Louise lyfte tre delar för gruppen att särskilt ta med sig:

  1. Vi står inför en omställning av samhället, liknande den som skedde när elektriciteten introducerades. Vårt sätt att leverera tjänster förändras, och vi behöver vara redo för den stora förändringen.
  2. Vikten av att ha en vision och en etisk kompass. Vi behöver definiera vilket samhälle vi vill ha, med mänsklighetens bästa för ögonen. Visionen bör inkludera en etisk kompass som anpassas efter nya sätt att leva, verka och bo.
  3. För att möjliggöra omställningen krävs ledarskap som kan visa vägen, som kan hålla i, hålla ut och hålla om. Nyckeln är mod och beslutsamhet.

Gruppen fick i bikupor också diskutera frågor som:

  • Om du fick bestämma, vilka utmaningar ser du inom välfärden som behöver lösas med alla tillgängliga möjligheter?
  • Om vi vet att teknik och delad data förbättrar livsvillkor och räddar liv – är det då etiska att låta bli?
  • AI och datadriven utveckling kommer att revolutionera välfärden – vad behöver du som ledare för att vara en del av den resan?

Louise delade sedan sex case på IT i välfärden som alla går att ta del av i hennes presentation.

Presentation: AI inom välfärden - är det etiskt att låta bli att använda ny teknologi och att dela information och data? (pdf) Pdf, 7 MB.

Hej Nina Blomgren, Region Värmland!

Vilka insikter tar du främst med dig från årets seminarium?

– Vikten av att ha mod att gå utanför ramen för att hitta samverkansformer som ger riktig effekt och nytta för medborgaren.

Varför tycker du att det är viktigt att vara här?

– Vi kan här starta tankar genom inspiration och samtal är värdeskapande för värmlänningen.

Vad ska du främst lyfta vidare/sprida i dina nätverk?

– Exemplen som påvisar att vilja och mod gör stor skillnad för många.

Har du knutit några nya kontakter?

– Det har jag, både inom kommun och politik.

Hej Lars Nilsson, Kristinehamns kommun

Vilka insikter tar du främst med dig från årets seminarium?

– Man är alltid full av intryck efter ett seminarium, men det som alltid återkommer är att som enskilda så är det svårt att nå fram och göra skillnad.

Varför tycker du att det är viktigt att vara här?

– Samverkan över förvaltningar, kommuner, regioner och myndigheter är framgångsfaktorer. Just mötet mellan olika funktioner i omsorgen.

Vad ska du främst lyfta vidare eller sprida i dina nätverk?

– Vi är inte unika med våra problem i våra olika roller så samarbeta för bredare och bättre insatser.

Har du knutit några nya kontakter?

– Ja absolut och nätverkande är ett av seminariets fördelar.

Uppsökare stöttar vuxna med psykisk ohälsa i Huddinge

Sedan 2016 har Huddinge kommun en uppsökande verksamhet mot målgruppen vuxna med psykisk ohälsa. Syftet är att försöka nå personer med psykisk ohälsa som kommunen annars har svårt att nå och som inte själva söker hjälp. Uppsökarna Martin Novak och Sofia Calén berättade om hur de arbetar, vilka de möter och framgångsfaktorer för att nå fram.

Uppsökarna bygger sin verksamhet på tre uppdrag: att söka upp, stötta och lotsa, att arbeta vräkningsförebyggande samt att samverka med andra organisationer.

– Personer i Huddinge kommun kan göra en orosanmälan till oss helt utan remiss, säger Sofia. Vi får in cirka 70 anmälningar per år, från hyresvärdar, bibliotekarien, diakon eller från kassören på ICA.

Anmälningarna rör fler män än kvinnor, fler äldre än yngre och ofta personer med ett litet socialt nätverk. Efter pandemin tillkom målgruppen unga under 30 år. De vanligaste diagnoserna är depression, autism​, ADHD, schizofreni​ och tvångssyndrom.

– När vi fått in en anmälan skickar vi ett informationsbrev där vi talar om att vi finns och att de kan höra av sig till oss, säger Martin. Får vi ingen respons skickar vi ett brev till, sedan gör vi ett besök och lämnar en handskriven lapp om vi inte får kontakt. Vi ger oss inte utan fortsätter och hör av oss, processen att nå fram kan ta ett par dagar upp till ett år. Vårt arbetssätt grundar sig på flexibilitet och respekt mot de vi möter.

Strukturella hinder de stöter på i sitt arbete handlar bland annat om sekretessbarriärer.

