Genius 2017

Värmlands största jämställdhetskonferens har blivit ett säkert vårtecken. När gen(i)us 6 anordnades av Region Värmland och Länsstyrelsen Värmland var intresset större än någonsin. Närmare 450 besökare hade bänkat sig på Karlstad CCC.

Inspirerande förändringsresor och publikrekord

Publiken bjöds på en spännande blandning av föreläsare med olika ingångar och erfarenheter av jämställdhetsarbete, med bland annat Mina Dennert, Musse Hasselvall och Micael Dahlén på scenen.

Alla berättelser hade dock en sak gemensamt – de beskrev förändringsresor med siktet inställt på ökad jämställdhet och inkludering. Vissa på det personliga planet, andra inom en organisation, företag eller bransch.

Det kan konstateras att verklig förändring tar tid. Och det måste den få ta. Det viktiga är att att orka hålla i när det blir jobbigt. Och då kan inspiration och att lära av andras erfarenheter vara ett bra sätt att hämta ny kraft. Det är därför som gen(i)us är en så viktig dag. 

Föreläsningar

Här nedanför finns korta sammanfattningar av dagens föreläsningar.

Johan Adolfsson

Du har ett val. Vad väljer du?

Johan Adolfsson är kommunikationschef på Gävle kommun och berättade på ett fångande sätt om deras resa mot mer öppen och inkluderande kommunikation. Det hela började med att Johan som ny på jobbet som kommunikationschef fick ett samtal från en uppretad Gävlebo som irriterade sig på kommunens könsstereotyp bildspråk. När de satte sig ner för att titta på sina bilder insåg de att det inte såg speciellt bra ut. Till exempel hade de fler måsar på bild än normbrytande människor. Där och då gjorde Gävle kommun ett val. De bestämde sig för att se alla kommuninvånare som tillgångar och att försöka inkludera alla.

– Vi erkände för oss själva att vi var för dåliga på att kommunicera inkluderande. För utan självkritik och självinsikt kommer vi fortsätta att reproducera normer och stereotyper, sa Johan.

Han påpekade att vi ofta blir väldigt teoretiska när vi pratar jämställdhet. Det blir svårt och tråkigt, vilket är ett problem. Han menade att jämställdhetsarbete inte behöver vara så svårt. Det handlar om att göra. Men medarbetarna behöver hjälp att göra rätt. Därför tog kommunen fram olika verktyg för att hjälpa medarbetarna på kommunikationsavdelningen arbeta inkluderande. Till exempel en checklista som säkerställer att normbrytare alltid finns med på bild i första hand – normpersoner sist.

– Det är ett trubbigt verktyg, men det kan göra skillnad, menar Johan.

Tillsammans med Genusfotografen tog man fram Bilder som förändrar världen, en handbok som ger inspiration och vägledning till en genusmedveten och inkluderande kommunikation. Idag är Gävle en av landets mest öppna kommuner.

Linda Hernström

Jämställdhet som nyckeln till framgång

Linda Hernström är chef för Telia Fiber och berättade att företaget har identifierat jämställdhet som nyckeln till att bli den nya generationens telekombolag. För att nå dit är det viktigt att lyfta fram förebilder inom företaget. De vill ge sina medarbetare modet att ta egna intiativ och säga vad de tycker, för att skapa en öppen och inkluderande kultur med högt i tak. Telia Sverige har en fördelning mellan kvinnor och män som ligger inom 40/60, vilket kan jämföras med branschsnittet inom telekom som ligger på 28 procent. De arbetar aktivt med nätverk och följer upp jämställdhetsarbetet noggrant med alla medarbetare inom koncernen. Bland annat får alla medarbetare sitta i rundabordssamtal och diskutera utmaningarna kring företagets jämställdjhetsarbete. Detta är viktigt för att medarbetarna ska känna sig delaktiga och engagerade i frågan, menar Linda. Och när Telia rekryterar nya medarbetare säkerställer de att det alltid finns minst en person från det underrepresenterade könet bland kandidaterna. Deras enträgna arbete har resulterat i att Telia idag är ett av Nordens mest jämställda företag.

Jan Åslund & Zlatko Savic

Danske Inclusion

Många förändringar tar sin början i frustration, där ur kommer kraft. Danske Bank konstaterade att jämställdhetsarbetet inte hade fått fäste i verksamheten. De la ner väldigt mycket tid, pengar och resurser – men fick inte resultat. Man kom fram till att det berodde på att jämställdhetsarbetet hamnat sidan av verksamheten, inte integrerat.

– Den insikten ledde till Danske Inclusion, berättade Jan Åslund och Zlatko Savic.

Det var starten på en resa med fokus på kunder, medarbetare, innovation, affärsstrategi och varumärke. Målet har hela tiden varit att föra in jämställdhet och inkludering i företagets dna. Att skapa en kultur.

– För intellektuellt finns kunskapen hos de flesta, men insikten är svårare, säger Jan Åslund.

Allt förändringsarbete tar tid. Nyckeln är att vara uthållig och inte släppa taget. Och med tiden har Danske Bank skapat en kultur där medarbetare vågar säga ifrån när något är över gränsen.

– Jag har hört medarbetare i fikarummet säga: Det här är inte Inclusion! Det har alltså blivit en etikett. Och det är ett bevis på att vi har kommit en bra bit på vägen, säger Zlatko Savic.

Mina Dennert

#jagärhär

När Mina växte upp var det män som porträtterades som förebilder av media. Stora män som gjorde stor skillnad. Tiden gick och Internet slog igenom. Idag har alla friheten att publicera sig. I teorin har alla samma möjlighet kan komma till tals. Men mönstret upprepar sig.

