Johan Lundgren, konferencier, och Eleonor Åkerlund, Regional utvecklingsdirektör på scenen under Mötesplats Vision.
Mötesplats Vision – Gränslöst företagande för den gröna omställningen
Den 15 mars 2022 genomfördes konferensen Mötesplats Vision i syfte att fungera som en katalysator för det gränsöverskridande företagandets omstart och betydelse för den gröna omställningen i Sverige och Norge. Konferensen samlade beslutsfattare, myndighetsrepresentanter och, framför allt, näringslivsföreträdare med fokus på näringslivets förmåga att bidra till nationella och nordiska målsättningar.
Världens mest hållbara och integrerade region
Nordiska ministerrådets målsättning att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region 2030 fungerade som ett övergripande tema för dagen, och som utgångspunkt för visioner och möjligheter avseende framtidens gränslösa företagande.
Bland talarna märktes Sveriges utrikeshandelsminister Anna Hallberg samt Norges näringsminister Jan Christian Vestre, som båda underströk vikten av att näringslivet och den offentliga sektorn på båda sidor om landsgränsen tar vara på befintliga nyckelkompetenser och de särskilda förutsättningar som finns att tillgå. Detta budskap kopplar an till flera av de rekommendationer som återfinns i den av Region Värmland framtagna rapporten ”Sverige- Norge – Gränslösa möjligheter”.
Eleonore Åkerlund, Regional utvecklingsdirektör vid Region Värmland, presenterade delar av rapporten och lyfte fram de stora möjligheter som finns i det gränsöverskridande samarbetet. Trots att detta samarbete redan är betydande (Sverige och Norge exporterade 2019 varor emellan sig för 221 respektive 204 miljarder kronor) finns ännu betydande potential i att synliggöra ytterligare handelsmöjligheter i våra respektive länder och att genom samverkan stärka vår internationella konkurrenskraft.
Strategiskt samarbete
De båda ministrarna efterfrågade också konkreta förslag för att nå längre och framhöll sin vilja att bidra till att skapa en handlingsplan för att nå visionen om att vara en del av världens mest integrerade region. Budskapet mottogs med stor tillförsikt då aktörer från såväl offentlig som privat sektor efterfrågar just detta.
Under konferensen behandlades också den offentliga sektorns möjligheter, och skyldighet, att skapa förutsättningar för tätare strategiskt samarbete över nationsgränser, sektorsgränser och beslutsnivåer.
Hur ser de olika sektorerna på framtiden?
Besöksnäring
Värd: Visit Värmland och Visit Greater Oslo
Vilka konkreta aktiviteter ser ni som nästa steg?
- Planera kommande Interreg ansökningar. Några idéer är långt planerade, till exempel Finnskogen då både Norge och Sverige har ”gemensam” Finnskog över gränsen.
Vilka utmaningar finns det för samarbetet idag?
- Nu är gränsen öppen igen, men samarbetet har under pandemin varit krångligare, då det inte varit möjligt att ses fysiskt och resa över gränsen.
Vilket stöd från nationella regeringar skulle kunna underlätta dessa utmaningar?
- Att gränsen är en möjlighetsskapare, och att vi inte behöver uppleva en stängd gräns igen.
Blå utveckling
Värd: Region Värmland
Vilka konkreta aktiviteter ser ni som nästa steg?
- Använd de mötesplatser som redan är etablerade och som redan har ett potentiellt tillgängligt nätverk. Gott exempel är Future Industry Forum.
- Följa arbetet som görs i Norge och VGR och de klusterbildningar som redan finns och är på väg att etableras. Arbeta för att komplettera dessa med den industriella utvecklingen. Nuvarande fokus ligger snarare på vad vi kan göra av sjömat och vilka proteinkällor vi ska äta i framtiden. Den forskningen och utvecklingen av innovativa företag är superviktig men det kommer behövas kompetenta leverantörer som kan driva industrialiseringen om branschen ska bli hållbar och lönsam.
- Business Sweden borde starta ett projekt inom den blå bioekonomin och som har fokus på export av teknologi och know-how snarare än att primärt exporter livsmedel. Att se möjligheter till etableringar i symbios med den befintliga processindustrin (exempelvis Billerudkorsnäs / Wa3rm). Detta är en växande bransch som blivit allt mer aktuell då frågan om närproducerat livsmedel och självförsörjning blivit allt mer påtaglig.
Vilka utmaningar finns det för samarbetet idag?
- Aktiviteter planeras på båda sidor om riksgränsen utan att man i tidig fas gör nödvändig koordinering.
- Det finns många möjligheter men då frågan hittills inte varit så aktuell åtminstone inte i gränsregionen Sverige/Norge finns ingen naturlig organisation som driver samarbetet och det finns inga tydliga kluster som kan leda arbetet. Symbioscentrum, Innovatum och flera mer havsnära kluster finns men för inlandsodling och den mer industriella delen där det trots allt just nu pågår ett antal större etableringar finns vad jag vet inget kluster eller branschorganisation på någon sida gränsen.
Vilket stöd från nationella regeringar skulle kunna underlätta dessa utmaningar?