– De här personerna är inte huvudmän i sitt eget liv utan bollas ofta mellan och inom både region och kommun, säger Martin. De behöver ofta träffa väldigt många olika personer och berätta jobbiga saker om och om och om igen, vilket är väldigt jobbigt.

Säg inte nej, säg kanske kanske kanske

– Det som fungerat för oss är just att vi jobbar uppsökande, säger Sofia. Det är också vi, Martin och Sofia som kommer, inte socialen. Arbetssättet ger oss frihet att bygga acceptans och förtroende för att på sikt få personen att prata om sin psykiska ohälsa. Vi är flexibla och anpassningsbara och kan snabbt ställa om för att passa personen vi möter. Att vår verksamhet är organiserad på myndighetssidan ger oss också en bra inblick i systemet. Vårt motto är ”Säg inte nej säg kanske kanske kanske”.

Vilka konsekvenser får besluten?

Martin och Sofia har några medskick till gruppen.

– Vid framtida beslut och omorganisationer vill vi att ni funderar över två saker: Vem hindras att prata med vem om vi specialiserar och hur många enheter eller personer kommer personen att få träffa på sin rehabiliteringsresa om vi gör den här omorganisation?

Det här vill Martin och Sofia särskilt skicka med från sitt föredrag:

Bortom ytan – Muna Idow och Mermaid Simskola

Muna Idow är visionären bakom Mermaid Simskola och hon bjöd in till en föreläsning om mod och förändring. Hon delade insikter om hur olikhet kan vara unik och om hur omtänksamma handlingar kan övervinna utmaningar och stärka individers självkänsla. Hon berättade också om sin passion för ledarskap och om sitt engagemang för att bryta normer.

Munas resa började när hon som ung kom till Sverige och insåg att hennes utseende eller ursprung inte skulle avgöra hennes framtid. Hon använde sin historia som drivkraft för förändring. För att klara grundskolan och söka till gymnasiet behövde hon kunna simma och trots att hon kom från ett land där simkunnigheten var låg, bestämde hon sig för att lära sig,

– Jag härmade hur andra gjorde och sen var jag väldigt envis, säger hon. Till slut lärde jag mig.

Snart älskade hon att simma och ville göra mer. Under sitt sista år på gymnasiet startade hon en simskola som UF-företag, Mermaid Simskola. Med simskolan ville hon skapa trygghet i och vid vatten för alla.
– Jag vill tacka min tidigare idrottslärare som utmanade mig och ”satte mig i skiten”, men samtidigt hade uppsikt över mig, säger hon och skrattar.

Viktigt att acceptera uniciteten i olikheten

En gemensam nämnare bland de personer som betytt mycket för henne är att de sett bortom ytan, sett den Muna som finns inuti. Som ledare gör Muna skillnad, inte bara för sig själv utan också för andra, och hennes ledarskap har fått stor uppmärksamhet.

– Min tidigare bild av en chef och entreprenör var en medelålders vit man, men den bilden har ändrats. Förutfattade meningar kan ändras, det är viktigt att acceptera uniciteten i olikheten - alla lever inte på samma sätt och alla har inte samma förutsättningar. För vissa går det snabbt, för andra tar det längre tid – vi tycker olika saker är olika lätt.

Munas arbete är en påminnelse om att vi alla kan göra skillnad och skapa en bättre värld genom engagemang och ledarskap.

– Jag vill utmana er att bli normbrytare – kanske inte på heltid men på fem procent i alla fall, avslutar hon.

Hör vad Muna tycker är de viktigaste budskapen i sitt föredrag:

Den framtid vi gör är den framtid vi får – samskapande ledarskap utvecklar omställning till nära vård

Offentlig sektor står inför stora utmaningar både när det gäller demografi och kompetensförsörjning. Nya arbetssätt och ny teknik krävs för att möta morgondagens utmaningar. Region Kronoberg och Ljungby kommun arbetar tillsammans i frågorna och samskapande ledarskap är en förutsättning för att lyckas. Om det berättade regiondirektör Martin Myrskog och kommundirektör Jennie Vidal.

Jennie Vidal, Ljungby kommun och Martin Myrskog, Region Kronoberg delar samma utmaningar som övriga Sverige: den demografiska utvecklingen, en åldrande befolkning och färre personer i arbetsför ålder. För tre år sedan bestämde de sig för att arbeta tillsammans med utmaningen i ett utvecklingsprojekt kring god och nära vård 2030 tillsammans med Campus Ljungby och högskolan i Halmstad.