– Det är fortfarande fler män än kvinnor som hörs, påpekade Mina.

Dessutom florerar ocensurerat hat på internet. Utsatta grupper råkar illa ut och blir tystade. Inte minst kvinnor. Därför startade Mina Facebookgruppen #jagärhär. Medlemmarna i gruppen går in i kommentarsfält och trådar på Facebook där det hatas och sprids osanningar, för att balansera upp och sprida fakta. Mina Dennert menade också att faktaresistens är ett stort problem. I sociala medier stänger människor in sig i filterbubblor där man omger sig med människor som tycker och tänker på samma sätt. Andra åsikter får inte utrymme eller genomslag. Idag har #jagärhär 70 000 medlemmar och har fått spridning även utomlands.

Så hur skapar man ett bra debattklimat där alla får komma till tals? Bestäm var gränsen går. Kommunicera det. Moderera. Blockera. Och polisanmäl när någon går över gränsen, säger Mina Dennert.

Lars Berqvist

Stoppa machokulturen!

Lars Bergqvist har varit ordförande för branschorganisationen Byggcheferna i snart 30 år och verksam i byggbranschen längre än så. Jämställdhet och mångfald identifierades som en nyckelfråga för branschens framtid för mer än 10 år sedan och man har arbetat aktivt med frågan sedan dess. Men byggbranschen är fortfarande en av landets mest könssegregerade branscher – andelen kvinnor är ca 8,5 procent.

– För några år sedan genomförde Byggcheferna en undersökning bland yrkesverksamma i branschen som visade att läget var allvarligare än vad man trodde. Machokulturen visade sig fortfarande vara ett stort problem. Så stort att den får både kvinnor och män att lämna branschen, berättade Lars.

Därför krokade Byggcheferna arm med fackföreningen Byggnads och startade kampanjen Stoppa machokulturen. Genom en rikstäckande kampanj gick man ut med braskande rubriker och visade öppet branschens problem. Reaktionerna blev starka – många tyckte att det var bra att man äntligen tog tag i problemet. Men många kritiska röster menade att machokulturen inte längre existerade och att det fanns andra frågor som Byggcheferna och Byggnads bord arbeta med istället, till exempel svartjobb.

Nu har snart tre år gått av kampanjen och de kritiska rösterna börja tystna. Stoppa machokulturen har varvat kommunikationsinsatser med workshops och utbildningsverktyg som spridits till medlemmarna runt om i landet.

Vi är inte framme, men förändring pågår. Det här är en förändringsprocess som tar tid och det måste den få göra. Men vi måste orka hålla i. Det är inte bara viktigt för byggbranschens framtid, utan för Sveriges, sa Lars Bergqvist.

Musse Hasselvall

En nykter mansgris

Musse såg sig själv som en öppen och fördomsfri person. Men inspelningen av tv-serien PK-mannen blev en rejäl tankeställare och början på en personlig utvecklingsresa. Det fick honom att se sig själv och sina egna privilegier tydligt. Han insåg att han är en normperson, vilket gör honom självklar i de flesta sammanhang. Och att den positionen bär med sig ett stort ansvar. Det fick honom att ta ett steg tillbaka och titta på sig själv utifrån – vilket var nyttigt. Men också smärtsamt.

– Jag insåg att jag betett mig illa många gånger. Ofta omedvetet. Och att jag måste tänka till hela tiden, varje dag för att inte trampa fel. Men det är samma sak med personlig utveckling som med träning. Om det inte gör ont så spelar det ingen roll, berättade Musse.

Han delade också med sig av ett av de bästa råden han fått – ta vara på kränktheten.

– Jag insåg att min egen kränkthet nästan alltid kom utav att jag kränkt någon annan först. Den insikten gör att jag kan undvika många misstag. Och när det ändå sker kan jag analysera situationen, vilket ofta leder till att jag ber om ursäkt istället för att tjafsa.

Micael Dahlén

Sluta jobba!

Micael Dahlén är akademiker. Och det märks. Allt som han talar om på scenen grundar sig i forskning. Som att blandat är bra och lönsamt, till exempel. Forskning visar att bolag med hög jämställdhet presterar bättre – svarta siffror och nöjda medarbetare. En av förklaringarna är att jämställdhet tar bort kön ur ekvationen. En jämn fördelning mellan kvinnor och män gör att arbetsgruppen slutar kategorisera varandra utifrån kön och slutar fördela arbetsuppgifterna utifrån stereotypa förväntningar. Vi slutar helt enkelt att fundera så mycket på om våra kollegor är män eller kvinnor och fokuserar mer på deras kompetenser.

Och det gör i sin tur att vi tvingas tänka mer. Och det är bra. Beslutsprocessen tar lite längre tid, men resultatet blir bättre. Bra beslut behöver tid. Och återigen, det är ingen åsikt. Forskning visar att vi behöver minst 8 sekunder för att se konsekvenserna av våra handlingar och ta beslut baserade på identifikation och empati.

Micael påpekar också att drivkrafterna till varför vi arbetar påverkar arbetsmiljön och resultatet. Om du arbetar bara för att kunna vara ledig kommer du göra ett dåligt jobb. Om du sätter livet på paus när du kliver in på arbetet kommer du ta dåliga beslut, behandla dina kollegor dåligt och vara en bromskloss för utveckling. Den inställningen är dålig för dig, din arbetsgivare och för jämställdheten.

Så: SLUTA JOBBA! Och börja syssla med något som betyder något för dig. Var dig själv och förverkliga din dröm genom att låta livet och arbetslivet vara samma sak. Det kommer gynna alla. Inte minst jämställdheten.