- Tydliggörande av avsikter och krav som kräver koordinerade åtgärder
- Lagstiftning och regler för den Blå bioekonomin måste ses över och anpassas till förutsättningarna för RAS-anläggningar och cirkulära industriella processer. Oavsett om det handlar om landbaserad fiskodling eller annan typ av uppfödning eller växtodling. (Exempel finns i de bifogade filerna.) RAS-anläggningar är exkluderade från möjligheten till regionalt investeringsstöd vid etablering inom stödområden. Likaså finns möjlighet till avdrag från arbetsgivaravgifter inom stödområde A, men även här exkluderas landbaserade fiskodlingar av något skäl. Då den här typen av etablering skulle passa mycket bra i kommuner inom stödområden där det finns fina förutsättningar för etablering och där behovet av nya arbetstillfällen är stort vore det viktigt att lagstiftningen ses över.
- Om nu landbaserad fiskodling är klassad som jordbruk/vattenbruk borde ju en anläggning kunna få etableras på jordbruksmark men då är det plötsligt klassat som industri och det krävs planlagd industrimark för att godkänna en etablering.
- Intressant att veta hur detta ser ut i Norge och hur Innovation Norge arbetar med frågan – något för Business Sweden att samordna och driva.
Tillverkningsindustrin
Värd: IUC Stål&Verkstad och 7Sterke
Vilka konkreta aktiviteter ser ni som nästa steg?
- Nästa steg blir att skriva en ansökan till Interreg när den nya programperioden öppnar med utlysning 1.
Vilka utmaningar finns det för samarbetet idag?
- Tid och kraft för att få till en bra ansökan (ska ske parallellt med ansökan till både Eruf och ESF).
Vilket stöd från nationella regeringar skulle kunna underlätta dessa utmaningar?
- Underlätta regelverk kring kloning.
Skoglig bioekonomi
Värd: Paper Province, Norsk Emballasjeforening, Norwegian Wood Cluster
Vilka konkreta aktiviteter ser ni som nästa steg?
- Utveckla ”felles”-scenarier i fall av t.ex. utmaningar såsom samhällsutmaningar, råvarubrist/konkurrens om råvaran och vad som är viktigt för företagen.
- Satsa på förädling av timmer – ex. skapa politisk prioritering i båda länder, lyfta fram goda exempel.
- Mer möten mellan människor – bjuda in fler, skapa tillit, dela erfarenheter, stärka nätverken.
- Högre effektivitet genom gemensamma processer, t.ex. kombinera finansiering, dela kompetens över gränsen.
- Formalisera samarbetet – Innovation Scandinavia.
- Börja i det konkreta och ta med bolagen – bli bättre på att involvera de stora företagen.
Vilka utmaningar finns det för samarbetet idag?
- Politisk enighet, olika regelverk och standardiseringar – gemensamma regelverk kan också underlätta samt konkreta gränshinder.
Vilket stöd från nationella regeringar skulle kunna underlätta dessa utmaningar?
- Kunderna – jobba med den stora offentliga sektorn – upplevs trögt och konservativt.
- Bygg attraktivitet – bilden av oss (branschen skoglig bioekonomi), kommunicera den ännu mer.
- Mer likartade stödsystem eller att de går att ta med sig över gränsen.
- Möjlighet att jobba med kapital och riskkapital över gränsen.
- Undvik protektionism så att det inte byggs upp ytterligare gränser – pandemin har satt oss på prov.
Tech
Värd: Compare och DigitalInnlandet
Vilka konkreta aktiviteter ser ni som nästa steg?
- Skapa en gemensam Tech Innovation Plattform över gränserna.
- Bjuda in varandra till planerade möten och konferenser – flera lära känna möten, aktiviteter och studiebesök.
- Dela kunskap i olika former (webinarie, pod, med mera).
Vilka utmaningar finns det för samarbetet idag?
- Juridiska.
- Standardiserat arbetssätt saknas idag kring kravställning offentlig upphandling.
- Finansiering: Den norska regeringen har reducerat Interregmedel, som gör att skillnaden på finansiering via IR-medel ökar ytterligare.
- Organisering: Strukturer som håller över tid och förändringar i representation/bemanning.
Vilket stöd från nationella regeringar skulle kunna underlätta dessa utmaningar?
- Möjliggöra/tillgängliggöra testbäddar och annan infrastruktur för användande på båda sidor av gränsen.
- Finansiering över gränsen, matchning av kapital till utveckling. Koppla ihop innovationssystemen (Vinnova/Innovation Norway).
- Initiativ till ett nordiskt superkluster kring techinnovation.
Energi
Värd: Glava Energy Center och Solenergiklyngen
Vilka konkreta aktiviteter ser ni som nästa steg?
- Tillsammans med vår norska systerorganisation Solenergiklyngen avser vi att söka nytt gemensamt Interregprojekt. Vi har tillsammans i över tio år framgångsrikt drivit Interregprojekt inom energi och vill fortsatt dra nytta av de omfattande nätverken och samarbetsformerna som vi byggt upp genom projekten.
Vilka utmaningar finns det för samarbetet idag?
- Vi ser utmaningar i administrationen i bland annat Viken fylkeskommune som inte är anpassad för Interregprojekt.
Vilket stöd från nationella regeringar skulle kunna underlätta dessa utmaningar?
- Ett fortsatt centralt stöd från bägge ländernas regeringar kring Interreg-finansierade projekt (och även andra gränsöverskridande projektfinansieringar). Gemensamma gränsöverskridande projekt är ett bra sätt att stärka det svensk-norska samarbetet.