– Kompetensförsörjningsproblemen är generella och vi förstod att vi behöver arbeta ihop på nya sätt för att klara det, säger Jennie. Vi jobbar bra inom respektive stuprör inom kommun och region men är inte alls lika duktiga på flödena över organisationsgränser.

– Våra invånare bryr sig inte om hur vi är organiserade, de vill bli omhändertagna, tillägger Martin. Så hur kan vi jobba med dem på bästa stället oavsett om vi tillhör region eller kommun?

Ekonomin sekundär

Ett första och viktigt beslut i samarbetet var att parkera pratet om ekonomi.

– Att prata ekonomi har en begränsande funktion, vårt fokus är på invånaren, säger Martin.

Collagebild med många olika komponenter. Text i bilden: Hälsa i vardagen, samordnad, tillgänglig och utifrån dina behov. 

Kronobergs sätt att se på nära vård i en bild. Att skapa tillgänglighet och förutsättningar för en sömlös och samordnad vård.

Uppdraget har fokus på två områden, sensorer/smarta hem och informationsdriven vård, och riktar sig till personer som är 65 år och äldre. Arbetet med sensorer och smarta hem handlar om att bygga in enkel teknik i hem för att exempelvis kunna följa hjärt- och lungsjuka digitalt.

– Målet är att så många som möjligt ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt, säger Jennie. I hop med Ljungby bostäder bygger vi in digitala välfärdstjänster i nya trygghetsboenden och kan på så sätt längre fram mäta parametrar kopplade till välfärd.

Långt fram inom informationsdriven vård

I arbetet med informationsdriven vård ligger Ljungby och Kronoberg i framkant.

– Vi ville ta reda på hur vi kan arbeta mer aktivt med förebyggande vård och uppföljning av vår gemensamma befolkning. Syftet är att på sikt undvika ökad ohälsa i befolkningen genom att använda AI och analys av hälsodata, säger Martin.

Skapa en flödesanalys över organisationsgränser

En utmaning i arbetet har varit rådande sekretesslagstiftning som hindrar delning av data mellan organisationer.

– Regionen har väldigt mycket information om sina patienteter, och kommunerna om sina, men man inget om varandras. Det är en blind fläck, säger Martin. Vårt fokus har varit på hur vi kan knyta ihop våra system och skapa en samordnad flödesanalys mellan kommun och region.

I dagsläget finns samtycke mellan region och kommun för att följa enstaka patienter men här ville man titta på hela populationen för att kunna jobba proaktivt.

– Vilka är de vanligaste diagnoser som delas av oss båda och hur kan vi se över vårdkedjan för att jobba effektivare, enklare och bättre? Vi ville ta fram gemensam information för att se mönster i syfte att jobba annorlunda och mer förebyggande, fortsätter han.

Att säkerställa anonymiteten och säkerheten i dataarbetet har varit prioriterat och för att kunna genomföra arbetet har det drivits i projektform med hjälp av högskolan i Halmstad.

Lika stor kostnad för kommun och region

Den gemensamma datan visade att totalkostnaden för region och kommun för åldersgruppen 65+ är fördelad på 50/50, det vill säga organisationerna betalar lika mycket.

– Kommun-Sverige har alltid pratat om att den siffran är 25/75, säger Jennie. Det ställer saker på ända då de statliga medlen utgår från 25/75-modellen.

20 procent av folket får 80 procent av vården

Datan visade också att vårdkonsumtionen för de som är 65 år och äldre skiljer sig mycket åt. Genom att dela in gruppen i låg-, mellan och högkonsumenter av vård, visade det sig att en högkonsument i genomsnitt kostar en halv miljon per år och får 80 procent av vården.

– Vad är det som gör att personer förflyttar sig från lågkonsument av vård till hög? Och hur kan vi jobba på andra sätt för att undvika den förflyttningen men också för att skjuta upp förloppet? Tänk om alla 290 kommuner kan göra samma sak och vad det kan spara, både i pengar och för individen.

Den framtid vi gör är den framtid vi får

En länsövergripande styrgrupp och en mer operativ grupp med professioner från region och kommun träffas båda en gång i veckan.

– Den mest positiva bieffekten av att arbeta så här är att vi har gått från ”man och dem” till ”jag och vi”, säger Martin. Vi har hängt av oss våra kommun- respektive regionrockar för att inte hamna i våra organisatoriska roller. På så sätt har vi kommit ifrån kostnadsdiskussionen och pratar i stället om hur kan vi lösa situationen bättre tillsammans.

– De organisatoriska mellanrummen är så mycket kortare nu än de var i början, kompletterar Jennie. Att ses veckovis ger också ett signalvärde om att samarbete är viktigt. Vi sätter riktningen på ett självklart sätt och förmedlar den vidare.

Bestäm er!

Martin avslutar med en enkel och krass uppmaning till gruppen: Bestäm er!

– Vi har bara bestämt oss och jobbar med det här nu. Om ni gör detsamma, bestämmer er tillsammans i rummet, så kommer det att hända. Håll i och håll ut i frågan!

– Se också till att politiken är med på tåget, vi har skakat hand om att jobba så här och då gör vi det. När vi också kunnat visa svart på vitt att kostnaderna är lika stor för båda organisationerna ändras synsättet, säger Jennie, särskilt för kommunpolitikerna.

– Den framtid vi gör är den framtid vi får. Vi och ni har ett ansvar att arbeta utifrån ett framtidsperspektiv, avslutar Martin.

Presentation: God och nära vård - ett utvecklingsprojekt mellan Region Kronoberg, Ljunby kommun och Campus Ljungby (pdf) Pdf, 21 MB.

Kan vem som helst få ett minne i världsklass?

I en snabbkurs i minnesteknik visade minnesmästaren Jonas von Essen genom olika tips och tekniker hur vem som helst kan skaffa ett superminne. Teknikerna använde han själv när han på bara ett och helt år gick från att vara en person som inte tyckte sig ha särskilt bra minne till att utklassa den samlade världseliten i minnes-VM.

I grunden handlar det om att göra om informationen till bilder som sätts i ett sammanhang som är enkelt att komma ihåg. Sina egna tekniker och tips hade han själv uppskattat under sin skolgång då de också gör inlärningen roligare och enklare att ta till sig.

– Likt det mesta går det att öva sig i att få ett bättre minne, och det är aldrig för sent, avslutade Jonas.

Några reflektioner från första dagen

Pratbubblor.

Fredrik Larsson (M), regionråd, Region Värmland:

– Fantastiskt första dag, alltifrån teori till praktisk handling, personliga erfarenheter, humor och skratt. Apropå Monas föredrag om att sätta någon i skiten – det ska vi göra ännu mer! Dagen gav även bra exempel på aktiviteter som kan och behöver ske i mellanrummen mellan våra organisationer när alla gör rätt men det blir fel i alla fall. Det är positivt att prata om svåra frågor, det skapar mod och gör att man bottnar i sina egna värderingar och vågar göra det vi pratat om. Och det faktum att VI gör det (tillsammans), inte DOM!

Erica Andrén, kommundirektör, Grums kommun:

– Grunden till framgång är behoven hos våra medborgare och vi som är i det här rummet har en förväntan på oss att lösa det. Vi behöver en gemensam organisering och då behöver vi skapa goda relationer till varandra, för medborgarnas bästa. För att överbrygga hinder krävs invånarinvolvering och vi huvudmän måste arbeta tillsammans över organisationsgränser. Jag tror också det är viktigt att inte tänka ekonomi, i alla fall inte inledningsvis. ”Den framtid vi gör är den framtid vi får” kräver ett annat tänk hos oss.

Lina Larhult (S) ordförande barn- och ungdomsnämnden, Karlstads kommun:

– Fantastiska föreläsare generellt, jag vill söka jobb som normbrytare på heltid! Jag tar med mig vikten av bemötande och att vi behöver prata gott om varandra och behålla förståelse och nyfikenhet inför andra.

Per-Joel Sewelèn, kommundirektör, Arvika kommun:

– Jag har varit med på alla Nya perspektivs 19 konferenser och tar med mig mycket från dagens föreläsningar, framför allt från Muna och när hon berättade att hon klarade grundskolan på ett år, det går! Det är också alltid nyttigt att få en genomgång av Nya Perspektiv, vad det är och varför vi är här.

Från strategisk till konkret samverkan kring brottsförebyggande och trygghetsskapande i Västerås stad

Hur kan samverkan mellan kommun, polis och region ge resultat från högsta ledning hela vägen ut till stadens medborgare? Marie Eriksson, strateg för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i Västerås stad, berättade om stadens trygghetsskapande arbete.

Västerås stad tillhör polisregion Mitt som för några år sedan hade en nedåtgående spiral med hög kriminalitet, skjutningar och ungdomsvåld. För att stoppa trenden kallade högsta polischefen i området till ett möte med berörda kommuner under parollen: vi måste göra något och vi måste göra det tillsammans. I Västerås innebar arbetet starten av ett Trygghetsråd med representanter från polisen, socialtjänst, Västerås stad, det kommunala bostadsbolaget, skola och region.

– En viktig del i arbetet var att lära känna varandra mellan organisationer och verksamheter, säger Marie. Vilka förutfattade meningar fanns och varför och hur jobbade vi? Genom att lära känna varandra och varandras utmaningar kom alla på samma bana och utgick från samma grund.

Slaget, kriget och freden

Tillsammans skapade man en gemensam lägesbild av situationen och resultatet blev en arbetsmodell i tre tidsperspektiv: slaget, kriget och freden. Slaget är mest kortsiktigt och innehåller insatser av mer reaktiv karaktär, kriget innehåller åtgärder som verkar för att förhindra uppkomsten av problemen och freden är att på lång sikt förändra förutsättningarna till missförhållandena.
– Vår ambition är att arbeta i alla tre tidsperspektiv samtidigt, på ett sätt som gör att insatserna stödjer varandra, säger Marie. Att exempelvis stå kvar i det långsiktigt förebyggande arbetet även när det händer akuta saker.

Konkreta exempel

Samverkansarbetet är uppbyggt på flera konkreta mål, med ett tydligt årshjul för att planera och följa upp arbetet. Några konkreta exempel på arbete som Marie och hennes kollegor arbetar med är att:

  • Skapa relation tidigt – polisen besöker förskolorna minst en gång per år,
  • lyfta bort kriminella aktörer genom att lära poliser skriva bättre underlag för omhändertagande exempelvis,
  • lära känna polisen, socialtjänst, ambulans, bussbolag – att skapa en människa bakom uniformen,
  • genomföra trygghetsvandringar samt att
  • öka inskrivningsgraden i förskolan.

Och Trygghetsrådet ingår numer i ordinarie verksamhet.

– När vi frågade cheferna om de märkte någon skillnad efter Trygghetsrådet sa de att den stora skillnaden är att de står enade tillsammans om det händer något, och att man är tydliga med varandra om vad som gäller, säger Marie. Det är viktigt att våga vara lite tuffa med varandra ibland – vi gör arbetet för de som bor i staden, inte för oss själva.

Det här vill Marie särskilt skicka med från sitt föredrag:

Hej Mats Brorson, Kils kommun

Vilka insikter tar du främst med dig från årets seminarium?

– I svåra tider blir det än viktigare att samverka och att hitta nya sätt att arbeta på. Vi är små, det bor färre människor i Värmland än i Malmö så vi måste släppa på eventuell prestige och hjälpas åt för värmlänningarnas bästa.

Varför tycker du att det är viktigt att vara här?

– Konferensen är ett unikt tillfälle att nätverka och samtala om gemensamma frågor som rör både region och kommuner.

Vad ska du främst lyfta vidare eller sprida i dina nätverk?

– Framtiden kommer att ställa helt andra krav på oss. Hur kan vi hjälpas åt med kompetensförsörjningen utan att konkurrera? Kan vi kommuner och region samverka kring till exempel spetskompetens?

Har du knutit några nya kontakter?

– Massor av nya kontakter. Konferensens struktur och upplägg underlättar för oss deltagare att samtala med precis vem som helst och det finns en anda, god vilja och nyfikenhet som underlättar detta.

Hej Malin Linden-Ohlsson, Sunne kommun!

Vilka insikter tar du främst med dig från årets seminarium?

– Att det görs väldigt mycket bra inom vårt område ute i Sverige och det är en förmån att få ta del av delar av det på en gemensam konferens. Mycket som vi kan ta med oss i vårt arbete framöver. Till exempel det att med hjälp av AI utveckla välfärden och få mer fart på det genom att vara smartare och inte fastna i det etiska som en bromskloss utan i stället fråga oss om det är etiskt att låta bli. Huddinge kommuns arbete med uppsökande verksamhet för att nå vuxna med psykiskohälsa och möjliggöra det utifrån den enskildes önskemål gav många nya tankar om hur man kan utveckla den egna verksamheten.

Varför tycker du att det är viktigt att vara här?

– Att inspireras och samverka för att minska de organisatoriska mellanrummen och få mer samsyn i vårt arbete med god och nära vård.

Vad ska du främst lyfta vidare eller sprida i dina nätverk?

– Jag tar med mig Västerås stads arbete med det brottsförebyggande arbetet som en inspiration av vad man kan åstad komma om man arbetar tillsammans och minnesövningen med Jonas von Essén som gjorde det möjligt för mig att briljera med att jag kan de tio största länderna i världen.

Har du knutit några nya kontakter?

– Jag har träffat många intressanta personer som jag säkert kommer att kontakta igen inom ett antal olika frågor.

Det politiska inriktningsdokument, indikatorerna Aktuellt perspektiv och spaning från SKR

– I det politiska inriktningsdokumentet tar Värmland i hand på att vi ska samla våra krafter för att skapa värde för invånarna. Så inledde Linnea Grankvist, utvecklingsledare, passet om Nya perspektivs inriktningsdokument och om Aktuellt perspektiv, två rapporter som årligen tas fram för att styra och följa arbetet med länets hälsoutveckling.

Varje år tar den politiska styrgruppen för Nya Perspektiv fram ett inriktningsdokument där Värmland bestämt vilka gemensamma målsättningar inom välfärdsområdet som man ska arbeta med.

– Hur ska vi som välfärdssamhälle leda, styra och samordnas för att nå de mål vi har? I inriktningsdokumentet har vi bestämt att vi ska samla våra krafter för att skapa värde för invånarna, en god och jämlik hälsa, god kvalitet i välfärden och också ett uthålligt och hållbart system, säger Linnea.

Det politiska inriktningsdokumentet ska spridas vidare i respektive kommun och region och där vara ett underlag i den ordinarie planerings- och beslutsprocessen. Som tillägg finns också Aktuellt perspektiv, de indikatorer som visar hur Värmland ligger till i arbetet mot målen.

– Värmlands indikatorer speglar hälsan i befolkningen men också de områden vi behöver samordna våra välfärdstjänster kring för att kunna påverka och förbättra hälsan. Genom dem mäter vi att vi rör oss i rätt riktning, säger Linnea.

Utblick från Sveriges kommuner och regioner, SKR

Jesper Ekberg, samordnare på SKR, berättade om det nationella arbete som pågår med Strategi för hälsa, Sveriges svar på värmländska Nya perspektiv. Han gav exempel och lärdomar på hur vi gemensamt kan arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa i landet.

– I Värmland har ni lyckats bra med det som är så betydelsefullt för att lyckas hålla i en förändring över tid, nämligen relationer och kontinuitet tillsammans i samverkan mellan kommuner, regioner och många andra, säger han.

Att jobba på flera håll

Hur kan vi då bli duktigare på att rikta insatser dit de verkligen behövs och samtidigt jobba generellt?

SKR har gjort studiebesök på olika ställen i landet för att hitta goda exempel på när arbete gjort skillnad, och också ringat in tre framgångsfaktorer:

  • Invånarens delaktighet och inflytande - “när målgruppen är med blir det självklart vad som behövs”.
  • Långsiktighet men samtidigt flexibilitet att pröva nytt - “tänk stort, våga testa”.
  • Samverka brett, det är bättre att många gör lite mer, än att få gör mycket - “vad kan var och en göra lite mer av utan att det blir för betungande?”

Ett gott exempel är friskvårdsgruppen i Kungsbacka, där kommunala koordinatorer samordnar insatser mellan region och kommun. Fokus ligger på friskfaktorer, egen kraft och egna förmågor.

Andra framgångsrika komponenter i arbetet med förändring och förbättring är vikten av att:

  • Förankra och kommunicera,
  • fånga det som skapar värde
  • ha en flexibilitet att sätta lokal prägel utifrån en länsgemensam grund: tryck inte ut nya arbetssätt utan skapa nyfikenhet och dragningskraft i stället samt
  • vikten av facilitering och länssamordning - möten, mötesplatser och nätverk ska fungera.

Gruppdialoger om aktuellt perspektiv

Session avslutades med gruppdialoger kommun- och regionvis om Aktuellt perspektiv kring frågorna:

  • Hur ser det ut hos oss idag, vad gör vi?
  • Hur tar vi med oss detta hem?
  • Hur jobbar vi för att uppnå de gemensamma målen?
  • Tillsammans med vilka/vem?
  • Hur får vi spridning av goda exempel? Lärandet av varandra.

Sugardejting och gränsen mellan ekonomi och intimitet

Alessandro Johansson, adjunkt i genusvetenskap, från Örebro universitet förklarade att sugardejting inte ”bara” kan förstås som förklädd prostitution utan som ett uttryck för mer övergripande samhällstrender, det är viktigt för att förstå och bemöta personer som lockas av fenomenet. Vad sugardejting egentligen är och om – och iså fall hur – det skiljer sig från prostitution i konventionell mening har varit en fråga för mediala såväl som för akademiska debatter.

– Sugardejting är ett exempel på en relation eller ett arrangemang som inte alltid går att klassa som sexköp eller prostitution för att det kringgår det på lite olika sätt men det kan samtidigt vara problematiskt på flera olika sätt i form av makt och underordning och det kan säga en del om vårt samhälle som vi befinner oss i idag.

Särskiljer från prostitution

Alessandro berättar om hur de som själva utövar sugardejting väljer att särskilja det från prostitution. Det kan handla om att de benämner ersättningen som en gåva eller månadspeng, att det bygger på en sexuell frivillighet och ömsesidig njutning och att det liknar att dejta.

– Om vi bara pratar om sugardejting som prostitution på det sätt vi alltid känt det finns det en risk att vi missar aspekter av sugardejting och vi riskerar att alienera vissa personer som kanske lockas sugardejting eller som hållit på med det och har viss erfarenhet av det som inte riktigt stämmer överens med den mörka beskrivningen av prostitution och sexköp som man ofta hamnar i hos socialtjänst och polis. Vi behöver ha en mer öppen och nyfiken förklaring av fenomenet för att förstå vad som lockar med det här egentligen.

– Jag vill att det ska bidra till en diskussion om vilka typer av sociala relationer är det vi vill odla i ett samhälle, vilka typer av relationer av över och underordning, köp och sälj, vill vi främja och vilka vill vi motarbeta?

Hör Alessandro beskriva vad han vill skicka med sig från sitt föredrag

Aldrig släppa taget - en berättelse på liv och död

I dag står fler än 24 000 barn och unga i kö till BUP. Tilda Boisen var en av dem. Tillsammans med sin mamma Frida berättade hon om sin svåra resa och om en situation som alltför många familjer kan känna igen sig i: vad som kan hända när en tonåring mår fruktansvärt dåligt psykiskt och det inte finns hjälp att få. Det var en känslosam historia om liv och död, men också om kärlek, ork och hopp.

Från att ha varit en bekymmerslös handbollspelande tonåring vände livet snabbt för Tilda. Hon tränade flera dagar i veckan, hade egen häst och skötte skolan. Efter en knäskada omöjliggjordes träningen, hon fick lämna bort hästen, slutade gå till skolan och tappade snabbt fotfästet. På kort tid rasade hennes situation, hon isolerade sig och började må väldigt dåligt. Pappa Lars och mamma Frida stod handfallna när Tilda en dag skrek ”jag orkar inte leva längre”.

– Vi förstod då att det inte bara handlade om vanligt tonårstrots, säger Frida.

Mådde allt sämre

Sedan följde en tid med en rad möten med Första linjen, BUP, psykolog och BUM. Samtidigt mådde Tilda allt sämre och hade dagliga panikångestattacker. När en läkare vid ett möte kommenterar Tildas viktnedgång som positivt rann bägaren över. Viktnedgången berodde ju på hennes depression.

– Jag blev så arg, var det den hjälp jag kunde få? säger Tilda. Jag hade aldrig mått sämre och tyckte att allt med mig var värdelöst, jag var inte fin nog eller smal nog. Och så kommenterade läkaren att det var positivt att jag ”tog tag i min övervikt”.

Mötet med läkaren resulterade i en destruktiv kväll som i dramatik slutade med att Tilda försökte hoppa ut genom fönstret i sitt rum. Efter stort tumult hann pappa Lars precis slänga sig fram och få tag i Tildas vader, och kunde på så sätt rädda hennes liv.

– Det handlade om mindre än en sekund, säger Frida.

Värdefull familjeterapi

Tilda fick åka till psykakuten och blev tvångsomhändertagen på Maria Ungdom. Slutligen kopplas socialtjänsten in med familjeterapi som följd.

– Familjeterapin var verkligen värdefull för oss, säger Frida, det var det första steget till att vi kunde prata med varandra och leva igen.

Efter en tid lyckas Tilda också ta studenten och gå ut med 14 F i betyg.

– Jag stod där och var ändå så fantastiskt glad, säger Frida. För att hon levde.

Berättar familjens historia

Nu berättar Tilda och Frida familjens historia. Tilda har skrivit en bok och driver en podd som lyfter frågor om psykisk ohälsa.

– Skrivandet och poddandet har gett mig en röst, där jag också får distans till det som hänt.

– Nu ska vi kämpa för varje minut, avslutar Frida och skickar med gruppen några avslutande råd: Fokusera på omtanke, respekt och kommunikation. Och våga lyssna!

Det här vill Frida och Tilda lyfta speciellt från sitt föredrag.

Hej Henrik Svensson, Region Värmland!

Vilka insikter tar du främst med dig från årets seminarium?

– Att vi har talat om samma komplexa utmaningar under lång tid, och att vi behöver hitta nya former för att komma vidare.

Varför tycker du att det är viktigt att vara här?

– För att vi behöver arbeta tillsammans med välfärdens utmaningar.

Vad ska du främst lyfta vidare eller sprida i dina nätverk?

– Behovet av att inte fastna i gamla strukturer och arbetssätt.

Har du knutit några nya kontakter?

– Ja, men inte så många den här gången.

Hej Lars Christensen, Region Värmland!

Vilka insikter tar du främst med dig från årets seminarium?

– Att behovet för de här frågorna är minst lika relevanta som tidigare. Att de administrativa gränserna och ansvaren mellan kommun, region och stat utmanar oss men att vi måste klara av att hantera det för att möta dagens och framtidens utmaningar, allt för att höja utbildningsnivån och få alla ungar genom skolan, stärka folkhälsan för alla i Värmland och slutligen möta de behov som vi alla har i livets slutskede!

Varför tycker du att det är viktigt att vara här?

– För att det handlar om det offentliga grunduppdraget och hur vi tillsammans - kommun, region och stat - samordnar de gemensamma resurserna på bästa sätt för att möta de behov som vi har i Värmland.

Vad ska du främst lyfta vidare eller sprida i dina nätverk?

– Vikten av att fortsätta att hitta lösningar över geografiska, administrativa (juridiska, ekonomiska och organisatoriska) gränser.

Har du knutit några nya kontakter?

– Ja. I år var det relativt många nya personer på plats vilket ledde till uppfriskande och spännande samtal!

Avslutning

Daniel Schützer (S), Region Värmland och Solweig Gard (S), Hammarö kommun, rundade av årets seminarium.

– Vi beskriver ofta problemen men behöver prata mer om lösningarna, säger Daniel. Goda exempel från årets seminarium är Ljungby kommun, Region Kronoberg och Västerås stad som konkret berättade om hur de lyckas med sin samverkan. De har tagit tag i problemen och jobbar med att lösa dem!

– Det jag främst tar med mig är vikten av att jobba systematiskt och se till att samarbetet fungerar i det lilla, fortsätter han. Rusa inte i väg utan lyssna. Samskapandet är viktigt och att inte komma med färdiga lösningar utan att skapa dem tillsammans.

Solweig kompletterade.

– Vikten av att samverka och att jobba systematiskt har verkligen lyfts i exemplen under seminariet, det är en inspiration. Frida och Tilda Boisen gjorde även en fin reflektion om vikten av att lyssna och samskapa. Stort tack till alla som bidragit till årets seminarium!

Vad är det viktigaste för deltagarna att ta med sig framåt nu tycker du Daniel?

– Att vi måste lyckas att både identifiera problemen, formulera lösningar och klara av att genomföra dem. Och där är samverkan och samskapande nyckeln, för att få verkstad måste vi samskapa. När vi misslyckas är vi för låsta i oss själva och därför är det så viktigt att gå tillbaka till samskapande när vi kört fast.

Hur viktigt är sådana här möten som seminariet Nya perspektiv?

– Det är fundamentalt att träffas på det här sättet och bygga relationer – om vi inte gör det klarar vi inte att samskapa.

Avslutningsvis Sandra Nätt, vad vill du skicka med deltagarna att lyfta i sina nätverk från årets Nya Perspektiv-seminarium?

– Att lyfta blicken, se till helheten och att vi skapar system och tjänster som skapar värde för de vi är till för, säger hon. För att lösa de komplexa utmaningarna vi står inför behöver vi bli bättre på att samskapa. Vi har ofta en föreställning om att vi vet vad den andre tänker och att vi tänker samma sak när vi säger något men det är sällan så. Vi behöver bli bättre på att lyssna och ställa frågor, först då kan vi få en djupare förståelse för varandras förutsättningar och därigenom också skapa nya lösningar.

Mentifråga till deltagarna

Lärde du känna någon ny?

Loading...

Fler bilder från dagarna

Om dokumentationen

Om dokumentationen samt kontaktuppgifter för vidare information.

Information om dokumentationen